Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geirröd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Meester, "Geschiedenis van de staten van Gelderland" (1864). –
2. Stad i preussiska reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen),
27 km. från Weser. 6,356 inv. (1900). Staden, som
anlades 1097, var till 1371 grefvarnas och hertigarnas
af Geldern residens samt en viktig fästning
(Fredrik II slopade 1764 fästningsverken). Sedan
1703 har den tillhört Preussen, med undantag af
åren 1794–1814, då den tillhörde Frankrike.
Jfr Real, "Chronik der stadt und umgegend von G." (1897).
V. K–r.*
Geldner [ge’ld-], Karl Friedrich, tysk
orientalist, f. 1853 i Saalfeld, blef 1890
e. o. professor i Berlin och är sedan 1907
professor i Marburg. G. är en af de förnämste
auktoriteterna på avesta-filologiens område, där
han utfört en ny (ännu ej fullständig) edition
af de avestiska språkminnesmärkena. På det
indiska området representerar han (med Pischel),
särskildt i fråga om Rigvedas tolkning, mera
den inhemskt traditionella riktningen än den
genom Roth införda. G. har utgifvit bl. a. på
det iranska området
Metrik des jüngeren avesta (1877),
Studien zum avesta (1882),
Drei yasht aus dem zendavesta (1884),
"Avesta. Die heiligen bücher der Parsen" (på tyska och engelska, 3 bd, 1885–95),
Avestalitteratur (i Kuhn och Geigers "Grundriss der iranischen philologie", II),
på det indiska
Siebzig lieder des Rigveda (tills. med Roth och Kägi; 1875),
Vedische studien (tills. med Pischel; 3 bd, 1889–1901),
Der Rigveda in auswahl, I (ordbok 1907).
Till Bertholets "Religionsgeschichtliches
lesebuch" (1908) har G. lämnat de vediska
och avestiska öfversättningsbidragen.
K. F. J.
Gelé [ʃele], fr. gelée, (af lat. gelare,
bringa till stelning), en maträtt, bestående
af stelnad saft från kött eller frukt; kem.,
mer eller mindre fast, genomskinlig eller
halfgenomskinlig, amorf, starkt vattenhaltig
massa, som uppstår, när en kolloidlösning,
en s. k. sol, stelnar. Stelningen kan
framkallas genom olika medel, än upphettning,
t. ex. af ägghvitelösningar, än afkylning,
t. ex. limlösningar, än tillsats af små
saltmängder till motsvarande kolloida lösning,
t. ex. till lösningar af aluminiumhydrat. Å andra
sidan kunna geléer bildas genom amorfa ämnens
vattenupptagande under svällning. Bekantast
är gelébildningen hos sådana organiska ämnen
som gelatin, agar-agar och pektinämnen och hos
sådana oorganiska ämnen som kiselsyra. Geléer
äro endast skenbart homogena; under mikroskopet
kan man, visserligen ej hos alla, men hos
de flesta geléer iakttaga kamrad struktur.
P. T. C. (H. E.)
Gèle [ʃäl], Alphonso van, belgisk Afrikaresande,
f. 1849 i Bruxelles, förde 1882 en afdelning
sansibariter till Kongo och förvaltade därefter
distriktet Stanley falls. Under en följande
tjänstgöring i Kongostaten undersökte han flera
af Kongoflodens tillflöden, särskildt Ubangi,
och konstaterade, då han 1890 västerifrån nådde
Mbomus utlopp i Ubangi, att Ubangi är nedre
loppet af Uelle, som Junker 1883 österifrån
följt ungefär till denna trakt.
Geleb, en af Evangeliska fosterlandsstiftelsen
1874 upprättad missionsstation i Tigre-området
i norra Abessinien. Se Mission.
Gelée (oriktig form för Gellée), Claude. Se Gellée.
Gelée blanche [ʃəle blãʃ], fr., meteor. Se Frostdimma.
Gelenau [ge’l-], by i sachsiska kretsen
Zwickau. 5,694 inv. (1900). Bomullsspinneri,
trikå- och färgfabriker. Konvalescenthem.
Gelésvampar [ʃel-]. 1. Bot. Se Tremellaceæ. –
2. Zool. Se Svampdjur.
Gelhaar [ge’lhar], operasångerskor. – 1. Fredrika
Matilda G., född Ficker, f. 3 sept. 1814 i
Stockholm, d. där 24 april 1889, blef 1828 elev
vid k. teatern, där hon s. å. debuterade såsom
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
