svarande sällskapet har en geografisk sektion, föranstaltat geografiska kongresser. Italien hade sin första geografiska kongress i Genua 1892 i samband med Columbusfesten. Geografiska namn. Se Ortnamn. Geografiska sällskap, föreningar, som bildats för att befordra den geografiska vetenskapen. Det äldsta, det 1788 i London bildade sällskapet African association, riktade sin verksamhet endast på forskningar i Afrika. Det första egentliga geografiska sällskapet (Société de géographie) stiftades i Paris 15 mars 1821, genom Malte Brun och Barbié du Bocage. Därefter följde sällskapet i Berlin 1828 och i London 1830. Sedan den tiden ha geografiska sällskap uppstått i Europas flesta länder liksom i Amerika och Asien samt nyligen äfven i Afrika. Alltefter platsen, de ledande krafterna och dem till buds stående penningmedel ha de geografiska sällskapen utvecklat sig på mycket olika sätt; många kunna verka endast i inskränkta kretsar, andra gagna endast genom publikationer, under det några kunna utrusta expeditioner och på ett storartadt sätt ingripa i den geografiska vetenskapens utveckling. Synnerligast under de sista åren har de geografiska sällskapens antal ökats. Af de europeiska staterna är det endast Grekland, Turkiet och Serbien, som sakna ett geografiskt sällskap. Frankrike hade 1904 27, af hvilka det viktigaste är det ofvannämnda Société de géographie i Paris, som räknar omkr. 2,000 medlemmar och har en inkomst af omkr. 72,000 frcs i årsafgifter, en kapitalförmögenhet af 150,000 frcs och 500,000 frcs i stiftelser. Det utger sedan 1900 "La géographie. Bulletin de la Société de géographie", som efterträdt "Bulletin de la Soc." (1822--99) och "Compte rendu des séances" (1882--99). -- Det förnämsta af alla geografiska sällskap är Royal geographical society i London (stiftadt 1830), som har öfver 4,400 ledamöter, en årsinkomst af 11,500 pd och en kapitalförmögenhet af 25,700 pd. Det utgaf 1830--80 en "Journal" och därjämte fr. o. m. 1855 som bihang, sedan 1871 själfständigt månatliga "Proceedings" (1879 sammanslogs med de senare "Geographical magazine"). Dessa publikationer ha fr. o. m. 1893 titeln "Geographical journal. Including the proceedings of the R. G. S." Genom de betydande understöd, som det lämnat upptäcktsresande, har det inlagt stora förtjänster om geografien, i synnerhet om Afrikas utforskande, samt har därmed också kraftigt bidragit till utvidgandet af Englands kommersiella och politiska maktsfär. Intill 1884 var detta Englands enda geografiska sällskap; sedermera ha ytterligare 6 andra bildats, af hvilka det viktigaste är Royal scottish geographical society (1884, 2,000 led.), som utgifver den värdefulla "Scottish geographical magazine". -- Ryssland har 5 geografiska sällskap, af hvilka det förnämsta är kejs. ryska geografiska sällskapet i Petersburg (1845), med 1,196 led. 1901. Det utger "Izvjestija" (Förhandlingar), sedan 1865, "Ottjet" (Årsberättelse), sedan 1848, "Zapiski" (Skrifter), 1846--59, 1867 ff. och har 6 själfständiga afdelningar i olika delar af ryska riket, och några af dem ha i sin ordning filialer. Det har inlagt stora förtjänster särskildt om Asiens genomforskande och har utgifvit en mängd skrifter, bl. a. Semenovs geogr.-statistiska ordbok öfver ryska riket. -- Tyskland har 24. Det äldsta och förnämsta är Die gesellschaft für erdkunde i Berlin (1828), som utger (sedan 1866) "Zeitschrift" och "Bibliotheca geographica" (sedan 1891); åren 1853--65 utgaf det "Zeitschrift für allgemeine erdkunde". Det räknade 1907 1,236 led. och hade en kapitalförmögenhet af 500,000 mk. Dessutom finnas i Berlin Berliner gesellschaft für anthropologie, ethnologie und urgeschichte (1869; 660 led.), som utger "Zeitschrift für ethnologie", Deutsche gesellschaft für anthropologie, ethnographie und urgeschichte (1870; 2,000 led.), som utger "Archiv" etc., Zentralverein für handelsgeographie etc. (1878; 5,000 led.) m. fl. besläktade föreningar. Af de andra tyska geografiska sällskapen märkas sådana i Frankfurt a. M. (1836), Leipzig (1861), Dresden (1863), München (1869), Bremen (1870), Hamburg (1873), Jena (1882), Köln (1887), Strassburg (1897) m. fl. -- Österrike-Ungern har 4 geografiska sällskap, viktigast är K. k. geographische gesellschaft i Wien (1856) med 2,000 led. Det utger "Mittheilungen" (sedan 1856) och "Abhandlungen" (sedan 1899); mest intresserar det sig för Orienten. -- I Italien finnas 5 sällskap; det största är Società geografica Italiana i Rom (stiftadt i Florens 1867, 1,000 led.), som utger en "Bolletino" (sedan 1868) och "Memorie" (sedan 1878). -- I Nederländerna finnes sedan 1851 Koninklijk instituut voor taal-, land- en volkenkunde van Nederlandsch Indië i Haag, hvilket utger "Bijdragen", och ett par andra, yngre, i Amsterdam. -- I Danmark bildades 1876 det K. danske geografiske selskab, som sedan 1877 utger "Geografisk tidsskrift" (1877 under titel "Det danske geografiske selskabs tidsskrift"). -- I Sverige, där man finner ett slags geografiskt sällskap redan i det af T. Bergman m. fl. 1758 bildade Kosmografiska sällskapet i Upsala, stiftades 15 dec. 1877 Svenska sällskapet för antropologi och geografi (se d. o.) därigenom, att det sedan 1873 bestående Antropologiska sällskapet upptog äfven geografi på sitt program. -- 1889 stiftades i Kristiania Det norske geografiske selskab, som sedan 1889 utger "Aarbog"; det har omkr. 1,250 led. -- I Finland bildades 1888 Sällskapet för Finlands geografi (se d. o.) och Geografiska föreningen i Helsingfors, som utger dels "Tidskrift" (sedan 1888), dels "Vetenskapliga meddelanden" (sedan 1892). I Asien grundlades 1831 ett geografiskt sällskap i Bombay, hvilket 1873 förenades med Royal Asiatic society i London. Dess "Journal" behandlar hufvudsakligen södra Asiens länder. (Jfr Asiatiska sällskap.) -- I Japen (Tokio) består sedan 1879 ett geografiskt sällskap. -- I Afrika finnas sådana i Kairo (1875), i Oran (1878), i Alger (1896; jfr Afrikanska sällskap). -- I Amerika är det äldsta sällskapet det i Rio de Janeiro (1838), det näst äldsta det i Mexico (1839). Äfven Argentina och Peru ha dylika sällskap. Inom den nordamerikanska unionen finnas de i New York (1852), i San Francisco (1881), i Washington (1888), i Philadelphia (1891). I Australien uppstod 1883 ett Royal geographical society of Australasia i Sydney, med filialer i Melbourne (1883), i Brisbane och Adelaide (1885). -- Som ett slags geografiska föreningar kunna äfven turistföreningarna anses. -- En förteckning öfver geografiska och närsläktade föreningar med angifvande af deras publikationer finnes i Haacks "Geographen-kalender" (4:e årg., 1906--