Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georgijevsk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Katolsk biskop (sedan 1898). Hamnort
för de närliggande Yalgoo- och
Murchison-guldfälten, med hvilka det är
förbundet med järnväg liksom med Perth.
J. F. N.
Geraniaceæ, Geranieæ, Geraniacéer,
Näfväxter, bot., utgöra en växtfamilj, hvars
flesta medlemmar äro örter (några buskartade) med
spiralställda eller motsatta blad, som oftast äro
handnerviga, flikade och mindre ofta fjädernerviga,
parbladiga. Blommorna äro femtaliga, vanligen
aktinomorfa; ståndarna äro 10 eller 5 med vid
basen obetydligt hopväxta strängar. Frukten är en
5-rummig kapsel 1. klyffrukt, med 1 frö i hvarje
rum. Vid mognaden lossna fruktbladen från hvarandra
och rullas tillbaka eller vrida sig skruflikt
i sin öfre näbblika del, medan en midtpelare kvarstår;
i spetsen af denna förblifva de lossnade fruktbladen
någon tid fästa. Embryot är vanligen grönt.
Till familjen höra omkr. 500 arter, fördelade på
släktena Geranium, Erodium, Pelargonium, Monsonia,
m. fl. De förekomma talrikast i medelvarma
trakter, synnerligast i södra Afrika. Geraniaceæ
innehålla ofta flyktiga oljor, och släktet Monsonia
är så rikt på harts, att stammen af M. spinosa
(södra Afrika) efter antändning brinner som en
fackla. Arter af Geranium och Pelargonium odlas
som prydnadsväxter eller parfymeriväxter (se
Geraniumolja); delfrukterna af Erodium användas
som hygrometrar. Jfr Erodium, Geranium
och Pelargonium. O. T. S. (G. L-m.)
Geraniacéer. Se Geraniaceæ.
Geranial, kem. Se Citral.
Geraniales, bot., serie inom underklassen
Archichlamydeæ af dikotyledonerna. Hithörande
familjer utmärkas genom cykliska, af vanligen
5 kransar bildade blommor med dubbelt eller
enkelt, undersittande hylle och fåtaliga
fruktblad, som vid mognaden ofta skiljas
från hvarandra. Fröämnena äro anatropa,
hängande, med ventral raphe och mikropylen
vänd uppåt. Serien omfattar 17 familjer, af
hvilka Geraniaceæ, Oxalidaceæ, Tropæolaceæ,
Linaceæ, Erythroxylaceæ, Zygophyllaceæ,
Cneoraceæ, Rutaceæ, Simarubaceæ, Burseraceæ,
Meliaceæ, Malpighiaceæ, Polygalaceæ,
Dicliapetalaceæ, Euphorbiaceæ och
Callitrichaceæ äro de viktigaste.
G. L-m.
Geranieæ. Se Geraniaceæ.
Geraniol, kem., en terpenalkohol med öppen
kolkedja af sammansättningen (CH3)2 : C : CH ·
CH2 · CH2 · C(CH3) · CH . CH2 OH = C10 H18 O; olja med
uppfriskande lukt; ingår rikligt i "ostindisk geraniumolja"
(se Geraniumolja) af Andropogon
Schœnanthus samt i citronellolja af A. Nardus,
vidare i oljan af vissa Eucalyptus-arter och i mindre
mängd i ett flertal andra oljor. Oxideras till citral
(se d. o.). H. E.
Geranium L., bot., växtsläkte af fam. Geraniaceæ
med 160 arter i tempererade trakter,
företrädesvis på norra halfklotet. Blommorna äro
aktinomorfa; ståndarna äro 10, alla
med knappar. Frukten är en kapsel med
skiljeväggdelande uppspringning, fruktbladens
spröt, som ej äro håriga, hoprullas elastiskt,
hvarvid fröna bortslungas. Blommorna sitta
ensamma eller parvis. Bladen äro oftast
handnerviga och flikade. I Sverige finnas 12
arter, af hvilka de vanligaste äro G. sanguineum,
blodnäfva, med stora röda blommor, växande på
ängsbackar och klippor, G. silvaticum, skogsnäfva
(se fig.), med stora gredelina blommor, allmän i
lundar och på backar ända upp till trädgränsen,
den småblommiga G. pusillum, sparfnäfva, på
![]() |
| Geranium silvaticum. 1 rotstock, 2 stjälkens topp med blommor, 3 ett rosettblad, 4 längdskuren blomma, 5 frukt med delvis utslungade frön. 6 frö. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>