sätt, som mera gör skäl för benämningen "förlängning". ^{B. H.} Gemini, lat., Tvillingarna, astron., namn dels på det tecken i djurkretsen (se d. o.), som ligger mellan 60 och 90° lgd, dels på en stjärnbild. Se vidare Tvillingarna. ^{A. L--n.}* Geminiani [dje-], Francesco, italiensk violinist, f. 1680 i Lucca, d. 1762 i Dublin, studerade hos Corelli m. fl. och blef orkesterdirektor i Neapel, men flyttade 1714 till England, där han, med undantag af vistelse i Paris 1748--55, lefde som virtuos och lärare till sin död. Han var i London mycket uppburen och är att anse som den corelliska skolans anmärkningsvärdaste representant. Hans kompositioner äro solida, men stå långt tillbaka för Corellis, ehuru de visa en väsentligt stegrad violinteknik. Hans förnämsta arbete, och det första i sitt slag, är hans violinskola, The art of playing on the violin (1751), som framför Leopold Mozarts har företrädet af den riktiga föreskriften, att hakan bör hvila till vänster om stränghållaren, samt dessutom, angående instrumentets och stråkens hållning; fingersättning, skalor och prydnader, innehåller grundregler, hvilka gälla ännu i dag. Det är Corellis läror, satta i teori. ^{A. L.}* Geminos [ge'-], grekisk astronom, sannolikt bördig från Rhodos, lefde i Rom omkr. 70 f. Kr., enligt andra uppgifter omkr. år 140 f. Kr. Hans arbete Isagoge in phænomena vel elementa astronomiæ utgafs första gången af Edo Hildericus 1590 och är för sin tid ganska anmärkningsvärdt. Han anser, att fixstjärnorna ej sitta fästa på en ihålig sfär, ehuru vårt synsinne ej är i stånd att urskilja deras olika afstånd. Den på hans tid alltmer öfverhandtagande astrologien har i honom en afgjord motståndare. ^{A. L--n.}* Gemla, järnvägsstation å linjen Växjö--Alfvesta, i Öja socken, Kronobergs län, vid Heligeå, 10 km. v. om Växjö. Där anlades i början af 1870-talet en fabrik för tillverkning af leksaker af trä, den första i sin art i Sverige, men efter en eldsvåda på 1880-talet flyttades den, med bibehållande af sitt gamla namn, till Diö (se d. o.). En ny, mindre leksaksfabrik har senare anlagts vid G. Där ligger ock Gransholms pappersbruk, med en tillverkning af 825 ton skrif-, tryck- och annat papper (1906), hvarjämte bolaget drifver tillverkning af kuvert samt skrif- och ritböcker för läroverk. Antalet arbetare vid pappersbruket, som eges af G. aktiebolag (bildadt 1901), var s. å. 88. Gemlik [geml<over>i</over>k; grek. Kios], stad i Mindre Asien, vilajetet Khodavendikiar, vid Indjir, en vik af Marmarasjön. Omkr. 5,000 inv., de fleste greker. Säte för grekiske ärkebiskopen af Nicæa. Marinarsenal. Export af krommalm. Kios var en milesisk koloni och hette en tid efter Alexander den store Prusias. (^{J. F. N.}) Gemma. 1. Se Gem. -- 2. Astron., en stjärna af andra storleken, den ljusaste i stjärnbilden Corona borealis. -- 3. Bot. Se Knopp. -- Gemma pini. Se Tallstrunt. Gemma Frisius [ge'-], Rainer, f. 8 dec. 1508 i Dockum, Friesland (däraf tillnamnet Frisius), d. 25 maj 1555, var från 1541 professor i medicin vid universitetet i Louvain, men är mest bekant för sina vid sidan af hans läkarverksamhet bedrifna astronomiska och geodetiska arbeten. Han uppfann bl. a. den metod att bestämma den geografiska längdskillnaden mellan två orter, som består i att förmedelst, urtransport direkt jämföra de båda ställenas ortstider. Denna metod framställdes i De principiis astronomiæ, cosmonomiæ et cosmographiæ, deque usu globi cosmographici (1547). ^B--d. Gemmage [ʃäm<over>a</over>ʃ]. Se Terpentin. Gemmi [ge'm-], ett 2,329 m. högt pass i Bernalperna, schweiziska kantonen Valais. Öfver passet leder en i klippan uthuggen smal väg (byggd 1736--41), som, 3 km. lång, leder förbi djupa afgrunder. Den förenar Leukerbad i Valais med Kanderdalen i Bern. Passet betecknar gränsen mellan de egentliga Bernalperna i ö. och Friebourgalperna i v. (^{J. F. N.}) <img r>Blad af Begonia, hvars nerver genomskurits, så att på alla sådana ställen adventivknoppar bildats.

Gemmipar (af lat. gemma, knopp, och parere, alstra), bot., säges om ett blad, på hvilket adventivknoppar uppkomma, t. ex. hos Bryophyllum (se d. o.), Cardamine pratensis (se Cardamine, där ett blad med adventivknopp är afbildadt), vissa ormbunkar m. fl. Växter med gemmipara blad, t. ex. begonior, förökas ofta af trädgårdsmästarna genom dessa adventivknoppar. För detta ändamål läggas de aftagna, fullt utvecklade bladen, hvilkas nerver på ett eller flera ställen blifvit genomskurna, på fuktig jord och behandlas som sticklingar; adventivknoppar och rötter bildas på hvarje ställe, där nerverna, genomskurits (se fig.). ^{G. L--m.} Gemmula, lat. Se Fröämnet, Svampdjur och Ärftlighet. Gemona [djem<over>å</over>na], distriktshuvudstad i den italienska prov. Udine (Venezia), nära Tagliamento. Omkr. 3,000 inv. (1901; som kommun 8,981). Teknisk skola. Sidenspinneri. Gemsbocken [ge'ms-], Oryx gazella, zool., en storväxt (öfver 2,4 m. lång) antilop (se Antiloper), <img r>

karakteristisk för Syd-Afrikas öknar. Den kännetecknas genom långa, raka horn, som tillkomma båda könen, långsträckt hufvud med nästan rak ansiktslinje, höga ben och med tofs försedd lång svans; grundfärgen är hvit eller gulhvit med svarta band och fläckar. Ehuru numera ej så allmän som ända till midten af 1800-talet, förekommer denna antilop ännu talrikt i vissa delar af Syd-Afrika (vid Oranjefloden, i Tyska