- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1033-1034

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gericksson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1033 Geringswalde-Gerlache 1034 tvenne stafvar, hålkälar eller karniser skära hvarandra. Upk.* Geringswalde [ge-], stad i sachsiska distriktet Leipzig. 4,197 inv. (1900). Betydlig tillverkning af snickerivaror. Gerissi'm (G a r i z i m), nu Djebel-et-T6r, ett 868 m. högt berg i Palestina (Samarien),' midt emot Ebal (se d. o.), omgifvet af den härligaste vegetation, framkallad genom bergets rika källsprång. På bergets topp finnas ruiner, som anses vara lämningar efter ett af kejsar Justinianus (i 6:e årh.) uppfördt kastell. Efter babyloniska fångenskapen uppbyggde samariterna sitt tempel på G. Ehuru detta omkr. 130 f. Kr. förstördes af Johannes Hyrkanus, anses dock platsen af samariterna fortfarande helig. Gerknäs. Se L oj o 2. Gerlach, byggmästare. Allt hvad man känner om denne konstnär utgöres af en inskriftssten i det mellersta koret af Linköpings domkyrka, där det heter: orate pro me. magister gierlac de colonia fecit istam capellam ("Bedjen för mig. Mäster Gierlac från Köln har byggt det här kapellet"). Sannolikt var G. således den förnämste bland de "mästerman" från Köln, hvilka biskop Henrik Tidemansson strax efter sin utnämning (1465) inkallade för att fullända det 1400 grundlagda, men efter vådeiden 1416 ej vidare fortsatta "nya" koret. Man vet med säkerhet, att detta blef färdigt under biskopens tid (d. v. s. före 1500), och således infaller G :s verksamhet under sista tredjedelen af 1400-talet. Linköpings domkyrkas kor är det förnämsta af hvad den senare gotiken utfört i Sverige, ej blott genom måttens storhet och ädelhet, utan äfven genom den präktiga utsirningen. -rn.* Gerlach [ger-]. 1. Ernst Ludwig von G., tysk ämbetsman och publicist, f. 1795, d. 1877, blef 1835 vice president vid öfverappellationsdom-stolen i Frankfurt an der Öder och 1844 president vid öfvcrappellationsdomstolen i Magdeburg. 1849 uppsatte han jämte några andra "Neue preussisehe zeitung" ("Kreuzzeitung"), i hvilken han skref en månadsöfversikt i reaktionär anda. 1849 invaldes G. i preussiska deputeradekammaren och var där en af cheferna för den yttersta högern. Han uppträdde 1866 mot Bismarcks annektionspolitik och var vid 1873 års landtdag en af de skarpaste motståndarna till de nya kyrkolagarna. 1874 blef han afskedad ur statens tjänst till följd af en flygskrift mot regeringen. Kort före sin död invaldes han i tyska riksdagen. Jfr "Ernst Ludwig von G., auf-zeichnungen aus seinem leben und wirken" (utg. af Jak. v. Gerlach, 2 bd, 1903). 2. Otto von G., den föregåendes broder, tysk prästman och teolog, f. 1801, d. 1849, blef 1835 predikant vid Elisabetskyrkan i Berlin samt hofpredikant och konsistorialråd 1847. G., som var en af de ifrigaste och inflytelserikaste förkämparna för den pietistisk-ortodoxa riktningen inom Preussens evangeliska kyrka, utvecklade som präst en utomordentligt nitisk verksamhet och var en af de främste föregångsmännen på den inre missionens område. Hans förnämsta arbete är Die heilige schrift nach Luthers übersetzung, mit einleitungen und erklärenden anmerkungen (1841; sedermera flera gånger upplagd; på svenska: "Förklaring öfver Nya testamentets heliga skrifter efter Otto von Gerlach m. fl." af Th. Vensjoe, 1842-45; 2:a uppl. 1855-56; "Förklaring öfver Gamla testamentets heliga skrifter efter Otto von Gerlach m. fl." af Th. Vensjoe, 1848-56). 