939 Genstämning-Gent 940 försättande i anklagelsetillstånd (l jan. 1792), liksom äfven krigsförklaringen mot Österrike (20 apr. s. å.). Han uppträdde ifrigt mot hofvet och "den österrikiska kommittén", men började efter 20 juni 1792 allvarligt frukta det otyglade pöbelväldet i Paris. I samverkan med andra deputerade från Gironde, de s. k. girondisterna (se d. o.), sökte han därför hjälpa konungen, som dock af-visade deras bistånd. G. uppträdde med skärpa mot septembermordens anstiftare och föröfvare samt fordrade deras bestraffning. Som medlem af nationalkonven-tet talade han mot Pariskommunen, men röstade i processen mot konungen för dödsstraff och vädjan till folket. Han uppträdde med stor skärpa mot "Berget" både i konventet och i försvarskommittén, som han tillhörde (jan. och mars 1793), och yrkade på sammankallandet af primärförsamlingarna. 2 juni 1793 blef han jämte andra girondister häktad och anklagades jämte dessa inför revolutionstribunalet, där han holl ett glänsande försvarstal 24 okt. s. å., samt giljotinerades, ehuru intet annat än en brefväxling med Du-mouriez kunde läggas honom till last. G. var en nobel och upphöjd karaktär, en stor begåfning och en utmärkt talare. E. A-t. Genstämning, jur. Se Genkärande. Gent., förkortning för eng. gentleman, gentlemen. Gent [gent], fr. Gand, hufvudstad i belgiska prov. Öst-Flandern, fordom i hela grefsk. Flandern, ligger vid Lys' förening med Schelde samt genomskäres af flera flodarmar och kanaler, hvilka dela staden i 23 öar, förenade med hvarandra genom 63 större broar. Staden har en ytvidd af 26,6 kvkm. och hade 1906 163,079 inv. och med förstäderna Ledeberg, S:t Amandsberg och Gentbrugge öfver 200,000 inv. Det råder en ovanligt stor numerisk öfvervikt af kvinnokönet (1900: 115 kvinnor mot 100 män). Staden innesluter många trädgårdar, öppna fält och promenader. Från det i stadens midt belägna, 118 m. höga tornet Belfried (fr. Beffroi), byggdt 1183--1339, erbjudes en förträfflig utsikt öfver staden och dess omgifningar. På dess 36 m. höga, af gjutjärn förfärdigade spets är anbragt såsom väderflöjel en 3 m. lång förgylld drake (från 1380). Tornet innehåller ett klockspel af 44 klockor. De inre stadsdelarna ha trånga och mörka gator samt ålderdomliga hus, med trappgaflar, utsprång och skottgluggar, men de yttre ett modernt utseende, med breda gator och eleganta hus. Bland torgen är Vrijdagsmarkt, på hvilket grefvarna af Flandern plägade hyllas, det för G:s historia betydelsefullaste, på detsamma står (sedan 1863) en kolossalstaty af Jacob van Arteveide; det vackraste torget är Kouter, där det hålles blomstermarknad. Den förnämsta af kyrkorna är katedralen, S:t Bavo, genom sin inre utsmyckning en af de vackraste i Belgien. De 24 kapellen i koret och sidoskeppen innehålla en mängd berömda målningar, bl. a. delar af bröderna van Eycks ryktbara arbete, det s. k. Gent-altaret (se Eyck). Kryptan i katedralen daterar sig från 941, koret byggdes 1274--1300. Af grefvarnas af Flandern äldsta borg (från 9:e årh.) återstår endast en hög, med skottgluggar försedd port, Oudeburg l. 's Gravenkasteel; af det senare uppbyggda slottet, Prinsenhof, där Karl V föddes, återstår endast en portbåge. Bland öfriga byggnader må nämnas det gotiska rådhuset (ej långt från Belfried), i hvars tronsal pacifikationen undertecknades 1576, universitetsbyggnaden (från 1826), justitiepalatset (1844), teatern (1848), det till stadens försvar västerut 1822--30 anlagda citadellet. Märkvärdigt är det 1234 vid Brugesporten grundade Begynhof, som 1874 flyttades till förstaden Mont S:t Amand (S:t Amandsberg). Det är en liten stad för sig med många små hus, 18 konvent och en kyrka, allt omgifvet af murar och grafvar och bebodt af omkr. 700 beginer, hvilkas uppgift är religiösa öfningar och barmhärtighetsverk och som mestadels sysselsätta sig med sömnad och spetsknyppling. Af verkliga kloster hade G. 1901 50 med 1,917 inv., däraf 1,468 kvinnor. -- G. är säte för en biskop och en appellationsdomstol för hela Flandern. De förnämsta anstalterna för vetenskap och konst äro det 1816 inrättade universitetet (med fyra fakulteter), med hvilket äro förenade en teknisk skola, en konst- och industriskola samt en École normale des sciences (utbildningsanstalt för gymnasiallärare) och det forna stadsbiblioteket (med omkr. 350,000 bd), vidare en botanisk trädgård (från 1797), en zoologisk trädgård (från 1852), en konstakademi, ett musikkonservatorium, ett landsarkiv m. fl. G. är rikare på välgörenhetsanstalter än någon annan stad i Belgien (barnbördshus, hittebarnshus, det stora borgarhospitalet Byloke). -- Ehuru G. uti industriellt hänseende ej intager samma plats nu som i 14:e och 15:e årh., då det räknade 40,000 väfvare, har det dock ännu ganska viktiga manufakturer. De viktigaste äro bomullsspinnerier, linspinnerier, bomulls- och linneväfverier, kattuntryckerier, garfverier, sockertillverkning, järn- och metallindustri, tillverkning af papper, tobak, kemikalier m. m. Storartad är trädgårdsodlingen i och kring G., och dess blomsterhandel sträcker sig öfver hela Europa och Förenta staterna. Äfven G:s öfriga handel är betydlig. Genom en 25 km. lång kanal, som är 17 m. bred och 8,75 m. djup, står G. i förbindelse med hafvet (i Terneuzen vid Scheldes mynning); ea annan kanal förenar Lys med kanalen mellan Bruges och Ostende. Stadens fyra hanmbassänger upptaga 30 har och ha en kajlängd af 4,405 m., men man håller på att utvidga dem. 1901 inlöpte 1,133 fartyg om 716,723 ton. -- G. omtalas först i 7:e årh. och vann mot slutet af medeltiden stor blomstring. Denna tillintetgjordes under nederländska frihetskriget. Under 1800-talet, i synnerhet efter införandet af bomullsindustrien, har staden åter rest sig. (J. F. N.) Historia. G. omnämnes redan i 7:e årh., och dess handel fick under medeltiden från 11:e årh. starkt uppsving genom stadens gynnsamma läge. Mot sina herrar, grefvarna af Flandern, gjorde sig de myndige borgarna ofta med vapenmakt gällande, framför allt under Jakob van Artevelde och hans son Filip van Artevelde (se d. o.). Den förre förjagade grefve Ludvig af Nevers (1338) och utöfvade som stadens styresman,