1017 Geppert-Geraldton 1018 sora gifvit rika ärnnen åt langobardernas af Paulus Diaconus (se d. o.) bevarade hjältesagor. Slutligen dukade gepiderna 567 fullständigt under för dessa sina dödsfiender, som förbundit sig med avarerna (se d. o.). Deras konung K u n i m u n d stupade, och hans dotter Rosanmnda tvangs att äkta segraren, konung Alboin (se d. o.). En del gepider måste följa langobarderna på deras tåg till Italien, andra flydde till Konstantinopel, och de, som kvar-stannade i Ungern, blefvo avarernas undersåtar. Därmed var det en gång så mäktiga gepidfolkets roll utspelt, ehuru resten däraf skall ha funnits i Ungern ännu på 800-talet. S. B. Geppert [ge'-], Karl Eduard, tysk filolog, f. 1811 i Stettin, d. 1881, sedan 1846 e. o. professor i Berlin, skref åtskilliga arbeten om den antika metriken, det grekiska dramat och den grekiska teatern m. m. samt utgaf Plautus och Terentius. ger., förkortning för lat. gerundium. Ger., vid insektnamn förkortning för E. F. Gormar. Ger., förkortning för lat. Germania och Germanicus. Gera [gē-], hufvudstad i furstendömet Reuss-Schleiz, vid Weisse Elster. 46,910 inv. (1905). Residensslott (Osterstein). Mycket betydande industri, särskildt textilindustri; äfven stor tillverkning af läder och läderarbeten, tobaksvaror, maskiner, handskar, musikinstrument (harmonikor, positiv), symaskiner, tapeter m. m. Liflig handel. I G. finnes ett gymnasium (grundadt 1608), ett realgymnasium, en högre handelsskola, en handelsakademi samt flera tekniska skolor. -- G. är sannolikt anlagdt af sorberna och tillhörde sedan 999 stiftet Quedlinburg samt lämnades 1200 till fogdarna af Weida, det reussiska husets stamfäder. Vid påsken 1639 blef det till hälften ödelagdt af svenskarna. J. F. N. Gera [jara], svensk ätt, som troligen härstammade från Skåne, är i Sverige känd från midten af 1300-talet. 1. Holger Karlsson G., riksråd, egare till Björkvik och Ollonö i Östergötland, f. troligen omkr. 1470, d. 29 mars 1541 i Kalmar, blef 1497 riddare och 1510 riksråd. G. uppträdde 1497 bland Sten Sture d. ä :s fiender, deltog 1510 i en beskickning till Lybeck, som afslutade ett förbund med de Yendiska städerna, var 1512 med bland dem, som afslöto fredsfördraget i Malmö med konung Hans, och er-lkände vid riksmötet i Uppsala 1520 Kristian II som Sveriges laglige konung. 1523 förklarades han såsom unionen tillgifven, för rikets fiende, men föriikte sig 1524 med Gustaf Vasa, blef 1525 lagman i Östergötland och Småland och återupptogs måhända s. å. i rådet. Han erhöll 1528 i förläning Stegeborg, som han redan förut innehaft under Sten Sture d. y., .och användes af konungen i flera viktiga värf. Så satt G. 1529 i den nämnd, som dömde Måns Bryntesson (Lilliehöök), bevistade 1530 å konungens vägnar mötet i Varberg, utsågs 1532 till en af anförarna mot Kristian II, holl konungsräfst i Småland 1537, skic-feades till Elbing och till mötet i Halmstad s. å. samt till mötet i Oslo 1538. B. S. (Fr. W.) 2. Karl Holgersson G., den föregåendes son, friherre till Björkvik, riksråd, lagman i Östergötland, död 25 juli 1566, anställdes genom Gustaf Vasas bemedling vid hertigens af Preussen hof, där han vistades 1533-39, och inskrefs 1539 vid Witten-bergs universitet. Efter hemkomsten användes han af konungen på beskickningar till Tyskland och Danmark. I förstnämnda land blef han 1545 tillfångatagen af en äfventyrare C. von Hatstatt och måste tillbringa någon tid i fängsligt förvar (se därom G. Julin, "Brott mot folkrätten under 1500-talets svenska diplomati" i "Hist. tidskr." 1903). Tidigast 1550 synes han kunna räknas till rådet. 1555, under ryska kriget, utsågs han m. fl. till befälhafvare i Viborg. Sedan hertig Erik tagit i besittning sin förläning i Småland (1558), svor G. honom trohetsed och affärdades 1559 jämte några andra herrar till England för att bringa till stånd giftermålet mellan Erik och drottning Elisabet. 29 juni 1561 upphöjdes han i friherrligt stånd. S. å. deltog han i de underhandlingar, som ledde till antagandet af "Arboga artiklar", och var gubernator i Småland, med hvilken svåra befattning han fortfor äfven de följande åren. 1564 råkade han för en tid i onåd, emedan han och de andre män, åt hvilka Blekinges försvar var anförtrodt, hade utrymt detta landskap, men han fortfor dock, såsom det synes, att inneha sin tjänst. G. beskrifves som en lärd och klok man samt mån om konungagunst. Fr. W. 3. Göran Holgersson G., den föregåendes broder, friherre, riksråd, lagman i Västmanland och Dalarna (1569), senare i Östergötland, d. 18 maj 1588, vistades liksom brodern 1533-39 vid hertigens af Preussen hof, inskrefs 1539 vid Witten-bergs universitet samt blef 1567 baccalaureus och magister i Rostock. Liksom brodern svor han prins Erik trohetsed redan under Gustaf Vasas lifstid. 1559 insattes han m. fl. till ståthållare på Kalmar slott. 1561, vid Erik XIV :s kröning, upphöjdes han till friherre och skref sig som sådan till Ollonö. I maj 1563 affärdades han med Jakob Bagges flotta till Rostock för att mottaga Erik XIV :s väntade brud, prinsessan Kristina af Hessen. Han vistades sedermera länge i Tyskland för den hessiska giftermålsunderhandlingens skull. Ännu i maj 1565 var han kvar därstädes och befann sig då i onåd hos konungen. De följande åren omtalas han stundom som bisittare i Konungens nämnd eller deltagare i rådets verksamhet. Under upproret 1568 stod han på konungens sida och användes af honom i beskickningar till de upproriske hertigarna. Han fortfor dock, äfven efter Erik XIV :s fall, att användas i rikets tjänst. 1570 var han en bland fredsunderhandlarna i Stettin, och 1574 utsågs han till en af Sveriges ombud vid den beramade kompromisshandeln i Rostock. 1573 och 1576 begagnade sig Johan af honom såsom underhandlare i sina stridigheter med hertig Karl. Liksom flera andra af Sveriges stormän på denna tid visade G. benägenhet för katolicismen. Fr. W. Gerace [djerātje], kretshufvudstad i syditalienska prov. Reggio di Calabria, består af det vid Joniska hafvet belägna G. marina och den 7 km. västligare på en kalkklippa liggande egentliga staden, G. superiore. Omkr. 6,000 inv. (1901; som kommun 10,595 inv.). Biskopssäte. Handel med vin (vino greco). I närheten ligga varma svafvelkällor samt ruiner af grekiska staden Lokroi. J. F. N. Geraldina, astron., en af småplaneterna. Geraldton [dʃe'rəltən], stad med god hamn på västra kusten af Väst-Australien. Omkr. 2,600 inv.