Geologiska orglar-Geologisk karta fordom verkande geologiska krafterna, såsom vattnets mekaniska och kemiska verkningar (rullstenar, jättegrytor, böljslagsmärken, berglagers förstöring och bortföring, sedimentaflagring, bergarters vittring och utlösning m. m.); bergarternas vid bergskedjebildningen åstadkomna veckning, pressning och sträckning; glaciationens verkningar (slipade och repade stenar och bergytor, moräner); vulkaniska utbrottsprodukter, gångar m. m.; det organiska lifvets bidrag till geologiska aflagringars bildande m. m. - I museets andra rum äro samlingarna för stenindustri uppställda. De utgöras af ett stort antal dels råa, dels polerade, dels på skilda sätt bearbetade prof af Sveriges rika tillgångar på mångahanda olika, för monumentala, byggnads- och andra ändamål användbara bergarter, såsom graniter, porfyrer, marmor-, kalkstens- och sandstensarter, täljsten, skiffer m. fl. - I stora museisalen befinna sig rikhaltiga bergartssainlingar, dels länsvis, dels systematiskt ordnade, vidare malmer från Sveriges olika gruffält, profver från apatit-, fosforit-, fältspats- och kvartsförekomster, sjö- och myrmalmer, konkretionsbildningar, större praktstuffer af diverse slag samt en rikhaltig samling försteningar och andra fossila lämningar från Sveriges sedimentära geologiska lagersystem, däribland skelett, ben och horn af i torfmossar och ishafslera m. m. inom Sverige funna vertebrater, såsom uroxe, bisonoxe, björn, kronhjort, älg, hval, storsal och grönlandssäl m. fl. Där äro också anbringade närmare ett tjugutal i olja utförda upplysande geologiska landskapsbilder, bekostade af en bland tjänstemännen. På galleriet inrymmas samlingar af råämnen och färdiga produkter från åtskilliga tekniska fabriker, som hämta sina råmaterial från berggrunden och jordaflagringarna, nämligen lervaruindustrien, cement-, kalk- och torf industrierna, skifferoljeframställning m. m. Med undantag af ett mindre antal föremål, som skänkts eller genom köp förvärfvats till museet, äro dess till hundratusental enskilda nummer uppgående samlingar af stuffer och prof hopbragta af geologerna och andra vid Sveriges geol. undersökning anställda personer, under deras geologiska rekognosceringar och resor. - Samlingarna ha i hufvudsak omhänderhafts och ordnats af E. Erdmann. 1908 års riksdag beviljade medel för uppförande vid Frescati, nära Stockholm, af en nybyggnad för Sveriges geol. undersökning i samband med Riksmuseets byggnader därstädes, och det geologiska museet kommer således att framdeles dit förflyttas. Bland utländska geologiska museer äro de i London, Paris, Berlin, Wien, Zürich och Budapest särdeles framstående. Geologiska orglar kallas stundom i kalk- och gipsberg förekommande, mer eller mindre cylinderformade, ofta betydligt djupa håligheter, åstadkomna hufvudsakligen genom nedrinnande vattens upplösande verksamhet. Sådana bildningar finnas ej i Sverige. Geologisk karta, karta, som medelst skilda färger eller tecken angifver beskaffenheten och utbredningen af de inom ett större eller mindre landområde förekommande bergarterna och jordaflagringarna m. m. Geologiska kartor omfatta antingen en jämförelsevis mindre del af ett land eller ett landskap eller också hela land och världsdelar, i hvilket senare fall de vanligen benämnas geologiska öfversiktskartor. De flesta, i synnerhet äldre, geologiska kartor äro en framställning af berggrunden, sådan denna skulle visa sig, om den lösa jordbetäckningen af grus, sand, lera m. m. tänkes borta, och äro i själfva verket bergarts- eller berggrundskartor. Andra åter, t. ex. flertalet af dem, som utgifvas på svenska statens bekostnad, upptaga äfven alla jordaflagringar. De gifva således en möjligast trogen bild af jordytans verkliga utseende och beskaffenhet, med dess i form af berg och kullar blottade bergarter, grusåsar, sand- och leraflagringar, torfmossar m. m. Den första karta af nämnda slag, såväl inom som utom Sverige, är helt säkert den, som 1856 genom A. Erdmann upprättades öfver Fyrisåns flodområde och som sedermera tjänat till förebild för andra liknande. De genom Sveriges geologiska undersökning utarbetade geologiska kartorna äro dels, som nämnts, kombinerade jord- och bergartskartor, tryckta i form af rektangulära blad i skalorna l:50.000, l:100.000 och l:200.000, dels berggrundskartor i skalan l:200,000, dels ock geologiska öfversiktskartor i mindre skalor samt geologiska länskartor och agronomiskt geologiska kartor. Af kartbladen i skalan l:50.000, hvart och ett omfattande 6,61 kvadratmil, äro 140 stycken utgifna, af de öfriga resp. 8 och 15 stycken ä 26.45 kv.-mil. Samtliga kartor åtföljas af beskrifningar. En allmän geologisk karta öfver hela Europa (Carte géologique internationale de l´Europe) är Sveriges geologiska undersöknings museum, stora salens västra afdelning