- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
915-916

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generalrapport ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1815 och 1848 års grundlagar nyttjas namnet generalstaterna om folkrepresentationen i konungariket Nederländerna (se Nederländerna. Författning). Generalsuperintendent. Se Superintendent. Generaltullarrende, förv., den förpantning af sjö- och landtullarna i hela riket (med undantag af Pommern), som egde rum under tre olika perioder, 1726-65, 1777-82 och 1803-13. Denna förpantning hade till ändamål att genom allmänhetens och särskildt borgerskapets intresserande för en fullt lojal tillämpning af tullförfattningarna hämma lurendrejeriet och däraf föranledd förlust af påräknade tullintrader. Borgerskapet erhöll därför företrädesrätt att ingå som lottegare i arrendet. Vid stränga påföljder var det förbjudet att låna sitt namn till teckning för främmande eller att i företaget insätta utländska kapital. För uppbörd och redovisning af arrendesumman inrättades ett generaltullarrendekontor, och den förening, som öfvertog arrendet mot en viss årlig summa, fick benämningen generaltullarrendesocieteten (se d. o.). Kbg. Generaltullarrendekontor. Se Generaltullarrende. Generaltullarrendesocieteten, förv. 1. Ett genom regeringens initiativ tillvägabragt bolag (grun-dadt på 5,000 lotter å 200 dal. smt), hvilket jämlikt med kronan afslutadt kontrakt arrenderade tullarna från mars månad 1726 intill 1765 års utgång. Styrelsen bestod af 24 fullmäktige, däraf 3 från hvar och en af städerna Göteborg, Malmö och Karlskrona samt 4 kronoombud (ordf. och 3 fullmäktige). De öfrige utsagos af aktieegarna genom val i Stockholm. De smärre städerna egde rätt att, om de ville, utse en fullmäktig för hvarje hundratal lotter, för att i viktiga ärenden samråda med öfriga fullmäktige. Själfva tullförvaltningen besörjdes af två generaltullkontor o r, ett för sjö- och ett för landtullarna, under hvar sin öfverdirektör. - 2. Ett bolag, som 1777 -82 arrenderade tullarna och hvari kronan förbehållit sig en fjärdedel. Styrelsen bestod af 16 fullmäktige, af hvilka 4 voro kronoombud. - 3. Ett bolag, som 1803-13 arrenderade tullinkomsterna. Styrelsen bestod af 14 fullmäktige, af hvilka kronan, som äfven nu förbehållit sig en fjärdedel, utsåg 5. Kbg. Generaltulldirektionen. Se Tullväsen. Generaltulldirektör. Se Generaltullstyrelsen. Generaltullförvaltare. Se Tullväsen. Generaltullkontor. Se Generaltullarrendesocieteten. Generaltullstyrelsen, förv., ett centralt ämbetsverk, åt hvilket är öfverlämnad förvaltningen af tullverket, inrättades genom k. br. af 24 nov. 1824 och bestod då af en generaltulldirektör såsom ensam beslutande chef och 2 rådgifvande ledamöter (departementschefer). Generaltullstyrelsen består numera, enligt senast utfärdade, l nov. 1878 daterade, instruktion, af generaltulldirektören såsom chef för tullverket, med ensam beslutanderätt, och 3 ledamöter (byråchefer), hvilka äro chefer, en för kameral-, en för revisions- och en för kanslibyrån. Härtill kommer en tullbehandlings-och upplysningsbyrå. .Generaltulldirektören är i främsta rummet K. M :t ansvarig för tullverkets förvaltning och uppfyllandet af dess åligganden. Under hans ämbetsresor, semester eller frånvaro, understigande 14 dagar, inträder äldste tjänstgörande ledamoten i utöfningen af generaltulldirektörs-ämbetet. - Kameralbyrån (1 kammarförvant och 3 revisorer och bokhållare) handlägger de ärenden, som afse uppbörden; granskar underlydande redogörares medelsredovisning; upprättar tullverkets hufvudbok och öfriga till medelsförvaltningen hörande räkenskaper; handlägger frågor om assig-nering af medel från riksbanken, utfärdande af anordningar, förskotters öfversändande till tullförvaltningarna, tillämpning af gällande utgiftsstater, uppställningen och formen för tullverkets räkenskaper, tullverkets fasta och lösa egendom, anmärknings-, afskrifnings- och balansmål samt tullstatens enskilda pensionsinrättning. - Revisionsbyrån (9 revisorer och l aktuarie) verkställer gransknings-och statistiska arbeten samt handlägger ärenden rörande restitution af de till statsverket ingångna, genom tullverket uppburna afgifter, tvister angående varors tullbehandling, tillämpningen i öfrigt af gällande tulltaxa och taratariff samt öfriga författningar rörande till statsverket ingående afgifter, som uppbäras genom tullverket, befrielse från tull eller andra dylika afgifter, formen för och uppställningen af tullförvaltningarnas journaler m. m., hvilka ej ingå till kameralbyrån, statistiska meddelanden till K. M :t eller ämbetsmyndigheter samt anmärkningar mot tullförvaltningarnas journaler. - Tullbehandlings- och upplysningsbyrån (1 sekreterare, 2 byråassistenter samt 1 registrator och aktuarie). - Kanslibyrån (1 sekreterare, 1 registrator och aktuarie, 3 notarier, 1 skeppsmätningsöfverkontrollör och 1 ombudsman) handlägger öfriga ärenden. De under Generaltullstyrelsen lydandö tjänstemän och betjänte sammanfattas under benämningen tullstaten (se d. o.). - Om tullens förvaltning i äldre tider se Tullväsen. G. N. S.* Generalvikarie kallas inom den katolska kyrkan en biskops medhjälpare och ställföreträdare. Se vidare Official. Generalöfverste (ty. generaloberst], titel, som redan vid medeltidens slut började nyttjas såsom beteckning på en armés högste befälhafvare, har under senaste tiden återupptagits inom tyska hären, men nyttjas sparsamt. Gradens innehafvare åtnjuta generalfältmarskalks rang. C. O. N. Generatio æquivoca l. Generatio spontanea, lat., fysiol., uralstring, lefvande varelsers omedelbara uppkomst ur liflösa kroppar. I äldre tider trodde man, att grodor, insekter och svampar uppstodo ur gyttjan genom uralstring. Då detta visade sig vara oriktigt, omfattades med begärlighet den åsikten, att de endast med mikroskopet skönjbara väsendena på dylikt sätt framträdde. En stor mängd försök har anställts i denna riktning, och förnyade gånger har man tillkänna-gifvit sig genom uralstring ha i vissa för detta ändamål framställda lösningar lyckats skapa nya lefvande varelser ur döda ämnen. Men hvarje gång har dock en noggrannare kritik uppvisat, att vid dessa försök frön till organismer trängt in och att det organiska lif, som uppträdt, berott endast på närvaron af dessa frön. Hithörande undersökningar äro särdeles svåra på grund af de minsta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Aug 16 00:26:32 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free