1059 Gérondif-Gersdorf 1060 Ter. 15,787 inv. (1900). Biskopssäte. Märkligaste byggnaden är katedralen (från 1500-talet), en af de största gotiska kyrkobyggnaderna i Spanien. - G. (lat. Gerunda) har i alla tider ansetts för en mili-täriskt viktig punkt. Enligt spanska historieskrifvare skall det ha utstått 25 belägringar (den märkligaste 1809, då det först efter sju månaders motstånd under Mariano Alvarez gaf sig, tvingadt af hungersnöd, åt fransmännen under Augereau), men blifvit intaget endast fyra gånger. G:s befästningar utgöras nu af en bastionerad enceinte med delvis våta grafvar samt flera detacherade fort på det staden behärskande Kapucinerberget och ett sådant på den n. om detta belägna Montjuich-höjden. J. F. N. L. W:sonM. Gérondif [ʃerådi'f], fr. (af lat. gerundium, se d. o.), oböjlig fransk verbalform, som ändas på -ant, förenas med prepositionen en (såsom temporalt eller instrumentalt adverbial till predikatet) och ofta förblandas med participe présent. Geronimo de San Yuste [cherå'nimå de san jo'ste], hieronymitkloster i spanska prov. Cáceres, förstördt 1809 genom Soult. Det är historiskt märkligt såsom den ort, där Karl I (V) efter sin tronafsägelse tillbragte sina återstående år och dog (21 sept. 1558). Geronter (grek. gerontes, gamle män, de äldste) kallades hos forntidens greker folkets ledare eller förmän, åt hvilka den närmaste vården om statens angelägenheter i mer eller mindre vidsträckt omfång var anförtrodd. I det äldsta, patriarkaliska konungadömet, sådant det skildras hos Homeros, utgjordes geronterna af landets yppersta män, hvilka genom högättad härkomst, rikedom och personlig öfverlägsenhet voro själfskrifna att bilda konungens omgifning och med honom rådpläga rörande de offentliga angelägenheterna. Någon viss ålder synes icke ha varit föreskrifven, och icke heller var gränsen skarpt uppdragen mellan konungens och geronternas ömsesidiga myndighet. I Sparta bildade under den historiska tiden geronterna ett formligen organiseradt statsråd, kalladt gerusia (lakon. gerontia l. gerochia) och motsvarande romarnas senatus (af senex, gammal man). Medlemmarna af denna rådsförsamling voro 28, alla öfver sextio år, oansvariga och af folket valda på lifstid. Ursprungligen var denna gerusia ("de äldstes råd") afsedd att bilda en motvikt mot konungamakten å ena sidan och folkförsamlingen å den andra. Gerusian synes under äldre tider ha hos sig förenat statsmaktens väsentliga funktioner, men öfverflyglades sedermera af eforatets tillväxande makt (se Efor). Gerusian egde i vissa fall äfven domsrätt, bl. a. vid anklagelser mot konungarna. Dessa hade för öfrigt säte och stämma i rådet, och en af dem förde ordet vid dess sammankomster. Ett på liknande sätt inrättadt "äldstes råd" torde ha förekommit äfven i öfriga, aristokratiskt styrda, doriska stater, och särskildt var detta fallet på Kreta, hvars geronter valdes bland afgångna regenter eller s. k. kosmer. A. M. A. Geronto'xon (af grek. ge'ron, gubbe, och to'xon, båge), med. 1. G. co'rneæ, lat. arcus seriilis, en på fettvandling i hornhinnelamellerna beroende ring-forrnig grumling i hornhinnan (cornea), som på ett särdeles karakteristiskt sätt förändrar ögats utseende. Parallellt med hornhinnans periferi på ung. l mm :s afstånd innanför densamma förlöper en l-l1/» mm. bred, hvitgrå, ogenomskinlig ring, som utåt periferien, inom centrum mera omärkligt, med skarp gräns-öfvergår i normal - klar och genomskinlig - hornhinneväfnad. Förändringen uppträder ofta ho& äldre personer, vanligen samtidigt i bägge ögonen, hos yngre personer förekommer den endast undantagsvis. Då hela den centrala delen af hornhinnan, förblir oförändrad, minskas ej synförmågan. - 2. G. lentis, en viss hos äldre personer förekommandeform af perifär grumling i ögats lins. G. F-r. Gerresheim [ge'rreshajm], stad i preussiska reg.omr. Düsseldorf, Rhenprovinsen, vid statsbanan, 6 km. ö. om Düsseldorf, med hvilket det snart kommer att inkorporeras. 14,431 inv. (1905). Glasbruk (det största i Europa, 2,300 arb.), sidenväfveri och annan industri. (J. F. N.) Gerris, zool. Se Vattenlöpare. Gerröd. Se Geirröd. Gers [ʃär]. 1. Biflod till Garonne i Frankrike. Den rinner upp på Lannemezan-platån (dep. Hautes-Pyrénées) och flyter igenom det efter floden uppkallade dep. samt Lot-et-Garonne. Längd 170 km. Floden är vattenfattig. -- 2. Departement i sydvästra Frankrike, en del af landskapet Gascogne. 6,291 kvkm. 231,088 inv. (1906), 37 på 1 kvkm. Folkmängden, som sedan 1840 varit stadd i aftagande (beroende på utvandring och ringa nativitet), var 1866 295,692. Landet är bergigt i s., hvarifrån mellan utgreningar af Pyrenéerna, hvilka dock ej öfverstiga 400 m. höjd, smala längddalar utbreda, sig strålformigt mot n., där de vidga sig till 5 à 7 km. bredd. Med undantag af en liten del i v., som vattnas af Adour, tillhör dep. Garonnes flodområde. Dep. är företrädesvis jordbrukande och producerar under vanliga år spannmål till utförsel. Vinbergen lämna i allmänhet dålig produkt, hvarför mesta vinet förvandlas till brännvin ("armagnac"). Industrien är obetydlig. Dep. indelas i 5 arrondissemang: Auch, Condom, Lectoure, Lombez och Mirande. Hufvudstad: Auch. (J. F. N.) Gersau [ge'rsau], by i schweiziska kantonen Schwyz, vid Vierwaldstättersjön och södra foten af Rigi, 444 m. ö. h. 1,450 inv. (1900). Mildt klimat med skyddadt läge. Mycket besökt luftkuranstalt, besökt äfven af bröstpatienter och öppen året om. Frekvens 2,000--2,500 gäster. G. var en själfständig republik, den minsta i Europa (15 kvkm.), från 1390 till 1798, då Napoleon upphäfde fristaten och förenade den med dåv. kantonen Waldstätte. 1803 införlifvades G. med Schwyz. J. F. N. Ln. Gerschom ben Jehuda, kallad Meor hagola ("exilens lykta"), betydande rabbinsk personlighet, f. 960 i Lothringen, d. 1040 i Mainz, genomdref på en synodalförsamling i Worms viktiga sociala bestämmelser (takkanōt), hvilka sedermera erkändes som bindande för alla judar i Europa. Till dessa bestämmelser hörde bl. a. förbudet mot polygami. G. K-n. Gersdorf [gērs-]. 1. (Neugersdorf) By i kretsen Bautzen, konungariket Sachsen, nära Böhmens gräns, med betydande textilindustri samt fabrikation af redskap för väfnadsindustrien m. m. och en folkmängd af 10,913 inv. (1900). -- 2. By i sachsiska kretsen Chemnitz. 7,007 inv. (1900). Stenkolsgrufvor, tillverkning af trikåvaror, vantar m. m. (J. F. N.)