6 präster bestående konsistorium (conseil supérieur); en del af dem har emellertid trädt ut ur landssynoden och bildar en fri kyrka (église libre). -- Enligt författningen af 1847 och senare däri vidtagna ändringar bilda kantonens samtliga röstberättigade invånare Conseil général och rösta om kantons- och förbundsförfattningen samt välja kantonsfunktionärerna (utom domare) samt ombuden i nationalrådet och stäuderrådet. Den lagstiftande maktens organ är Grand conseil ("stora rådet"), hvars 100 medlemmar väljas för 3 år. Det utöfvar äfven benådningsrätt, öfvervakar och bestämmer den årliga budgeten samt tillsätter bl. a. alla domare. Den verkställande makten är uppdragen åt Conseil d'état ("statsrådet"), 7 medlemmar, valda för 3 år. Sedan 1879 finnes fakultativt referendum (minst 3,500 medborgare kunna förena sig för att begära folkomröstning om stora rådets beslut) och sedan 1891 rätt till folkinitiativ, om framställning därom göres af minst 2,500 medborgare. 2. Hufvudstad i nämnda kanton, på ömse sidor af Rhône, vid dess utlopp ur Genèvesjön, 379 m. ö. h. G. hade 1900 105,710 inv., däri inräknade invånarna i de införlifvade förstäderna Carouge (7,420 inv.), Eaux-Vives (11,836 inv.) och Plainpalais (20,066 inv.); af dem voro 43,2 proc. utlänningar. 1907 var antalet inv. 116,387. G. är genom sitt oförlikneliga läge vid den lifligt trafikerade sjön och den klara floden samt genom sina växlande omgifningar en af Europas vackraste städer och därför mycket besökt af utlänningar. På vänstra Rhônestranden ligger den gamla staden på en backig terräng med merendels smala gator, men efter vallarnas nedrifning (1848) förökad med nya praktfulla kvarter. På den högra, jämna stranden ligger arbetarkvarteret S:t Gervais med stadsdelen les Pâquis i ö. I Rhône ligger kvarteret Ile med stadens vattenverk, som jämte dricksvatten lämnar drifkraft till industrien, för hvilket ändamål vattnet längs vänstra flodstranden är uppdämdt. En dylik anläggning finnes 6 km. längre ned i floden. Af de sju broarna öfver Rhône är den närmast sjön belägna Mont-Blanc-bron (se fig. 1) den vackraste. Mellan denna och Pont des Bergues ligger den trädplanterade Rousseauön (se fig. 1) med en staty af filosofen (1834 af Pradier). På Quai du Mont-Blanc, nära norra stranden af sjön, står det 1879 aftäckta, storartade monumentet (af Franel, Cain m. fl.) öfver hertig Karl af Braunschweig (d. 1873). På den motsatta stranden ligga Promenade du lac och Place du lac med flera monument, bl. a. nationalmonumentet (Helvetia och Geneva), till minne af G:s anslutning till Edsförbundet (1814). Vackra kajer omgifva sjöns och flodens stränder. -- Bland kyrkor märkas den reformerta katedralen S:t Pierre (se fig. 2), färdig 1024 (ursprungligen romansk stil) med hertig Henri de Rohans graf (hugenotternas ledare under Ludvig XIII), det reformerta Temple de la Fusterie, den gammalkatolska kyrkan S:t Germain, den romersk-katolska kyrkan Sacré Coeur m. fl. Af profanbyggnader må nämnas rådhuset, i florentinsk stil, säte för kantonregeringen, universitetshuset (byggdt 1868--72) med ett bibliotek (tillika stadsbibliotek) på 170,000 bd och 1,800 handskrifter, den nya teatern (1872--79), uppförd för de medel (omkr. 20 mill. frcs), som hertig Karl af Braunschweig testamenterade staden, Calvins gamla boningshus, Rousseaus födelsehus. Bland undervisningsanstalter är universitetet viktigast, grundadt som en kalvinistisk akademi 1559 samt 1873 utvidgadt till ett universitet med

Fig. 1. Mont-Blanc-bron och Rousseauön i Genève. I bakgrunden t. v. Mont-Blanc.

fem fakulteter och (1905) 1,176 studenter, däribland många utlänningar och kvinnor; vidare en École de théologie (grundad 1831 och underhållen af Société évangélique de Genève), ett college, en

Fig. 2. Reformerta katedralen Saint Pierre i Genève.

École d'horlogerie (urmakarskola), en konstindustriskola, en handelsskola, ett musikkonservatorium, Athénée (med ständig tafvelutställning, konsthist. bibliotek och föreläsningssalar) m. fl. Af samlingar må nämnas Musée des arts décoratifs, Musée Rath (betydande konstsamlingar), Musée Fol (med klassiska fornsaker), Musée Ariana (n. om staden), en åt staden 1890 af skriftställaren G. Revilliod skänkt samling föremål från olika konstområden. G. är