Gaseldning ställer sig därför i många fall fördelaktigare än eldning med fast bränsle. E. H-ck. Generatris (lat. generatrix, alstrarinna), mat. Se Alstringslinje och Direktris. Generell, fr. général (lat. generalis, af genus; se d. o.), som är eller tillhör genus, allmän, allmängiltig. - Generell bestämning, bestämning, som är gemensam för flera föremål och tillhör det genus, under hvilket dessa höra. Vid generella bestämningar gäller den axiomatiska satsen, att allt, som utsäges (eller nekas) om genus, det kan jämväl utsägas (eller nekas) om de species och individer, som därunder höra. - Generell odödlighet, den odödlighet, som, enligt vissa panteisfciska åsikter, tillkommer människan därigenom, att hon vid lifvets slut uppgår i ett allmänt och endast befrias från de tillfälliga inskränkningar, som enligt denna åsikt vidlåda henne såsom individ, hvaremot allt det väsentliga hos henne fortlefver. Det allmänna, hvari individen uppgår, är naturligtvis ytterst det absoluta själft, ur-enheten i världen, men så vidt det för detta är väsentligt att uppenbara sig i ett människosläkte, brukar dettas fortbestånd på ett eller annat vis sättas i samband med den generella odödligheten, hvarigenom denna anses skola blifva för individen mindre afskräckande. Så lär man nu att, emedan människonaturen, som en uppenbarelse af det eviga, städse blir sig i det väsentliga lik, skola de intressen, som lifvat en människa under hennes individuella lif på jorden, så vidt de varit värda att af människan omfattas, evigt där fortlefva (Hegelianismens vänster). I krassare former framträder läran då, när man framhåller, att människan skall fortlefva i sin afföda, eller att hennes odödlighet låge däri, att hennes verk eller hennes minne skall fortbestå bland människor, hvaraf konsekvensen ytterst blir, att odödligheten likställes med ett "odödligt namn" (yttersta vänstern). Antagandet af den generella odödligheten utgår ytterst därifrån, att naturanalogier blifvit öfverflyttade på det personliga området. L. H. Å.* Generera (af lat. generare, alstra). 1. Tekn., alstra. Se Generator. - 2. Mat. En alstringslinje eller generatris (se d. o.) säges vid sin rörelse generera den yta, som utgör den geometriska orten för generatrisen. I. F. Generificera (af lat. genus, släkte, och facere, göra), sammanföra (arter) i släkten, bilda släktbegrepp. - Generifikation, sammanföring i släkten. Generisk (fr. générique, af lat. genus, se d. o.), som har afseende på ett släkte, släkt-, t. ex. generiskt kännetecken, släktkännetecken. Generositet [ fr. générosité; se Generös], ädelmod, frikostighet. Generoso, Monte, schweizisk bergstock i Ticinoalperna, 1,701 m. hög, fyller landskapen mellan Lugano- och Comosjön och erbjuder en härlig utsikt öfver hela Alpkedjan från Savojen till Bernina. Luftkurort. Sedan 1890 går en 9 km. lång bergbana från Capolago vid Luganosjön till bergets topp. Generös [fr. généreux, af lat. generosus, eg. ädelboren], ädelmodig, frikostig, gifmild. Gênes, franska namnformen för Genua (se d. o.). Genesaret (Gennesaret, efter den på västra sidan belägna slätten Gennesar; i bibeln äfven kalladt Kinneret, Kinnerot, Galileiska sjön och Tiberias sjö; arab. Bahr Tabarîje), insjö i norra Palestina, i en naturskön, men numera ödslig trakt, i ö. och v. omgifven af berg och kullar, i n. och s. af Jordandalen. Den är 20 km. lång och 8-9 km. bred; dess yta ligger 208 m. under Medelhafvets, och djupet är 50- 70 m., i norr t. o. m. öfver 250 m. Vattnet, som stundom uppröres af häftiga stormar, är tämligen klart och fiskrikt såsom på apostlarnas tid; men vingårdarna och olivlundarna samt de många folkrika städerna, som då gjorde sjöns stränder så lifliga, ha försvunnit, och mycket få fiskarbåtar synas numera på dess yta. Vid dess stränder bodde de fleste af Jesu apostlar, och där uppehöll sig ofta Jesus själf. Omgifningen är nu mycket glest bebodd och sparsamt odlad. Jfr E. Stave, "Sjön Gennesaret" (1892). (E. S-e.) Genesee, flod i Nord-Amerikas förenta stater, rinner upp i norra Pennsylvania, flyter i nordlig riktning genom staten New York och faller ut i Ontario, 12 km. nedanför Rochester, där den bildar nästan midt i staden ett lodrätt, omkr. 30 m. högt fall och något längre ned två andra fall, om resp. 8 m. och 26 m. Eriekanalen går där öfver floden i en 260 m. lång, 14 m. hög akvedukt. Äfven högre upp, vid Eriejärnvägens öfvergång öfver floden, finnas flera fall, de vackra Portagefallen, resp. 21, 33 och 45 m. Flodens längd är 233 km. (J. F. N.) Genesios , Josef (grek.????), bysantinsk historieskrifvare från 10:e årh., tillhörde den skara lärde, som kejsar Konstantin VII Porfyrogennetos samlade omkring sig, och till denne kejsare äro också G :s fyra böcker Basileion biblia (Kejsarhistoria) dedicerade. De behandla tiden 813-886. Som G. själf tillhörde de politiskt aktiva kretsarna, hade han rikligt tillfälle att använda muntliga berättelser och traditioner, och dessa utgöra också den förnämsta källan för hans arbete. Som historiker är G. okritisk och tendentiös; som ortodox är han särskildt partisk mot de "bildstormande" kejsarna. Trots detta och trots ett barbariskt och konstladt språk är emellertid G:s verk som primär källa för 800-talets bysantinska historia af synnerlig betydelse. Det finns lättast tillgängligt i Mignes "Patrologia græca", vol. 109. V. Lm. Genesis (grek., uppkomst). 1. Skapelse, uppkomst, ursprung, upprinnelse. - 2. Namn på l Mosebok därför, att den bl. a. innehåller en berättelse om världens och de första människornas skapelse och första utveckling, den s. k. "urhistorien" (kap. 1-11). Den innehåller en ännu utförligare redogörelse för Israels förfäders historia, den s. k. "patriarkalhistorien" (kap. 12-50). I den första delen hvilar innehållet till stor del på mytologiska föreställningar, hvilka Israel tagit upp från främmande folk och påtryckt sin högre religiösa prägel. Den andra delen innehåller en familjehistoria, hvilken dock till icke ringa del torde vara att uppfatta såsom en historia om stammar. Om bokens sammansättning gäller i allmänhet detsamma som den pentateuk-kritiska forskningen ådagalagt ang. de öfriga Moseböckerna, nämligen att framställningen är sammansatt af flera källor. Jfr Pentateuken. E. S-e.