873 Geisha-Geistinger den prokonsulariska provinsen Afrika). Vandaliska sjöröfvarflottor hemsökte esomoftast Medelhafvets öar och norra kustländer med sina plundringar, och G. knöt äfven förbindelser med hunnernas konung Attila, hvilkens tåg till Gallien 451 han anses ha föranledt. Efter mordet på kejsar Valentinianus III 455 lär den mördades änka Eudoxia ha påkallat G :s hjälp mot Valentinianus' baneman och efterträdare, senatorn Petronius Maximus, hvilken hon nödgats taga till äkta. I alla händelser kom G. med sin flotta till Tiber samtidigt med att den nye kejsaren mördades af sammansvurna. Kom plundrades under fjorton dagar, och jämte det rika krigsbytet hemförde G. äfven kejsarinnan Eudoxia och hennes båda döttrar, af hvilka den ena, Eudoxia, förmäldes med hans son och efterträdare Hunerik. G. fortsatte under de följande båda decennierna sina härjningståg, och det stora anfall de båda kejsarhofven 475 gemensamt planlade mot honom, misslyckades fullständigt. G. dog 477, och därefter sjönk snart vandalernas makt. Se vidare Vandaler. S. F. H.* Geisha [ge j a], jap., benämning på de japanska sångerskor och danserskor, som i tehus, vid samkväm o. s. v. uppträda till gästernas förnöjelse. Musikaliskt begafvade flickebarn pläga i tidig ålder af föräldrarna för ett bestämdt antal år och mot en viss summa afträdas till något geishahus. Dessa etablissemang, som stå under myndigheternas stränga kontroll, äro musik- och dansskolor på samma gång som internat. De utbildade geishornas prestationer sakna icke ett visst behag. Sedligheten berättas stå högt bland dessa unga glädje-spriderskor, och de ingå i regel giftermål med ansedda män. Geisler, Johan Tobias, vitter författare, f. 20 febr. 1683 i Uppsala, d. 29 maj 1729 i Falun, studerade i Geisha Efter ett färgUppsala, ingick 1711 i BergS- träsnitt af Utarnaro kollegium och blef 1714 (1715) (1790-taiet). markscheider i Falun. Af G :s dikter, som utgöras af högtidspoem och tillfällighetsvers, meddelas en ofullständig samling i Hansellis "Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare", del. IV (1866). Se E. Wrangel, "Frihetstidens odlingshistoria" (1895). Geisler [ga'js-], Paul, tysk tonsättare, f. 1856 i Pommern, har verkat hufvudsakligen i Posen som orkester- och kördirigent samt konservatorielärare. Han har komponerat de folkliga och i formellt afseende wagneriserande operorna Ingeborg (1884), Hertha (1891), Fridenens rex (1899) m. fl., de symfoniska dikterna Der rattenfänger von Hameln (1880), Till Eulenspiegel, körverken Sansara och Golgatha m. m. E. F-t. Geislingen [ga'js-], stad i württembergska Donaukretsen, vid foten af Die rauhe alp. 7,050 inv. (1900). Järn- och träindustri, ben- och elfenbens- sniderier ("Geislingerwaaren"), en stor fabrik för metallvaror med galvanoplastisk konstanstalt och egen glashytta (3,000 arbetare), betydlig fruktmarknad. _ (J. F. N.) Geison [géir-], grek., bygnk., namn på de antikgrekiska byggnadernas hufvudgesims eller kranslist. Se G es i m s. Upk.* Geiss [gajs], Philipp Konrad Moritz, grundläggarc af zinkgjutningen, f. 1805 i Berlin, d. där 1875, utbildade sig till järngjutare och anlade 1832 ett zinkgjuteri i Berlin, hvilket i synnerhet tack vare Schinkel fick åtskilliga arkitektoniska* beställningar och äfven tillverkade antikafgjutningar m. m. G. utgaf en samling afbildningar af fabrikens arbeten, Zinkgnssornamenle nach zeichnungen von Schinkel, Stüler, Persius (21 hftn, 1841 -52). Geissel [ga'js-], Johannes von, tysk kardinal, f. 1796, d. 1864, blef 1819 lyceiprofessor och 1837 biskop i Speier, 1841 koadjutor och 1845 ärkebiskop i Köln samt 1850 kardinal. G., som i Köln hade den ömtåliga uppgiften att ordna förhållandena efter den skarpa konflikten mellan ärkebiskop Droste zu Vischering (se d. o.) och preussiska regeringen, tillhörde själf och gynnade afgjordt den strängaste ultramontana riktningen, men förstod dock genom sitt klokt diplomatiska uppträdande i såväl teologiska som politiska stridsfrågor att för-värfva sig preussiska regeringens synnerliga ynnest och bidrog sålunda mäktigt att konsolidera den katolska kyrkan i Tyskland. Jfr Pfülf, "Cardinal v. G." (1895-96). E. Bg. Geissler [ga'js-], Heinrich, tysk instrument-makare, 'f. 1814, d. 1879, började 1846 arbeta i sitt yrke i Nederländerna och bosatte sig 1854 i Bonn. Genom sina förträffligt arbetade instrument vann G. stort anseende som glasblåsare för vetenskapliga ändamål. Hans viktigaste uppfinning äro de efter honom benämnda Geisslerska rören. I samband med denna uppfinning gaf han åt kvick-silfverluftpumpen en ny form, lämpad för noggranna vetenskapliga undersökningar. Geisslerska rör, fys., efter glasblåsaren H. Geissler (se denne) uppkallade glasrör af växlande form med insmälta metallelektroder, innehållande någon förtunnad gas. Geisslerska rör begagnas särskildt för undersökning af gasspektra. Geissospe'rmum Allem., bot. farm., växtsläkte af fam. Apocynaceæ med 2 arter (träd) i tropiska Syd-Amerika. Barken af G. læve Baill. lämnar drogen Corlex Pereiro, som innehåller alkaloiden pereirin och användes som febermedel. G. L-m. Geist [sv. utt. gä'jst], ty., ande, själ, intelligens, eld, eldigt sinne, inspiration, hänförelse; högfärd. Geistingen [ga7]-], stor fabriksby i preussiska reg.omr. Köln. Omkr. 1,400 inv. (i kommunen 6.352 inv. 1900). Tillverkning af landtbruksmaskiner, motorer, motorvagnar m. m. Geistinger [ga'j-], Marie, österrikisk skådespelerska, f. 1836 i Graz, d. 1903 i Klagenfurt, uppträdde från 1852 i Wien, Berlin, Hamburg och Eiga samt förvärfvade sig efter 1865 i Wien hederstiteln af "alla operettsångerskors drottning", framför allt genom sin graciösa framställning af Sköna Helena och Storhertiginnan af Gerolstein. Äfven i talpjäser uppträdde hon (bl. a. som Kamelia-damen, Adrienne Lecouvreur, Medea samt i Anzen-