banor. -- G:s första författning var af 1777; den till utbrottet af inbördeskriget (1861) gällande var af år 1798. Den senare inskränkte valrätten till statens hvita medborgare, förbjöd införsel af slafvar från främmande länder och skänkte slafvarna ett visst skydd. En ny författning antogs 1868, den nu gällande är af 1877. Enligt den väljes guvernören af folket för 2 år; representationen (general-assembly) består af en senat på 44 ledamöter och ett representanthus på 175 medlemmar, valda för 2 år. De förre måste vara 25 år gamla och ha bott i staten 4 år och i valkretsen 1 år före valet; de senare måste ha fyllt 21 år samt ha bott i staten 2 år och i grefskapet 1 år före valet. Flyttning ur valkretsen medför förlust af mandatet. Icke röstberättigade äro för brott åtalade, idioter samt de, som häfta för oguldna utskylder. I unionskongressens senat har staten 2 ombud och i representanthuset 11. Alltsedan kolonitiden ha ärenden rörande lokalstyrelsen hänskjutits till en "grand jury" i hvarje grefskap, och utsträckande denna grefskapens rätt till viktigare frågor af allmänt intresse, har staten antagit en lag, som ger hvarje grefskap för sig rätt att för två år i sänder votera rörande försäljning af sprithaltiga drycker. Redan därigenom var rusdrycksförbudet nästan fullständigt genomfördt "utom i de större städerna, men 1907 antog representationen ett allmänt sådant. Hufvudstad är Atlanta, som äfven är statens största stad. Historia. G., som till 1803 omfattade äfven det område, hvaraf staterna Alabama och Mississippi sedan bildats, hör till de tretton gamla staterna, som 1776 förklarade sig oafhängiga, men det är den sist koloniserade af dem. En engelsk filantrop James Oglethorpe grundade 1732 med understöd från underhuset och enskilda kapitalister ett kolonisationskompani, som skulle i detta land (uppkalladt efter Georg II) öppna en fristad för frikyrkliga och skuldsatta engelsmän, och detta började sin verksamhet 1733. 1752 upphöjdes G. till egen koloni. Indianerna (cherokees i n. och creeks i s.) innehade fortfarande större delen af landet och gjorde kraftigt motstånd ända till 1838, då de fördes öfver Mississippi. 1861 slöt sig G. till de öfriga sydstaterna i striden mot unionen. J. F. N. Georgia Augusta, namn på det 1734 af Georg II August stiftade universitetet i Göttingen. Georgian bay [dʃå'dʃən bei], en stor vik i prov. Ontario (Canada) på nordöstra kusten af Huron-sjön, skild från denna genom Adairhalfön och Manitoulin-ön. Georgiasundet [dʃå'dʃiə-], hafssund mellan ön Vancouver och Brittiska Columbia i Nord-Amerika, 240 km. långt, 25--30 km. bredt, står i s. i förbindelse med Juan de Fuca-sundet, i n. med Drottning Charlottas sund. Viktigt såsom genomfartsled från Seattle och Vancouver till Alaska. (J. F. N.) Geo'rgica, lat. (af grek. ge, jord, och e'rgon, arbete), lärodikt om jordbruket af romerske skalden V e r g i l i u s. Georgi'des fge-], Johannes (grek. 'Icodwrjg 6 recoQyiårjs), bysantinsk munk sannolikt från lO:e årh., har efterlämnat en alfabetiskt ordnad samling sentenser, excerperade dels direkt ur författares verk, dels ur tidigare sentenssamlingar. Verket är lättast tillgängligt i Mignes "Patrologia græca", YOl. 117. V.Lm. Georgien (ry. Grusija, georg. Kharthweli l. Kharthli), förr ett själfständigt rike, numera en del af ryska Transkaukasien, utgörande hufvudbeståndsdelen af guv. Tiflis och Kutais samt en del af prov. Kars, tills. omkr. 81,000 kvkm., med omkr. 2 mill. inv. Namnet G. blef brukligt i Europa på 1200-talet (det härledes från landets skyddspatron Georg); af perser och tatarer kallas landet Gurdschistan, af armenierna Vrastan, af turkarna Gürdschi, hvaraf det ryska namnet Grusija härleder sig. Det omfattar öfre Kura och öfre Riondalen, således en del af sänkan mellan Kaukasus och Armeniska höglandet. Befolkningen består nu hufvudsakligen af georgier, men äfven af armenier, turkmener, judar o. a. I kyrkligt afseende bildar G. jämte guv. Jelizavetopol sedan 1876 det grusinska exarkatet l. den

Georgiska folktyper.

grusinska eparkien. -- G:s hufvudfolk, georgierna, af ryssarna kallade grusiner, benämner sig själft, liksom sitt land, kharthli l. kharthweli och bor nästan uteslutande i guv. Tiflis och Kutais. Om de olika stammarna se Kaukasus. Georgierna äro höga, smärta och kraftiga, ha vackra ansiktsdrag, mörka ögon och svart, lockigt hår. Till karaktären äro de högsinta, aristokratiska, patriarkaliska, gästfria och sorglösa. De skicka sig höfligt, äro tappra och strängt sedliga, men lata, likgiltiga och stillastående. Till religionen voro de förr anhängare af Zoroasters lära, numera är flertalet grekiska katoliker. De lefva mest af jordbruk och boskapsskötsel. De äro de enda bland Kaukasusfolken, som ega ett skriftspråk och en litteratur (se Georgiska språket och litteraturen). Historia. Georgiernas egna sagor gå tillbaka till år 1792 efter Adam och ha en oafbruten konungalängd från denna tid. Under forntiden funnos i Rion- och Kuradalarna tre riken: Albania, vid