en af de militära högskolorna, minst 2 år tjänstgjort såsom aspirant vid generalstaben och tjänstgjort vid främmande vapen. Befordran sker inom generalstaben, men officerare kunna in- och utflyttas i alla grader. C. O. N. Generalstabens kartverk kallas vanligen de, hufvudsakligen för militäriskt bruk afsedda kartverk, som i de flesta länder ha utgifvits af generalstaberna genom deras topografiska afdelningar. - Generalstabens karta öfver Sverige är namnet på fortsättningen af det kartverk, som påbörjades 1810 samt 1810-57 utgafs under namn af Svenska militärkartverket och 1857-74 af Topografiska corpsens karta öfver Sverige. Det ombesörjes och utgifves numera af Rikets allmänna kartverk (so d. o.), hvari generalstabens topografiska afdelning i själfva verket uppgått. 1810 började kartläggningen i Västerbotten samt fortsattes 1812 och 1815-20 i Skåne, där uppmätningen verkställdes i skalan l : 20,000. Då detta arbetssätt tog för lång tid och vållade för stor kostnad, företogs uppmätning i skalan l : 100,000, och 1821-43 kartlades på detta sätt nästan alla kustlänen samt Västergötland och Örebro län. 1826 började kartbladen graveras i koppar genom etsning, hvilket arbete, då kartverket var hemligt, utfördes af Topografiska kårens officerare. För att vinna större noggrannhet började man 1844 att verkställa uppmätningen i skalan l : 50,000 och att därefter öfverföra kartan i l : 100,000, hvarefter den graverades i koppar. Senare har gravyren för hand delvis blifvit ersatt med heliogravyr. 1857 tillkom höjdmätning, och s. å. började kartverket att offentliggöras. För större spridnings skull har det från 1877 utgifvits i litografiskt öfvertryck. Intill 1908 ha utgifvits alla blad, som falla inom Göta land och Svea land (med undantag af de nordligaste och västligaste delarna af Värmland och Dalarna), samt kustbladen i Norrland intill Ångermanälfven. Sedan 1887 utgifves ett särskildt kartverk öfver Norra Sverige i skalan l : 200,000, af hvilket utkommit alla bladen, som omfatta Norrbottens län samt en stor del af Västerbottens och en mindre del af Västernorrlands län. Jfr Ch. D. Tottie, "Om fortgången af Europas allmänna topografiska kartarbeten under innevarande decennium" (i "Ymer", 1899). Generalstaben (Topografiska kåren) har dessutom utgifvit länskartor i skalan l : 200,000, med beskrifning öfver mellersta och södra Sveriges flesta län, en generalkarta öfver Sverige i skalan l : 1,000,000 samt en höjdkarta i skalan l : 500,000. C. O. N. Generalstabens litografiska anstalt, förut kallad Generalstabens litografiska inrättning, bildades på grund af k. br. 5 okt. 1833, ställdes under chefen för Landtförsvarsdepartemen-tets kommandoexpedition såsom inspektör och fick till uppgift att verkställa de litografiska arbeten, som erfordrades för nämnda expedition och för Topografiska kåren samt att bereda officerare tillfälle att få insikt i litografiens användande. Inrättningens personal bestod af kommenderade officerare och af civila tryckare. 1872 upplåts anstalten genom kontrakt på 25 år till hofintendenten A. Börtzell. Staten lämnade lokal (huset n :r l Sergelgatan) och inredde densamma, hvaremot föreståndaren för anstalten förband sig att utföra litografiska arbeten för allmänna verk och inrättningar mot vanligt gällande pris, att följa litografiens och kartografiens framsteg, att lämna undervisning i dessa saker åt dem af generalstabens personal, som kunna beordras därtill, att vid fälttjänstöfningar ställa erforderlig personal till krigsstyrelsens förfogande och att i händelse af krig öfverlämna hela anstalten till krigsstyrelsen mot godtgörelse. Anstalten får äfven mottaga beställningar af enskilda personer, då dess tid det tillåter. 1886 förlängdes kontraktet i oföränd-radt skick med K. M-:t till 1907 och transporterades samtidigt på A. Börtzells aktiebolag, hvilket fortfarande är innehafvare af anstalten. Val af verkställande direktör, som ock skall vara föreståndare och teknisk ledare, måste underställas K. M :ts pröfning och godkännande. 1904 förlängdes kontraktet ytterligare till 1924, mot det att bolaget erlade hyra för den af staten upplåtna lokalen. Såsom anstaltens föreståndare efterträddes Börtzell 1898 af dåv. ingenjören, sedermera hofintendenten A. Lagrelius, som är dess nuv. chef. A. L-s. Generalstabsresor. Se Generalstabsöfningar. Generalstabsskolor kallas stundom de militära högskolor, som ha till uppgift att vidga officerarnas kunskaper i allmänhet och att bibringa dem de insikter, som fordras för inträde vid generalstaben. Se Krigshögskola. C. O. N. Generalstabsvakt, krigsv., kallas i Sverige den vakt, som tilldelas en i fält varande armés högkvarter. Denna vakt kallas i andra arméer vanligen stabsvakt och uttages för hela kriget ur någon gardestrupp eller ur hela armén. C. O. N. Generalstabsverk kallas i dagligt tal ofta de af generalstaben utgifna krigshistoriska arbetena, t. ex. preussiska generalstabens, arbete öfver krigen 1864, 1866 och 1870-71 samt öfver Fredrik II:s krig, österrikiska generalstabens öfver Österrikes flesta krig under 1700-talet, krigen mot Napoleon I samt krigen 1859 och 1866, franska generalstabens öfver kriget 1870-71, svenska generalstabens öfver "Sveriges krig åren 1808 och 1809", hvilket arbete pågått sedan 1890, m. fl. . C. O. N. Generalstabsöfningar l. Generalstabsresor, krigsv., kallas vanligen de fältöfningar, hvilka afse generalstabsofficerarnas utbildning. De första sådana öfningar föreslogos i Preussen af general Scharnhorst 1808 och infördes såsom regelbundna öfningar af general von Müffling 1821. Sedermera ha de småningom införts i alla arméer. I Sverige egde dylika öfningar rum första gången 1862 och ha sedan 1870-talet årligen återkommit. Jfr Fältöfningar. C. O. N. Generalstaterna (holl. Staten generaal), "allmänna stånden", riksständerna. 1. Benämning i den nederländska republiken på de af provinsständerna valda ombud, hvilka utöfvade republikens suveränitetsrättigheter. Redan före republikens bildande fanns en församling med detta namn, hvilkens makt dock var tämligen begränsad; den sammanträdde vanligen i Bruxelles. Från 1593 hade generalstaterna sitt säte i Haag. Ombuden voro 60 till antalet; omröstningen försiggick ej per capita, utan så att hvarje provins' ombud hade tillsammans l röst. Arf ståthållaren var församlingens förste med-lein. Med Nederländernas eröfring af fransmännen 1795 upphörde generalstaterna. Jfr Juste, "Histoire des Ëtats-Généraux" (2 bd, 1861-64). - 2. I