Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generatris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
halfmåne, hvars östra spets småningom
igenfyllts af Rhône. Den är belägen 375
m. ö. h. och har en areal af 582 kvkm. Dess
midtlinje från ö. till v. är 72,3 km. – Genom
passet mellan Promenthoux och Yvoire delas den
i en västlig del, Petit lac (79 kvkm.), och
en östlig, Grand lac (503 kvkm.). Den förra är
omgifven af flacka stränder och når ej större
djup än 70 m.; den senare har höga stränder i
synnerhet mot ö. och på sin södra strand, där
Chablais’ kalkalper gå ända fram till sjön. Den
största bredden, mellan Ouchy och Evian, är
13,8 km. På ett omkr. 60 kvkm. stort område är
sjöns djup där omkr. 310 m. Många floder och
bäckar utflyta i sjön, af hvilka den viktigaste
näst Rhône är Drance, från s. Rhône har redan
med sina sediment fyllt öfversta delen af den
forna sjön (som sträckte sig till S:t Maurice)
och bildat den sumpiga slätten vid sjöns öfre
ända. G. är berömd för sitt klara, blå och
mycket genomskinliga vatten. Den har aldrig
varit fullständigt isbelagd. Höga vågor gå ofta
på den. På G. iakttogos först de egendomliga
fluktuationer i vattenytans höjd, som fått
namnet seiches (se d. o.). Fiskrikedomen
är ej så stor som i andra alpsjöar; ett par
egendomliga fiskarter äro fera och gravenche
(Coregonus Fera och C. hiemalis); fisket
afkastar 0,5 mill. frcs årligen. – En stor
motsats råder mellan den norra stranden, som är
solig, fruktbar, väl odlad och tätt befolkad,
samt den södra, som delvis ligger i skugga
och därför är mindre befolkad och odlad samt
gör ett allvarligare, men också mera storslaget
intryck. På G. gå ångbåtar sedan 1823. – G. är
den bäst studerade sjö i världen. Särskildt
har F. A. Forel egnat sitt lif åt forskningar
rörande G. samt bl. a. om den utgifvit "Le lac
Léman" (1886) och "Le Léman" (3 bd, 1892–1903).
J. F. N.
Geneviève [ʃnəviä’v], fr. Se Genoveva.
Genèvre, Mont [må ʃnä’vr], alppass på gränsen
mellan franska dep. Hautes-Alpes och italienska
prov. Turin. 1,860 m. ö. h. Det leder från
Durancedalen till Dora Riparias dal. Såsom en
af de lägsta af alla alpöfvergångar har detta
pass varit befaret ända sedan forntiden, äfven
af stora truppmassor. Karl VIII i Frankrike
gick öfver det 1494 med tungt artilleri. Den
nuv. vägen byggdes 1802 af Frankrike.
(J. F. N.)
Genf [genf], tysk namnform för Genève (se
d. o.).
Genfordran, jur., en persons fordran hos
en annan å prestation af samma slag, som
den senare i sin ordning som borgenär har
att fordra af den förre som gäldenär. Nästan
alltid afses fordran på en summa penningar hos
en person, till hvilken fordringsegaren själf
är skyldig penningar. Genfordran får afräknas
eller kvittas (se Kvittning) mot denna skuld,
äfven om den i konkurs icke bevakats, under
vissa villkor äfvenledes om den preskriberats
(se Preskription).
C. G. Bj.
Genga [dje’nga], släktnamn för påfven Leo XII
(se d. o.).
Genga [dje’nga], G i rol a m o, italiensk
målare, bildhuggare och arkitekt, f. 1476 i
Urbino, d. där 1551, räknas vanligen till den
umbriska skolan, men hade studerat under Luca
Signorelli. Han kom Æidigt i skola hos denne,
som förde honom med sig i Marc Ancona, till
Cortona och ända ned till
Tryckt den 8/7 08
Orvieto, där G. öfverallt var sin mästare
behjälplig. Därefter var han i ung. tre
år lärjunge af Perugino och stod i nära
vänskapsförbindelse med Rafael. Då G. utgick ur
Perugia-skolan, slog han sig ned först i Florens,
sedan i Siena, hvarefter han återvände till
sin fädernestad och af Urbinos hertig användes
både som målare och arkitekt samt jämväl som
dekorerande bildhuggare. Under tiden hade han
dock, med sin lust för ombyte af vistelseort,
gjort ett besök i Rom. I Breragalleriet i
Milano finnes en stor maniererad Madonna från
hans senare tid, i Opera del Duomo i Siena
befinner sig en Uppståndelse af hans hand. Utom
målningar och byggnader, utförda i hemorten,
gjorde han modellen til! en grafvård öfver hertig
Francesco Maria och lämnade planritningarna
till kyrkan S. Giovanni Battista i Pesaro,
för hvilken stads fajansfabrik han ea tid var
föreståndare. G. hade två söner, af hvilka den
ene, Bartolommeo G., f. 1518, utmärkte sig som
byggmästare och utförde fästningsverk dels
i Genua, dels på Malta, där han afled 1558.
C. R. N.*
Gengangere (no., "gengångare"), ryktbart
skådespel af H. Ibsen (se d. o.) 1881.
Gengenbach [ge’ŋgen-], stad i Baden, kretsen
Offenburg, vid Kinzig. 2,923 inv. (1900). Besökt
sommarvistelseort. G. var fri riksstad till 1803.
Gengler [ge’n-], Heinrich Gottfried Philipp, tysk
jurist, f. 1817, d. 1901, 1843 privatdocent,
1847 e. o. och 1851 ord. professor i tysk
rätt i Erlangen. Skrifter: Lehrbuch des
deutschen priratrechts (2 bd, 1854-62),
Ge.rma-nische recldsdenkmäler (1875), Heiträge
zur rechts-gesdiichte Hayerns (4 häften, 1889-94)
m. fl.
Gengärd, förv., urspr. sammanskott af lifsmedel
i landsorten vid konungens besök eller
biskopens och landshöfdingens resor. Sedan
fick ordet ungefär samma betydelse som
gärd (se d. o.). Jfr Alsnöstadgan.
Kbg.
Genhammare, mek. Se Hammare 1.
Geni [∫enī], fr. génie (af lat. genius,
se d. o.), snille, ursprunglig och skapande
andlig begåfning.
– Genialisk [jen-, ʃen-], snillrik,
anderik, som bär prägeln af snille eller mycken
själfullhet.
– Genialitet, snillrikhet, andlig
skaparkraft.
Genie. Se Genier och Genius.
Génie du christianisme [ʃenī dy kristiani’sm],
ett 1802 utgifvet arbete af F. R. Chateaubriand
(se d. o.).
Génie militaire [ʃenī militär],
fr., militär ingenjörkår, genikår.
L. W:son M.
Ge’nier (af lat. ge’nius) kallas i det nyare
konstspråket vissa som bevingade, oftast
i barngestalt, framställda underordnade
gudomligheter, hämtade ur den grekiska och
romerska mytologien, personifikationer af
vetenskaperna m. m. (jfr G e-n i u s).
Genikår [jeni-; fr. corps du génie]. Se
Fortifikationen, Ingenjörkår och Ingenjör-I
trupper.
Genil [chenīl], äldre form Jenil, flod i södra
Spanien, uppstår af en glaciär på Sierra Nevada,
den sydligaste i Spanien, flyter i nordvästlig
riktning förbi Granada, där den fr. höger
mottager Darro och fr. vänster Monachil,
vattnar genom flera kanaler från morernas tid
den ryktbara "vegan" vid Granada samt faller ut
i Guadalquivir nära Palma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
