som G. sålunda i fråga om gaser bevisade, hvad Proust kort förut funnit vara fallet med öfriga kemiska föreningar, nämligen att de ingås blott efter bestämda viktsförhållanden. G. upptäckte äfven det viktiga förhållandet, att alla gaser utvidgas lika mycket för samma temperaturförhöjning. Något tidigare hade dock J. A. C. Charles (se denne) gjort samma rön. Dessa upptäckter ledde snart (1811) till antagandet, att alla gaser innehålla på lika volymer ett lika antal molekyler, hvilket utgör en af den nutida kemiska byggnadens viktigaste grundstenar. Till klassiska arbeten inom kemien räknas G :s undersökning öfver jod (upptäckt 1812 af Courtois), hans forskningar öfver klorens syrsättningsgrader och öfver cyan 1815, hvarigenom man först blef bekant med en sammansatt radikal, som i alla viktigare förhållanden spelar samma roll som en enkel. Därigenom vanns ett af radikalteoriens fastaste stöd. En stor mängd andra undersökningar utfördes äfven af G., t. ex. öfver jäsningen, eterbildningen m. m. Viktiga för den tekniska kemien voro G :s metoder att analysera krut, klorkalk, pottaska, soda, borax, hans silfverprof på våta vägen m. m. - En förteckning öfver G :s många skrifter finnes uti J. C. Poggendorffs "Biographisch-literarisches handwörterbuch". P. T. C.* Gaylussacia [gälys-] H. B. K., bot., växtsläkte af fam. Ericaceæ, skildt från Vaccinium genom sin stenfrukt. De omkr. 40 arterna äro buskar 1. halfbuskar, som alla äro amerikanska. G. resinosa, huckleberry, har frukter liknande blåbär och användes allmänt i Nord-Amerika för samma ändamål som dessa. G. L-m. Gay-Lussacs lag. Se Gay-Lussac, L. J., och Charles, J. A. C., samt Gas, sp. 772. Gaza. Se Gasa och Gasaland. Gaza, Theodoros, lärd grek, f. omkr. 1400 i Tessalonika, flydde till Italien för turkarna omkr. 1444 och bosatte sig till en början i Mantua, men begaf sig 1451 på påfven Nikolaus V :s kallelse till Rom. Efter dennes död vistades han omväxlande i Neapel, Rom, Ferrara och Kalabrien, där han dog 1478. Såväl genom undervisning som genom öfversättningar från skrifter af Aristoteles, Theofrastos och Hippokrates samt framför allt genom författandet af en grekisk grammatik (1495; senaste uppl. 1803) verkade han för utbredandet i Västerlandet af en noggrannare kännedom om grekiska språket och litteraturen. Se L. Stein i "Archiv für geschichte der philosophie", II (1888). Gazania Gärtn., bot., växtsläkte af fam. Compositæ med omkr. 20 örter i Syd-Afrika, utmärkta af filtludna blad och gula korgar, hvilkas kantblommor vid basen vanligen ha en rödbrun eller svartbrun fläck. Korgarna äro öppna endast i solsken. G. rigens R. Br. och andra arter odlas ofta som prydnadsväxter. G. L-m. Gazanider. Se Gassanider. Gazel, detsamma som ghasel (se d. o.). Gazett (fr. gazette, it. gazetta), periodisk skrift, innehållande politiska, litterära och konstnyheter, tidning. Namnet härledes af det venezianska gazetta, ett litet mynt, som utgjorde priset på ett venezianskt nyhetsblad. Gazette de France [gasä't də frã's], Frankrikes äldsta tidning, uppsattes 1631 af T. Renaudot (Ludvig XIII:s läkare) under namnet Gazette och blef snart officiöst organ. Tidningen, som först utkom en gång i veckan, egdes af Renaudots familj till 1787, då den öfvertogs af Panckoucke. 1762 antog den namnet "Gazette de France" och blef officiell halfveckotidning, vardt 1792 daglig och spelade under revolutionen en roll som "patriotiskt" organ, under restaurationen som förkämpe för legitimismen (med J. de Maistre och de Bonald som redaktörer). Gazette des beaux-arts [gasä't dä båsār; "tidning för skön konst"], fransk illustrerad konsttidskrift, uppsatt 1858 af Ch. Blanc, utkommer 2 gånger i månaden och häfdar alltjämt sin plats som det främsta organet för bildande konst i Frankrike. Gazetten müssen nicht geniert werden [-ʃenīrt-], ty., "tidningar böra icke trakasseras", en af Fredrik den store af Preussen uttalad maxim. Gazi (Ghazi). Se Razi. Gazier [gasie], Louis Auguste Léon, fransk litteraturhistoriker, historiker och lexikograf, f. 1844, sedan 1894 e. o. professor vid Sorbonne i fransk litteratur. Bland hans arbeten märkes Histoire religieuse de la révolution française (1887) samt studier i jansenismens historia. Mest bekant är han som författare till "Nouveau dictionnaire classique illustré" (1887), som utkommit i ett stort antal upplagor och utgör ett motstycke till det bekanta "Lilla Larousse", hvarmed det dock icke i innehållets rikhaltighet kan mäta sig. E. S-f. Gazonera (af fr. gazon, grästorfva), fortif., täcka en jordyta med torf. Subst. Gazonering. L. W:son M. Gazzetta ufficiale del regno d'Italia [gattse'tta offitjāle del re'njå ditālia], "konungariket Italiens officiella tidning", ett alla söckendagar i Rom utkommande regeringsorgan för kungörande af lagar, förordningar o. d. Det utgafs från 1861 i Turin, från 1865 i Florens och flyttades 1871 till Rom. Gazzoletti [gattsåle'tti], Antonio, italiensk skald, f. 1813 i Nago vid Gardasjön, d. 1866 i Milano, där han erhållit ett statsämbete efter Lombardiets förening med Piemont. En tid åtnjöt han stor folkgunst bland sina landsmän tack vare frihetssången Qual' è la patria dell' italiano?, som dock är en efterbildning af Arndts (se d. o.) patriotiska dikt "Was ist des deutschen vaterland?" Af G :s talrika skaldestycken må f. ö. nämnas tragedien Paolo, l'apostolo delle genti (ny uppl. 1873), Poesie (1861) och Canzone per la festa secolare di Dante (1865). E. A-ie. GB., jur., förkortning för giftermålsbalken. G. B. & I., förkortning för eng. Great Britain and Ireland, Storbritannien och Irland. Gdansk, polska namnet på staden Danzig (se-d. o.). Gdov (Augdov), kretsstad i ryska guv. Petersburg, på östra stranden af sjön Peipus. 2,254 inv. (1897). Staden, fordom befäst, intogs af Evert Horn 1612, men återvanns snart af ryssarna; den belägrades af Horn förgäfves 1613, men eröfrades af honom 10 sept. 1614, hvarefter befästningarna förstärktes. I freden 1617 återlämnades emellertid G. L. W:son M. G dur (fr. sol majeur, eng. g major), mus., den durtonart, som har g till grundton och företecknas med # för f (parallelltonart: e moll). A. L.* Ge, kem., tecken för 1 atom germanium.