2. (E. Bg.) Gerlach [ger-], Georg Daniel, dansk general, f. 31 aug. 1798 i Ekernförde, d. 7 mars 1865, blef 1813 löjtnant och 1842 kompanichef, förde med mycken tapperhet en bataljon 1849-50 samt utmärkte sig i synnerhet i slaget vid Isted (25 juli 1850). Till belöning blef han s. å. öfverste, "brigadkommandör" 1854, generalmajor 1856 samt generallöjtnant 1863. G. anförde 1864 den första divisionen, hvilken 2 febr. tillbakaslog preussarnas anfall på Mysunde, och öfvertog 28 s. m., efter de Meza, öfverbefälet öfver hela hären. Han ledde det hårdnackade försvaret af Dybbölställningen, men tordes ej åtaga sig ansvaret för dess uppgifvande och kunde icke, till följd af ett faU från hästen, anföra den afgörande striden om densamma (18 april). Med största delen af hären gick G. därefter öfver till Fyn och l_ämnade öfverbefälet 4 juli. E. Ebg. Gerlach [ger-], Andreas Christian, tysk veterinärläkare, f. 1811, d. 1877, blef 1859 direktör för veterinärinstitutet i Hannover och 1870 för veterinärinstitutet i Berlin samt inlade stora förtjänster om veterinärläkekonstens utveckling. Bland hans många skrifter märkas Lehrbuch der allgemeinen therapie der hausthiere (1853; 2:a uppl. 1868), Handbuch der gerichtlichen thierheilkunde (1861; 2:a uppl. 1872), Die trichinen (1866), Die rinder-pest (1867), Die fleischkost des menschen vom sani-tären und marktpolizeilichen standpunkte (1875). Från 1875 utgaf han "Archiv fur wissenschaftliche und praktische thierheilkunde". En staty af G. restes 1890 i_Berlin. Gerlach [ger-], Joseph von, tysk anatom, f. 1820, d. 1896, blef 1841 med. doktor i Würzburg, praktiserade såsom läkare i Mainz, men sysselsatte sig samtidigt med anatomiska forskningar och utgaf bl. a. Handbuch der allgemeinen und speciellen gewebelehre (1848). 1850-91 var han professor i anatomi och fysiologi i Erlangen. G. inlade mycket stora förtjänster särskildt om den mikroskopiska anatomiens utveckling och offentliggjorde ett stort antal vetenskapliga arbeten. - Hans son Leo G., f. 1851, är sedan 1891 sin faders efterträdare såsom professor i anatomi i Erlangen. R- T-dt. Gerlach [ger-], Vilhelmina Leocadie Teresia, svensk-dansk sångerska, född Berg-n e h r, f. 26 jan. 1827 i Stockholm, uppträdde 1845 första gången på k. teatern i Köpenhamn och gjorde redan från början stor lycka med sin kraftfulla och omfångsrika stämma. 1848 fick hon fast engagemang, utbildade sig ett års tid hos Garcia i London och kvarstod vid k. teatern i Köpenhamn till 1864. Icke allenast genom sin sång, utan äfven genom sitt uttrycksfulla spel (Norma, Donna Anna i "Don Juan", Susanna i "Figaros bröllop", Fidelio, Lucrezia Borgia, Regementets dotter och Rosina i "Barberaren i Sevilla" voro hennes förnämsta roller) var hon en framstående primadonna, ännu oöfverträffad på danska scenen. Hon var 1852-56 gift med ljusfabrikanten Fossum och gifte sig 1861 med sångmästaren Gerlach (d. 1893). Hon har utöfvat en betydande verksamhet som sånglärarinna. 1858 blef hon dansk kammarsångerska och 1872 ledamot af Mus. akad. i Stockholm. E. Ebg.' Gerlache [Jarla'J], Ëtienne Constantin,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Aug 16 00:26:32 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free