983 Geologisk profil-Geometri 984 sedan flera år under utgifning i Berlin, under ledning af Preussens geologiska undersökning och efter beslut vid geologiska kongressen i Bologna 1881 samt med bidrag från de flesta europeiska stater. Skalan är l : 1,500,000, och hittills ha 30 af de afsedda 49 bladen utkommit. - Inom nästan alla civiliserade länder utarbetas mer eller mindre detaljerade geologiska kartor. - Som exempel på detaljrikedomen hos de svenska 50,000-dels kartorna kan nämnas, att enligt å ett af kartbladen i norra Uppland verkställd räkning antalet^af de särskildt begränsade bergen och berghällarna 'därinom befanns vara 10,800 och af mossar och kärr omkr. 1,060. E. E. Geologisk profil, framställning i bild af de geologiska förhållandena, hufvudsakligen lagringsförhållandena, utefter en vanligen rätlinig större eller mindre sträcka af jordytan, sådana dessa förhållanden skulle visa sig å en genom lagren gjord eller tänkt, lodrät genomskärning. De geologiska profilerna äro dels trogna afbildningar af genom borrningar eller bergverksdrift utrönta, eller i stenbrott, strandafsatser, flodbräddar eller bergväggar verkligt iakttagna förhållanden, dels schematiska eller ideala, ämnade att antingen visa det sannolika och beräknade sambandet mellan olika lager eller också att, i synnerhet vid undervisningen, gifva ett tydligt begrepp om olika formationers, lagers och bergmassors relativa ålder, läge och förhållande till hvarandra (utan att därvid större vikt fästes vid en naturtrogen framställning af enskildheterna). Äfven själfva de ofvannämnda naturliga eller medelst konst utförda genomskärningarna benämnas någon gång profiler (naturliga profiler). E. E. Geologisk undersökning, hvarje "på fältet" (i naturen) verkställd granskning eller utredning af geologiska förhållanden, såsom berg- och jordarters, malmers m. m. utseende, beskaffenhet, läge, begränsning, lagringsförhållande, mäktighet o. s. v., utan afseende på huruvida denna granskning gäller endast ett mindre område, ett stenbrott, en bäckskärning, en viss bergart, ett visst lager o. s. v., eller omfattar alla bildningar inom hela länder och landsdelar. - De instrument och verktyg, som begagnas vid en geologisk undersökning, äro i allmänhet: b e r g k o m p a s s, för iakttagande af malmförekomster, kompass med p e n d e l, för bestämmande af berglagrens utsträcknings-(stryknings-) riktning och mer eller mindre lutande läge (stup-ning), aneroidbarometer och andra afväg-ningsinstrunient för höjdbestämmelser, hammare, för stenprofs tagande och tillformande, försteningars utslående o. s. v., flaska med utspädd saltsyra, för att ådagalägga närvaron eller frånvaron af kolsyrad kalk uti en berg- eller jordart, samt j or d bor r och spade, för utrönande af jordarternas beskaffenhet på djupet, deras mäktighet och underlag m. m. - En geologisk undersökning verkställes naturligtvis olika alltefter det ändamål, som därmed afses, och kan således gå mer eller mindre i detalj. Vid de inom Sverige pågående, af staten bekostade undersökningarna måste i allmänhet (för kartorna i skalan l : 50,000) trakten genomvandras i olika riktningar, stundom så noga, att knappast någon del af densamma lämnas obesedd. Borrningar och gräfningar verkställas i mossar, åkrar och ängar m. in., gränserna mellan olika jordslag följas och utläggas på kartan, där äfven alla bergkonturer, t. o. m. ganska små kullar, inritas; stycken af stenarter m. m. afslås, granskas och medtagas, som prof till vidare undersökning, gla-ciärrepor iakttagas och bestämmas till sin riktning, rullstensåsars förlopp och höjder anmärkas, förekomsten af kalksten, malmer, märgel, torf och andra för industrien eller jordbruket nyttiga ämnen eftersökas o. s. v. - Inom de flesta civiliserade stater och dessas utländska besittningar pågå eller ha utförts geologiska undersökningar, flertalet likväl utan att särskildt afseende fästs vid de lösa jord-aflagringarna. - Den institution, som i Sverige har sig ålagdt att verkställa geologisk undersökning af landet samt att utarbeta och utgifva därpå grundade kartor och beskrifningar m. m., kallas Sveriges geologiska undersökning (se d. o.). Norge äfvensom Danmark eger Den geologiske un-dersögelse, England The geological survey, Tyskland (Sachsen, Preussen, Baden, Hessen m. fl.) Die geologischen landesanstalten, Österrike Die geo-logische reichsanstalt, Frankrike Service de la carte géologique de la France, Italien Comitato geologico d'Italia, Spanien Comisiõn del mapa geologico de Espana, Portugal Commissäo de servico geologico de Portugal, Ryssland Rysslands geologiska kommitté och Finlands geologiska undersökning, Amerika United states geological survey, o. s. v., Englands kolonier, flera af Amerikas stater, äfvensom Japan ega hvardera sin geological survey. E. E. Geologisk öfversiktskarta. Se Geologisk karta. Geomanti, grek. (af ge, jord, och mantel'a, spådom), en konst, som ger sig ut för att kunna af vissa på måfå i sand tecknade punkter, som man förenar till särskilda figurer, förutsäga kommande ting. Denna konst fick företrädesvis sin utbildning i Arabien. Jfr Punkterkonst. - G e o-m a'n t, utöfvare af geomanti. Geomëter (se Geometri), i geometri kunnig person; matematiker; landtmätare. Geömetræ, zool. Se Mätarfjärilar. Geometra papilionäria, Dagfjärilsmätaren, zool., en till fam. Dendromeiridæ bland mä-tarfjärilarna (se d. o.) hörande art, den enda svenska af sitt släkte. Den når en vingbredd af 40-53 mm. och har vackert ljusgröna vingar med hvita tvärlinjer öfver midten af båda vingparen. Den är fläckvis allmän i björkskog i södra Sverige, men är mindre vanlig norrut. Larven, som lefver på björk, är grön med gul sidolinje och har flera par röda, kägelformiga knölar på ryggen; stundom är den spräcklig af brungult och liknar då björkens han-hängen. G. A-z. Geometri (af grek. ge, jord, och metrei'n, mäta), läran om storheter, som ha utsträckning i rummet. Alltefter antalet dimensioner hos de geometriska storheterna kan man indela geometrien i e n-dimensional 1. den räta linjens geometri, tvådimensional 1. plån-geometri samt tredimensional 1. rymdgeometri; slutligen kan det äfven finnas skäl att taga i betraktande en flerdimensional geometri, ehuru man inom densamma måste umbära den omedelbara åskådningen, som i den öfriga geometrien är af grundläggande vikt. Från synpunkten af den vetenskapliga metoden kan man åter indela geometrien i den syntetiska geometrien, som