andra hänseenden viktigt arbete. Utöfver här ofvan gifna litteraturhänvisningar må inom nyare litteratur nämnas K. Müllenhoff, "Deutsche alterthumskunde" (1870--92), samt Fustel de Coulanges, "Histoire des institutions politiques de l'ancienne France" (1875--92), ensidigt underskattande germanernas historiska betydelse, och H. S. Chamberlain, "Die grundlagen des 19. jahrhunderts" (8:e uppl. 1907), paradoxalt öfverskattande "den germanska rasen", hvari förf. inbegriper äfven kelter och slaver. S. B. Germani [Järmani'], Thomas. Se Guldsmedskonsten. Germania, lat. 1. Germanien, germanernas land (se Germaner). - 2. I inskränktare mening Tyskland. - 3. En i Tysklands vitterhet och bildande konst sedan 1840-talet utbildad personifikation af Tyskland 1. tyska nationen i skepnad af en hjältekvinna, t. ex. Schillings kolossalstod på Niederwaldmonu-mentet (se N i e d e r-w a l d), Siemerings på segermonumentet i Leipzig (se fig.), E. Begås' ryttarstaty på gafveln af riksdagshuset i Berlin och Henzes marmorstod Germania, på segermonumentet på Altmarkt i Dres- i Leipzig, af R. Siemering. den. E. F-t. Germania, studentförening. Se Burschen-s c h a f t. Germania, en på nyåret 1871 i Berlin uppsatt politisk tidning, som utkommer med två nummer dagligen och är hufvudorgan för det ultramontana centrumpartiet i tyska riksdagen. I synnerhet i "kulturkampen" deltog tidningen verksamt under P. Majunkes redaktörskap. F. n. (1908) är H. ten Brink dess redaktör. Germania, astron., en af småplaneterna. Germanicus Cæsar, f. 15 f. Kr., var son af Nero Claudius Drusus (hvilken på grund af segrar i Germanien för sig och efterkommande erhållit namnet "Germanicus"), brorson till Tiberius och sonson till i Augustus' maka Livia (Nero Cl. Drusus var son 1 till Livia och Tiberius Cl. Nero). Han utmärkte sig såsom krigare och fältherre förnämligast i Germanien. Efter Augustus' död " (14) ville krigshären i 'Germanicus Cæsar. Efter en n ' . ,.? o , antik staty från Gabü (nu i Germanien förmå ho-Louvre, Paris). nom att blifva kejsare, men han afböjde anbudet och återställde genom klok öfvertalning, slutligen äfven genom stränghet, lugnet inom hären. Han framträngde under de följande åren mer än en gång öfver Ehen, ända till Ems, och begrof benen efter Varus' i Teutoburgerwald år 9 fallna soldater samt gjorde från land- och sjösidan infall i Germanien och besegrade Arminius. Därefter återvände han till Kom och firade där en lysande triumf, hvari Arminius' maka Thusnelda uppträdde. Därpå sändes G. till Asien och ordnade förhållandena därstädes, men dog redan år 19. Man trodde, sannolikt oriktigt, att ståthållaren i Syrien, Piso, hvilken i hemlighet gynnades af Tiberius, låtit förgifta honom. G :s död uppväckte allmän sorg i romerska riket. Han var nämligen högt värderad och afhållen för sina goda egenskaper och sin mångsidiga förmåga, dels som fältherre och statsman, dels äfven som talare och skald. Måhända ha dock G :s duglighet och ädla karaktär väl mycket framhållits, för att Tiberius' fel skulle så mycket bjärtare framträda. Han var gift med Agrippina d. ä. och hade med henne flera barn, bland hvilka Gajus (Caligula) blef kejsare. - G :s dikter - bearbetning af grekiskt original - utgåfvos 1867 af Breysig. &. Tdh. Germanischer Lloyd [ger-], "Tyska Lloyd", tysk fartygsklassifikationsanstalt. Se Lloyd. Germanisches museum [ger-], ty., Germanska nationalmuseet. Se Nürnberg. Germanisëra, förtyska, göra till tysk. Germani'sm, idiomatiskt tyskt ord eller uttryckssätt, i synnerhet då det nyttjas i ett annat språk. GermanPst, person, som gjort tyskt språk eller tysk kultur till hufvudföremål för sina studier. - Germanistlk, tysk filologi, det vetenskapliga studiet af tyskt språk eller tysk kultur. Germänium, kem., ett af Cl. Win kl e r 1886 i mineralet argyrodit från Freiberg upptäckt grundämne, hvars tillvaro på teoretiska grunder långt förut varit af Mendelejev förutsagd ("ekasilicium"). Germänium är gråhvitt, metallglänsande, kan kristallisera i oktaedrar, smälter vid 900° och ger för blåsrör hvitt beslag, liksom antimon. Det angripes icke af luften vid vanlig temperatur, men väl vid glödgning, löses icke af klorvätesyra, men ger med kungsvatten flyktig klorid. Eg. vikt 5,4?. Atomvikten, som tecknas Ge, är 72,5. Germanium hör till de 2- och 4-atomiga grundämnena och är närmast släkt med kisel och tenn. Föreningar af 2-atomigt germanium äro föga kända. Det 4-atomiga germaniums oxid, Ge02, är ett hvitt och eldfast pulver. Det ger med vatten en mjölkhvit vätska, som klarnar vid uppvärmning, men vid afsvalning opaliserar. En del oxid löses i 247 delar vatten vid 20° och i 95 vid 90°. Något egentligt hydrat tyckes icke finnas. Salter af 4-värdt germanium äro icke kända. Kloriden GeCl4 är en flyktig färglös vätska. Hydrokloriden Ge H Clg motsvarar kloroform, CHC13. Germaniumfluorid ger med fluorkalium kristalliserande fluosalt K2Fl6Ge, motsvarande ett kiselfluorkalium. Germanium är svårt att skilja från andra ämnen; bäst sker detta medelst svafvelväte, som ur svafvelsura lösningar fäller den hvita disulfiden GeS2. P. T. C.* Germanofäg (af lat. germänus, tysk, och grek. fagéi'n, äta), "tyskätare", fiende till tyskarna och deras kultur. Germanofob (af lat. germänus, tysk, och grek.