Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genil (Jenil) - Génin, François - Genista, Ginst - Genitalia - Genitiden - Genitiv - Genitjesk l. Ust-Azovsk - Genitrix (Genetrix) - Genius - Genius epidemicus l. Constitutio epidemica - Genkärande - Genlis, Stéphanie Félicité, född du Crest de Saint-Aubin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
del Rio. Längd 220 km. Den är hvarken segelbar
eller flottbar.
Génin [J ena’], Francois, fransk författare,
i. 1803, d. 1856, professor i franska vid
universitetet i Strassburg, var medarbetare i
"National", "Revue des deux mondes" m. fl. Han
utgaf bl. a. Des variations du langage fran^ais
depuis le XH:e siécle (1845), La chanson de
Roland (1850), Maistre Pierre Patelin (1854),
Récréations philologiques (1856) och ett
par arbeten om Moliëre. Han var som språkman
dilettantisk.
Geni’sta L., Ginst, bot. farm., ett till
fam. Leguminosæ, afd. Papilionatæ hörande
släkte af låga, ofta torniga buskar med
vanligen enkla, hela och helbräddade blad samt
tämligen små, vanligen gula blommor i klase
eller i bladvecken. Släktet igenkännes
på sitt klocklika, tvåläppiga blomfoder,
som består af en öfre tvådelad och en
nedre djupt treklufven tan-dad läpp,
med nästan upprätta flikar. Ståndarna äro
monadelfi-ska. Släktet har i Europa,
Nord-Afrika och Väst-Asien omkr. \ 80 arter.
På Ijung-’’ hedar och betesmarker i södra
Sverige, särskildt i Halland, förekomma 4 arter.
Mest bekant är den ofta i svenska trädgårdar
od-’ lade G. tinctoria L.,
"ffi^VSSS’VSr 3 färgginst (se fig.),
, uctijur, t rro. hyars blomman(;[e top-
par samt frön fordom voro officinella
under namnen Herba 1. Summitates et
semina Genistæ tinctoriæ och ansågos
(dock utan skäl) vara verksamma mot
vattu-skräck. Fröna äro afförande. Växten
innehåller ett vackert och "beständigt"
gult färgämne (jacti-tium luteum). Flera
andra arter ha liknande egenskaper.
O. T. S. (G. L-m.)
Genitälia, lat. (af gi’gnere, föda), könsdelar.
Genitiden [jenl-], ty. Die geniezeit, detsamma
som Sturm-und-drang (se d. o.).
Genitiv. Se Kasus.
Genitjesk [gen-] l. Ust-Azovsk, hamnort i
ryska guv. Taurien, vid västra sidan af Azovska
sjön och vid utloppet af den stora saltsjön
Sivasj. 1,227 inv. (1897). Stor export af salt.
Ge’nitrix (G en et r i x), lat., binamn på Venus
(se d. o.).
![]() |
| Fig. 1. Augustus’ genius (bärande kejsarens egna anletsdrag), antik staty i Vatikanen. |
![]() |
| Fig. 2. Romerska ortsgenier (ormar kring altare). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>