Georges [jårj], Alexandre, fransk tonsättare, f. 1850 i Arras, utbildad vid Niedermeyers kyrkmusikskola i Paris, blef lärare i harmoni vid densamma och organist vid kyrkan Saint-Vincent de Paul. Han har tonsatt dikter af Richepin (Chansons de Miarka) m. fl., skrifvit scenmusik till dramer och komponerat den komiska operan Le printemps {1890) samt operorna Poèmes d'amour (1892), Chemin de croix (religiös; 1896), Charlotte Corday {1901) och Miarka (1906) äfvensom oratoriet Notredame de Lourdes (1900). E. F-t. George Sand [jårj säd], pseudonym för franska författarinnan A. L. A. Dudevant. Georgetown [dʃ̇å̄'dʃ̇ta͡un]. 1. Förr själfständig förstad till Washington (se d. o.), nu en del (West-Washington) af detsamma. -- 2. Stad i nordamerikanska staten Colorado i Front-Range-bergen. 1,418 inv. (1900). Silfvergrufvor. -- 3. Stad i nordamerikanska staten Syd-Carolina, vid floden Pedees utflöde i Atlantiska hafvet. 4,138 inv. {1900). Export af ris och terpentin. -- 4. (Före 1812 Stabroek; äfven kalladt Demerara) Hufvudstad i brittiska Guyana, nära floden Demeraras mynning. Omkr. 60,000 inv. Staden har ett fullt europeiskt utseende, har gas- och vattenledning, elektriska spårvägar, stor botanisk trädgård, utmärkt museum för naturkunnighet och etnografi, Queen's college, lärarseminarium, ett mönstergillt inrättadt kolonialsjukhus m. m. samt är säte för en anglikansk biskop och en katolsk vikarie. -- 5. Hufvudstad på ön Pinang, vid västra kusten af Malakka. 49,086 inv. (1901). Utförsel af tenn. -- 6. Se Cayman-öarna. -- 7. Se Ascension. J. F. N. Georgevitj [djårdje-], Vladan, serbisk politiker, f. 21 nov. 1844, tog med. doktorsgrad i Wien och blef senare konung Milans läkare. Han var kultusminister 1888-89, då Milans och drottning Natalias skilsmässa inträffade. Han blef serbisk minister 1891 i Aten och 1894 i Konstantinopel samt kallades 1897 af konung Alexander på Milans inrådan till ministerpresident, men efter konungens förlofning med Draga Maschin trädde han missnöjd tillbaka. G. har utöfvat en omfattande medicinsk, litterär och samtidshistorisk författarverksamhet och bl. a. skildrat sin premiärministertid i arbetet Das ende der Obrenovitj (1905). H. B-n. Georgia, astron., en af småplaneterna. Georgia [dʃå'dʃiə], förkortadt Ga., en af Amerikas förenta stater, belägen mellan 30° 21' 39" och 35° n. br. samt 81° och 85° 53' 38" v. lgd samt gränsande i n. till Syd- och Nord-Carolina samt Tennessee, i ö. till Atlantiska hafvet, i s. till Florida och i v. till Alabama. Areal 153,490 kvkm. Med afseende på naturbeskaffenheten omfattar landet tre bestämdt åtskilda regioner. Kustregionen (omkr. 90,000 kvkm.), hvilken nästan h. o. h. tillhör alluvium och tertiärformationen, sträcker sig från Atlantiska hafvet 160--250 km. inåt landet och omgifves vid kusten af en rad låga öar. Flera af bräckt vatten fyllda vikar och haff garnera den, och äfven i det inre finnas stora kärr (swamps), som under regntiden förvandlas till sjöar, såsom det på gränsen till Florida liggande väldiga Okeefinokee-swamp. Denna kustregion kallas i sin lägre del tideland, i sin högre del upper pine belt. Den mellersta delen (omkr. 40,000 kvkm.) utgöres af kristalliniska kullar (piedmont) och är nästan öfverallt täckt af röd