979 Geologisk-Geologiska museer 980 kreerade till hedersdoktorer (bland de senare A. G. Nathorst). Se H. B. Woodward, "The history of the Geological society of London" (1907). Geologisk (se Geologi), som har afseende på eller står i sammanhang med geologien. Geologiska byrån, allmänt begagnad benämning på ämbets- och arbetslokalen (i Stockholm) för statsinstitutionen Sveriges geologiska undersökning, sedan 1867 belägen i statens byggnad n :r 44 Mästersamuelsgatan. Med denna lokal är förenadt ett museum (se Geologiska museer). E. E. Geologiska föreningen (Geologiska föreningen i Stockholm), ett vetenskapligt sällskap, stiftadt lo maj 1871 på dåv. chefen för Sveriges geologiska undersökning 0. Torells initiativ af denna institutions tjänstemän och några andra för geologiens studium intresserade personer. Dess uppgift är att bidraga till främjandet af geologien, såväl den teoretiska som den tillämpade, och af de med densamma besläktade vetenskaperna pale-ontologi och mineralogi samt att tillika åstadkomma «n närmare beröring mellan dessa vetenskapers idkare inom vårt land. Föreningens angelägenheter handhafvas af en styrelse af fem ledamöter. Ord. ledamöter (f. n. 400), såväl svenska som utländska, betala i årsafgift 10 kr., eller en gång för alla (ständig ledamotsafgift) 100 kr. Såsom s. k. korresponderande ledamöter (f. n. 12) utses, till ett antal af högst 20, utländska framstående naturvetenskapsmän. Hedersledamöter i vanlig bemärkelse utses ej. Föreningen sammanträder sju gånger om året, under månaderna jan.-maj och nov.-dec., hvarvid alltid hållas föredrag, som vanligen belysas af kartor, profiler, stuffer m. m. och åtföljas af diskussioner. Vid föreningens första sammankomst (6 dec. 1871) beslöts att fr. o. m. 1872 skulle tryckas en kortfattad redogörelse för sällskapets sammanträden samt för de meddelanden, som vid dessa förekomma; och redan vid februarimötet s. å. kunde till ledamöterna utdelas l :a häftet af ifrågavarande publikation, som under namn af Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar alltsedan regelbundet utgifvits med 7 häften årligen och nu (1908) föreligger i 29 bd, rikligt försedda med kartor och taflor samt åtföljda af fullständigt person-, ort- och sakregister till banden 1-5, 6-10 och 11-21. Tidskriften, som blifvit ett mycket värderadt fackorgan inom Sverige .och till någon del äfven inom grannländerna, innehåller ett synnerligen stort antal själfständiga ori-ginalafhandlingar och uppsatser i olika geologiska ämnen, författade dels af forskare vid Vet. akad., .universitet och högskolor m. fl., dels och i mycket väsentlig grad af Sveriges geologiska undersöknings .tjänstemän. Äfven från ledamöter i Finland, Norge, Danmark och några andra länder ha lämnats värdefulla bidrag. Också anmälningar och kritiker injagas (fr. o. m. 1881). Till bestridande af en del af kostnaderna för tidskriftens utgifvande- har föreningen alltsedan 1883 åtnjutit ett årligt statsbidrag af i allmänhet 750 kr., hvarjämte Järnkontoret till utdelning årligen från 1872 inlöst ett större antal (f. n. 250) exemplar af förhandlingarna till ett pris af 750 kr. Af Letterstedtska föreningen erhölls 1881 ett anslag af 500 kr. Eedigeringen har ombesörjts af föreningens sekreterare, A. E. Törne-fc o h m (1872-73" och 1881-83), E. Erdmann (1873-76), G. Linnarsson (1877-80), E. S ved m ar k (1884-1903) och H. Munthe (från 1904). Föreningen står i litterär bytesförbindelse med 90, hufvudsakligen utländska, vetenskapliga institutioner och sällskap samt öfverlämnar till 11 svenska och 8 utländska sådana sina förhandlingar gratis. Om föreningens verksamhet och tidskriftens betydelse se 0. Torells och A. G. Nathorsts anföranden (i bd 18 af "Förhandlingarna") vid föreningens 25-årsfest (15 maj 1896). E. E. Geologiska kommissionen i Finland inrättades 1885 för systematiskt bedrifvande af landets geologiska undersökning och består af en direktör, två geologer och en geodetisk ingenjör. Kommissionen står under Industristyrelsens inseende. Geologiska kongresser, sammankomster mellan geologer och andra för den geologiska vetenskapen intresserade personer, hvarvid allmänna geologiska frågor diskuteras, rön och upptäckter meddelas, gemensamma exkursioner anordnas m. m. Initiativet till sådana kongresser togs af ett antal omedelbart efter världsutställningen i Philadelphia 1876 i Buffalo samlade framstående geologer, bland hvilka chefen för Nord-Amerikas geologiska undersökning J. Hall (president), professor S. Hunt (sekreterare), W. B. Rogers, J. W. Dawson, I. S. Newberry, C. H. Hitchcock, E. Pumpelly och P. Lesley från Amerika, E. H. Huxley från England, 0. Torell från Sverige och E. H. de Baumhauer från Holland (ledamöter) bildade en grundläggande kommitté, genom hvars bemedling inbjudan utfärdades till den första internationella geologiska kongressen, som hölls i Paris 1878 under presidium af professor Hébert. - Sedermera ha kongresser hållits 1881 (Bologna) 1885 (Berlin), 1888 (London), 1891 (Washington), 1894 (Zürich), 1897 (Petersburg), 1900 (Paris), 1903 (Wien) och 1906 (Mexico). Nästa kongress, den 11 :e i ordningen, är bestämd att hållas i Stockholm 1910, hvarefter det är meningen, att sådana skola återkomma blott hvart femte år. E. E. Geologiska museer, lokaler innehållande samlingar af allehanda slags mineral och bergarter samt af försteningar och andra fossila lämningar af växter och djur från de olika geologiska perioderna m. m. Sådana museer finnas i de flesta hufvud- och universitetsstäder. Bland de inom Sverige (Stockholm, Uppsala och Lund) befintliga är Sveriges geologiska undersöknings museum i Stockholm att särskildt beakta såväl på grund af därvarande samlingars mångsidiga beskaffenhet som af det skäl, att dessa nästan uteslutande äro hop-bragta från svenska lokaler och således utgöra ett uttryck för det egna landets geologiska beskaffenhet och dess tillgångar af i ett eller annat afseende värdefulla berg- och jordarter, malmer m. m. Samlingarnas tillkomst kan räknas från 1858, då Sveriges geol. undersökning började sin verksamhet, men särskild rnuseilokal erhölls, först då institutionen 1867 inflyttade i statens byggnad Mästersamuelsgatan n :r 44, där museet utgöres af två rum samt en därmed sammanhängande större sal af 30 ni. längd och två våningars höjd. - I museets första rum, innehållande samlingar för dynamisk geologi, åskådliggöres, genom naturliga prof samt modeller och afbildningar, resultaten af de på jorden nu och