halfmåne, hvars östra spets småningom igenfyllts af Rhône. Den är belägen 375 m. ö. h. och har en areal af 582 kvkm. Dess midtlinje från ö. till v. är 72,3 km. -- Genom passet mellan Promenthoux och Yvoire delas den i en västlig del, Petit lac (79 kvkm.), och en östlig, Grand lac (503 kvkm.). Den förra är omgifven af flacka stränder och når ej större djup än 70 m.; den senare har höga stränder i synnerhet mot ö. och på sin södra strand, där Chablais' kalkalper gå ända fram till sjön. Den största bredden, mellan Ouchy och Evian, är 13,8 km. På ett omkr. 60 kvkm. stort område är sjöns djup där omkr. 310 m. Många floder och bäckar utflyta i sjön, af hvilka den viktigaste näst Rhône är Drance, från s. Rhône har redan med sina sediment fyllt öfversta delen af den forna sjön (som sträckte sig till S:t Maurice) och bildat den sumpiga slätten vid sjöns öfre ända. G. är berömd för sitt klara, blå och mycket genomskinliga vatten. Den har aldrig varit fullständigt isbelagd. Höga vågor gå ofta på den. På G. iakttogos först de egendomliga fluktuationer i vattenytans höjd, som fått namnet seiches (se d. o.). Fiskrikedomen är ej så stor som i andra alpsjöar; ett par egendomliga fiskarter äro fera och gravenche (Coregonus Fera och C. hiemalis); fisket afkastar 0,5 mill. frcs årligen. -- En stor motsats råder mellan den norra stranden, som är solig, fruktbar, väl odlad och tätt befolkad, samt den södra, som delvis ligger i skugga och därför är mindre befolkad och odlad samt gör ett allvarligare, men också mera storslaget intryck. På G. gå ångbåtar sedan 1823. -- G. är den bäst studerade sjö i världen. Särskildt har F. A. Forel egnat sitt lif åt forskningar rörande G. samt bl. a. om den utgifvit "Le lac Léman" (1886) och "Le Léman" (3 bd, 1892--1903). J. F. N. Geneviève [ʃnəviä'v], fr. Se Genoveva. Genèvre, Mont [må ʃnä'vr], alppass på gränsen mellan franska dep. Hautes-Alpes och italienska prov. Turin. 1,860 m. ö. h. Det leder från Durancedalen till Dora Riparias dal. Såsom en af de lägsta af alla alpöfvergångar har detta pass varit befaret ända sedan forntiden, äfven af stora truppmassor. Karl VIII i Frankrike gick öfver det 1494 med tungt artilleri. Den nuv. vägen byggdes 1802 af Frankrike. (J. F. N.) Genf [genf], tysk namnform för Genève (se d. o.). Genfordran, jur., en persons fordran hos en annan å prestation af samma slag, som den senare i sin ordning som borgenär har att fordra af den förre som gäldenär. Nästan alltid afses fordran på en summa penningar hos en person, till hvilken fordringsegaren själf är skyldig penningar. Genfordran får afräknas eller kvittas (se Kvittning) mot denna skuld, äfven om den i konkurs icke bevakats, under vissa villkor äfvenledes om den preskriberats (se Preskription). C. G. Bj. Genga [dje'nga], släktnamn för påfven Leo XII (se d. o.). Genga [dje'nga], G i rol a m o, italiensk målare, bildhuggare och arkitekt, f. 1476 i Urbino, d. där 1551, räknas vanligen till den umbriska skolan, men hade studerat under Luca Signorelli. Han kom Æidigt i skola hos denne, som förde honom med sig i Marc Ancona, till Cortona och ända ned till Tryckt den 8/7 08 Orvieto, där G. öfverallt var sin mästare behjälplig. Därefter var han i ung. tre år lärjunge af Perugino och stod i nära vänskapsförbindelse med Rafael. Då G. utgick ur Perugia-skolan, slog han sig ned först i Florens, sedan i Siena, hvarefter han återvände till sin fädernestad och af Urbinos hertig användes både som målare och arkitekt samt jämväl som dekorerande bildhuggare. Under tiden hade han dock, med sin lust för ombyte af vistelseort, gjort ett besök i Rom. I Breragalleriet i Milano finnes en stor maniererad Madonna från hans senare tid, i Opera del Duomo i Siena befinner sig en Uppståndelse af hans hand. Utom målningar och byggnader, utförda i hemorten, gjorde han modellen til! en grafvård öfver hertig Francesco Maria och lämnade planritningarna till kyrkan S. Giovanni Battista i Pesaro, för hvilken stads fajansfabrik han ea tid var föreståndare. G. hade två söner, af hvilka den ene, Bartolommeo G., f. 1518, utmärkte sig som byggmästare och utförde fästningsverk dels i Genua, dels på Malta, där han afled 1558. C. R. N.* Gengangere (no., "gengångare"), ryktbart skådespel af H. Ibsen (se d. o.) 1881. Gengenbach [ge'ŋgen-], stad i Baden, kretsen Offenburg, vid Kinzig. 2,923 inv. (1900). Besökt sommarvistelseort. G. var fri riksstad till 1803. Gengler [ge'n-], Heinrich Gottfried Philipp, tysk jurist, f. 1817, d. 1901, 1843 privatdocent, 1847 e. o. och 1851 ord. professor i tysk rätt i Erlangen. Skrifter: Lehrbuch des deutschen priratrechts (2 bd, 1854-62), Ge.rma-nische recldsdenkmäler (1875), Heiträge zur rechts-gesdiichte Hayerns (4 häften, 1889-94) m. fl. Gengärd, förv., urspr. sammanskott af lifsmedel i landsorten vid konungens besök eller biskopens och landshöfdingens resor. Sedan fick ordet ungefär samma betydelse som gärd (se d. o.). Jfr Alsnöstadgan. Kbg. Genhammare, mek. Se Hammare 1. Geni [∫enī], fr. génie (af lat. genius, se d. o.), snille, ursprunglig och skapande andlig begåfning. -- Genialisk [jen-, ʃen-], snillrik, anderik, som bär prägeln af snille eller mycken själfullhet. -- Genialitet, snillrikhet, andlig skaparkraft. Genie. Se Genier och Genius. Génie du christianisme [ʃenī dy kristiani'sm], ett 1802 utgifvet arbete af F. R. Chateaubriand (se d. o.). Génie militaire [ʃenī militär], fr., militär ingenjörkår, genikår. L. W:son M. Ge'nier (af lat. ge'nius) kallas i det nyare konstspråket vissa som bevingade, oftast i barngestalt, framställda underordnade gudomligheter, hämtade ur den grekiska och romerska mytologien, personifikationer af vetenskaperna m. m. (jfr G e-n i u s). Genikår [jeni-; fr. corps du génie]. Se Fortifikationen, Ingenjörkår och Ingenjör-I trupper. Genil [chenīl], äldre form Jenil, flod i södra Spanien, uppstår af en glaciär på Sierra Nevada, den sydligaste i Spanien, flyter i nordvästlig riktning förbi Granada, där den fr. höger mottager Darro och fr. vänster Monachil, vattnar genom flera kanaler från morernas tid den ryktbara "vegan" vid Granada samt faller ut i Guadalquivir nära Palma