förvittringslera, så att den fasta berggrunden träder i dagen endast i floddalarna. Den återstående delen utgör berglandet längst i n. v. (omkr. 25,000 kvkm.), uppfylldt af de sydligaste delarna af Blå bergen och Cumberlandbergen samt af Greater Valley (se Alleghanybergen). I de förra ligga de högsta topparna i staten (Mona, 1,536 m., och Sitting Bull, 538 m.). Dessa berg bestå af kristalliniska bergarter och innehålla både guld och järnmalm, men i synnerhet marmor. -- Statens hufvudfloder äro Savannah, som bildar gräns mot Syd-Carolina, och Chattahoochee, som är gränsflod mot Alabama, samt Ogeechee, Altamaha och Satilla. -- Berglandet är hufvudsakligen beväxt med löfskog (ek, hickoryträd, kanstanjer, lönn etc.), och dess kulturväxter äro framför allt majs, hafre, hvete, tobak, vin och frukt. I piedmontområdet äro löf- och barrträd blandade; odlade växter äro där i synnerhet majs och bomull. Kustslätten har stora skogar af terpentinfuran (Pinus cubensis och P. australis) samt i swampsområdet sumpcypressen, magnolier, dvärgpalmer. Där odlas bomull och ris. Omkr. 70 proc. uppgifvas vara skogbevuxen mark. Klimatet är sundt, utom i träskområdena, där malariafebern härjar. Mellan juli- och januari-temperaturerna råder en kontinental differens, och temperaturen faller vintertiden stundom mycket lågt (jan. 1899 i Atlanta till -22°), hvarigenom odlingen af subtropiska växter blir mycket vansklig. Befolkningen utgjorde 1890 1,837,353 och 1900 2,216,331 inv. (14 på 1 kvkm.), af hvilka 1,181,294 voro hvita, 1,034,813 negrer och mulatter, 205 östasiater och 19 indianer. Endast 0,6 proc. voro födda i utlandet, däraf 204 i Sverige. Af hela befolkningen öfver 10 år voro 1900 19 proc. analfabeter (8 proc. af de hvite, 32 proc. af de färgade). Af 500,752 röstberättigade (öfver 21 år) voro 31 proc. okunniga i skrifning. Skoltvång finnes icke. Staten underhåller ett universitet och en normalskola i Athens, en normalslöjdskola för kvinnor i Milledgeville och en sådan för män i Atlanta, hvarjämte efter 1900 upprättats colleges i Dahlonega och Milledgeville för hvita, en landtbruksskola nära Savannah för färgade, en medicinsk skola i Augusta. Metodisterna underhålla Clark university och Morris Brown college i Atlanta samt Emory college i Oxford, baptisterna Mercer university i Macon och Atlanta college. Staden Atlanta har ock ett universitet för färgade (Oglethorpe). G. är en åkerbruksstat, hvilket också framgår däraf, att blott 11 proc. af befolkningen bo i städer (om 8,000 inv. och däröfver). Särskildt viktig är bomullsodlingen, som 1906 upptog omkr. 1,5 mill. har och gaf 366 mill. kg. bomull. I de högländare trakterna odlas företrädesvis majs jämte hafre och hvete, hvaremot ris är hufvudsädet i kusttrakterna; vidare odlas jordnötter, grönsaker, batater, sockerrör och tobak. -- Äfven boskapsskötseln är framstående. Bergsbruket är ej synnerligen betydande (viktigaste alstren äro marmor och mangan), och industrien har först på senare år börjat utveckla sig starkare. 1905 funnos 3,219 fabriker med 98,853 arbetare och ett produktionsvärde af 151 mill. dollars. Mest betydande äro bomulls- och sågverksindustrierna samt tillverkning af terpentin och harts. 1907 hade staten 10,479 km. järnvägar och 586 km. elektriska