Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - George ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
banor. – G:s första författning var af 1777;
den till utbrottet af inbördeskriget (1861)
gällande var af år 1798. Den senare inskränkte
valrätten till statens hvita medborgare, förbjöd
införsel af slafvar från främmande länder
och skänkte slafvarna ett visst skydd. En ny
författning antogs 1868, den nu gällande är af
1877. Enligt den väljes guvernören af folket
för 2 år; representationen (general-assembly)
består af en senat på 44 ledamöter och ett
representanthus på 175 medlemmar, valda för
2 år. De förre måste vara 25 år gamla och ha
bott i staten 4 år och i valkretsen 1 år före
valet; de senare måste ha fyllt 21 år samt ha
bott i staten 2 år och i grefskapet 1 år före
valet. Flyttning ur valkretsen medför förlust
af mandatet. Icke röstberättigade äro för brott
åtalade, idioter samt de, som häfta för oguldna
utskylder. I unionskongressens senat har staten
2 ombud och i representanthuset 11. Alltsedan
kolonitiden ha ärenden rörande lokalstyrelsen
hänskjutits till en "grand jury" i hvarje
grefskap, och utsträckande denna grefskapens
rätt till viktigare frågor af allmänt intresse,
har staten antagit en lag, som ger hvarje
grefskap för sig rätt att för två år i sänder
votera rörande försäljning af sprithaltiga
drycker. Redan därigenom var rusdrycksförbudet
nästan fullständigt genomfördt "utom i de större
städerna, men 1907 antog representationen ett
allmänt sådant. Hufvudstad är Atlanta,
som äfven är statens största stad.
Historia. G., som till 1803 omfattade äfven det
område, hvaraf staterna Alabama och Mississippi
sedan bildats, hör till de tretton gamla
staterna, som 1776 förklarade sig oafhängiga,
men det är den sist koloniserade af dem. En
engelsk filantrop James Oglethorpe grundade
1732 med understöd från underhuset och enskilda
kapitalister ett kolonisationskompani, som skulle
i detta land (uppkalladt efter Georg II) öppna en
fristad för frikyrkliga och skuldsatta engelsmän,
och detta började sin verksamhet 1733. 1752
upphöjdes G. till egen koloni. Indianerna
(cherokees i n. och creeks i s.) innehade
fortfarande större delen af landet och gjorde
kraftigt motstånd ända till 1838, då de fördes
öfver Mississippi. 1861 slöt sig G. till de
öfriga sydstaterna i striden mot unionen.
J. F. N.
Georgia Augusta, namn på det 1734 af Georg II
August stiftade universitetet i Göttingen.
Georgian bay [dʃå’dʃən bei], en stor vik i
prov. Ontario (Canada) på nordöstra kusten af
Huron-sjön, skild från denna genom Adairhalfön
och Manitoulin-ön.
Georgiasundet [dʃå’dʃiə-], hafssund mellan ön
Vancouver och Brittiska Columbia i Nord-Amerika,
240 km. långt, 25–30 km. bredt, står i s. i
förbindelse med Juan de Fuca-sundet, i n. med
Drottning Charlottas sund. Viktigt såsom
genomfartsled från Seattle och Vancouver till
Alaska. (J. F. N.)
Geo’rgica, lat. (af grek. ge, jord, och e’rgon,
arbete), lärodikt om jordbruket af romerske
skalden V e r g i l i u s.
Georgi’des fge-], Johannes (grek. ’Icodwrjg 6
recoQyiårjs), bysantinsk munk sannolikt från
lO:e årh., har efterlämnat en alfabetiskt
ordnad samling sentenser, excerperade dels
direkt ur författares verk, dels ur tidigare
sentenssamlingar. Verket är lättast tillgängligt
i Mignes "Patrologia græca", YOl. 117.
V.Lm.
Georgien (ry. Grusija, georg. Kharthweli
l. Kharthli), förr ett själfständigt rike,
numera en del af ryska Transkaukasien, utgörande
hufvudbeståndsdelen af guv. Tiflis och Kutais
samt en del af prov. Kars, tills. omkr. 81,000
kvkm., med omkr. 2 mill. inv. Namnet G. blef
brukligt i Europa på 1200-talet (det härledes
från landets skyddspatron Georg); af perser
och tatarer kallas landet Gurdschistan, af
armenierna Vrastan, af turkarna Gürdschi,
hvaraf det ryska namnet Grusija härleder sig. Det
omfattar öfre Kura och öfre Riondalen, således
en del af sänkan mellan Kaukasus och Armeniska
höglandet. Befolkningen består nu hufvudsakligen
af georgier, men äfven af armenier, turkmener,
judar o. a. I kyrkligt afseende bildar G. jämte
guv. Jelizavetopol sedan 1876 det grusinska
exarkatet l. den
 |
| Georgiska folktyper. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
