Genestet [che′nestet],
Petrus Augustus de,
holländsk skald, f. 1829, d. 1861, var predikant
i Delit 1852-60. Redan i studentåren utgaf han en
samling
Eerste gedichten (1846-51), som mottogs
mycket gynnsamt, och sedermera
Leekedichtjens
(1861; 5:e uppl. 1867), en samling religiösa och
teologiska epigram och korta dikter, samt
Laatste
der eerste (1861), hans mognaste alster. Hans
dikter utgåfvos samlade (med lefnadsteckning)
i 2 bd 1868 (flera uppl.).
Genetisk (af grek.
genesis, ursprung) kallas
den vetenskapliga metod, som vid behandlingen af
ett visst ämne söker att gifva en framställning
af dettas uppkomst och utveckling, under det att
däremot den deskriptiva metoden nöjer sig med att
beskrifna sitt föremål, sådant det befinner sig.
Genetrix. Se
Genitrix.
Genetterna,
Genetta,
zool., bilda ett släkte
bland de till rofdjurens ordning hörande
skunkdjuren. De kännetecknas genom mycket
långsträckt kropp, en naken, långsgående
strimma på fotsulorna, fem-tåiga fram- och
bakfötter med indragbara klor, lång svans och
medelstora öron. Den pung, som hos Viverra upptar
afsöndringsprodukterna af myskkörteln, saknas hos genetterna. Man har urskilt
ej mindre än 34 olika arter, hvilka lefva
i Afrika med undantag af en (eller två), som
anträffas i södra Europa.
Ginstkatten.
Mest känd bland dem är
ginstkatten
l.
genetten,
Genetta vulgaris (se
fig.), som blir 50 cm. lång, 15-17 cm. hög öfver
bogarna och har en svans af 40 cm. längd. Kroppen
är utomordentligt smal, hufvudet litet och
baktill bredt, nosen långt utdragen, öronen breda
och trubbigt tillspetsade samt benen ganska
låga. Pupillen, liknar kattens och kan draga
ihop sig till blott en smal springa. Fallen
är kort, tät och glänsande, färgen ljusgrå,
stötande i gult, med mörka fläckar. - Ginstkatten
är hemma i trakterna kring Atlasbergen, men
förekommer äfven i södra Europa, företrädesvis
i Spanien och södra Frankrike. Den vistas såväl
i skogiga och skoglösa som i släta och bergiga
trakter. Med otrolig smidighet och skicklighet
smyger den omkring efter och kastar sig öfver
sitt rof, som utgöres af små gnagare, fåglar
och insekter. Genetten klättrar förträffligt
och kan äfven simma. I fångenskap blir den
mycket tam och användes i Berberiet jämte en
annan art af samma släkte till att utrota råttor
och möss. Skinnet utgör ett godt, eftersökt och
dyrbart pälsverk, hvilket var kändt redan långt
tillbaka i medeltiden. C. R. S. (L-e.)
Genetz,
Arvid Oskar Gustaf, finsk språkforskare
och skriftställare, f. l juli 1848 i Impilaks
socken, blef 1866 student, 1877 filos. doktor,
docent i finska språket och litteraturen och
lektor vid finska normallyceum i Tavastehus,
som sedermera flyttades till Helsingfors, samt
1891 professor i finska språket och litteraturen
vid universitetet i Helsingfors. Då detta
läroområde 1893 delades, opterade G. s. å. för
professuren i finsk-ugrisk språkforskning. Bland
hans språkvetenskapliga publikationer, till
hvilka han till stor del under forskningsresor
samlat material, märkas
Versuch einer karelischen
lautlehre (disp. för docentur, 1877),
Wörterbuch
des Kola-lappischen nebst sprachproben und
grammatik (Finska vet. soc:s "Bidrag till
kännedom af Finlands natur och folk", bd 50,
1891) äfvensom
Suomen partikkelimuodot
(Finskans partikelformer; disp. för
professur, 1890). G. har äfven publicerat
tidningsuppsatser, läroböcker för skolornas
behof samt lyriska dikter, de sistnämnda till
stor del under pseudonymen
Arvi Jännes. Han
var 1892--1901 Finska litteratursällskapets
ordförande. 1901--05 var han senator
och chef för ecklesiastikexpeditionen.
M. G. S.
Geneva, latinsk namnform för
Genève.
Geneva [dʃ̇inī′və]. 1. Stad i nordamerikanska
staten New York, vid norra ändan af Seneca-sjön
och flera järnvägar. 10,433 inv. (1900).
Prästseminarium (Hobart college). Landtbruksförsöksstation.
Stor trädgårdsodling. -- 2. Engelsk namnform för
Genève.
Genève [ʃ̇näv], ty.
Genf, it.
Ginevra. 1. Kanton
i sydvästra Schweiz, näst Zug den minsta i
förbundet, begränsas i n. af kantonen Vaud, på
öfriga sidor af Frankrike. Areal 249,4 (med
inberäkning af kantonens andel af Genèvesjön
279) kvkm. Landet är ett slättland med
höjder af 338--351 m. ö. h. samt genomflytes
af Rhône, som fr. v. mottager Arve. Klimatet
är sundt och mildt; medeltemperaturen är 9,
5° C.
(jan. + 0,
1°, juli 19,
3°). Största nederbörden
(per år 836 mm.) faller i aug.--okt. Om
vintern blåser mest en torr och sval nordöstvind
(
bise), om sommaren en varm och fuktig
sydlig vind (
sudois), 83 proc. af arealen äro produktiv
mark; på slätten äro trädgårdsskötsel och
vinodling viktigast; för öfrigt idkas jordbruk och
boskapsskötsel. De förnämsta näringarna äro handel
samt en mångsidig industri, hvars viktigaste grenar
äro urfabrikation (mest precisions- och damur, omkr.
10 mill. frcs årligen), tillverkning af speldosor,
guld- och silfverarbeten, elektriska maskiner,
fysikaliska instrument och kemikalier. G. drifver
betydande handel särskildt med Frankrike, Italien och
Förenta staterna. För att underlätta varubytet med
Frankrike är kantonen omgifven af en tullfri zon,
som sträcker sig öfver Pays de Gex och största delen
af Haute-Savoie. -- Kantonen hade 1900 132,609
inv., af hvilka 39,
3 proc. voro utlänningar, däraf
34,054 fransmän. 82 proc. hade franska, 10 proc.
tyska och 5,
5 proc. italienska till sitt modersmål;
50,
6 proc. voro katoliker, 0,
9 proc. mosaiska
trosbekännare, de öfrige voro reformerta. De romerske
katolikerna tillhöra, sedan G. skilde sig från
Lausannes biskopsstift, intet stift; gammalkatolikerna
lyda under den schweiziske nationalbiskopen i
Bern och protestanterna under ett af 25 lekmän och
