1073 Gess-Gesta romanorum 1074 växande i alla varmare länder; i Europa finnas endast 2 släkten. Arter af släktena Corytholoma L., Sinningia Nees, Smithiantha 0. K., Slreptocarpus LindL, SaintpauliaWendl., L'piscia Mart., Columnea L., Mitraria Gav., Achimenes P. Br., Gesnera L., Kohleria Reg. m. fl., de flesta härstammande från det tropiska Amerikas skogstrakter, odlas ofta i växthus och boningsrum. G. L-m. Gess (fr. sol bémol, eng. g flat), mus., den medelst ett ♭ en half ton sänkta tonen g; förväxlas enharmoniskt med fiss. A. L.* Gess dur (fr. sol bémol majeur, eng. g flat major), mus., den dur-tonart, som har gess till grundton och i likhet med sin parallelltonart ess moll, före-tecknas med sex ♭, näml. för h, e, a, d, g och c; förväxlas enharmoniskt med fiss dur. A. L.* Gessenay [jässnä'], fr. Se Sa a n en. Gessi [dje'ssi], Romolo, italiensk Afrikaresande, f. 1831 i Konstantinopel, deltog på engelsmännens sida i Krimkriget och vardt därigenom bekant med Gordon, på hvars uppmaning han 1874 begaf sig till Kartum. 1876 kartlade han såsom egyptisk officer i Sudan den dittills obekanta sträckan af Bahr el-djebel mellan Dufile och Albert Njansa, hvilken sjö han före någon annan europé kringseglade. Efter ett fåfängt försök att från Fa-dassi tränga fram till gallaländerna undertryckte han 1880 ett uppror i södra Dar-Fur och Bahr el-gasals område samt utnämndes till pascha och guvernör i prov. Bahr el-gasal. På återfärden därifrån till Kartum blef han s. å. tre månader afspärrad af växtsamlingar i floden, hvarvid större delen af hans 400 man starka eskort omkom genom umbäranden; själf afled han 30 april 1881 i Sues af träskfeber. Af hans litterära kvarlåtenskap utgafs 1891 "Sette anni nel Sudan Egiziano". Gessie, socken. Se Gäss i e. Gessler [ge'ss-], Hermann. Se Tellsagan. Gessner [ge'ss-], Salomon, schweizisk skald och etsare, f. l apr. 1730 i Zürich, d. där 2 mars 1788, trädde i vänskapsförhållande till Wieland och E. von Kleist, Ramler och Hagedorn, uppträdde som skald först i Bod-mers och Breitingers tidskrifter samt utgaf 1754 den större dikten Daphnis (sv. öfv. 1796). Stor allmänynnest vann den första samlingen af G:s Idyllen (1756), som följdes af Der tod Abels (1758; sv. öfv. 1789, 2:a uppl. 1804), Der erste schiffer (1762; sv. öfv. 1797) samt en andra samling idyller (1772). G. hade äfven utbildat sig till målare och etsare samt var särskildt i den senare egenskapen högt skattad. Till hans bästa raderverk hör en serie af tolf landskap (1770) samt det: illustrationsmaterial, hvarmed han försåg sina dikter. På äldre dagar öfvertog G. sin faders bokhandel och vardt medlem af stora rådet i Zürich. - G. tog starka intryck af Klopstock, som han efterliknade i sina herdedikter, ehuru i saknad af dennes patriarkaliska kraft. Den idylldiktning, som utgjorde G:s väsentliga insats i litteraturen, fick betydelse genom sin omsorgsfullt glättade och mjukt melodiska prosastil samt de rika, känslofulla naturskildringarna. Irrealiteten och entonigheten i hans-herdelifsskildringar bragte dem slutligen i glömska, men under den sentimentala smakens tid voro de allmänt omtyckta för sin sirlighet och natursvärmeri. Deras rykte och inflytande spordes till och med mera utanför Tysklands gränser, i Frankrike mottogos-sålunda Michael Hubers öfversättningar af G:s idyller med stor förtjusning, och i Sverige påverkade G. Thorild, Linnerhielm, Gjörwell m. fl., hvarjämte- hans arbeten i stort antal öfversattes till sv.; utom de redan nämnda utkom en samling idyller i öfv. af P. U. Enbom, 1794, "Erast" tolkades 1773 och 1800 i "Läsning för fruntimmer", och ännu 18101 -11 utgafs "Lavaters lefnadsteckning". 1795 trycktes i Uppsala G:s Schrijten (3 bd); de föreligga annars i upplagor af 1777-78, 1789 och senast 1841. Hans raderingar (336 blad) utgåfvos- 1823. Se biogr, af Hottinger (1796) och Wölfflin (1889) samt Bertha Reed, "The influence of S. G. upon english literature" (1905), och H. Borelius,. "Gessners inflytande på svenska litteraturen" (i "Samlaren", 1901). R-n B. Gest [ʃäst], fr. geste (lat. gestus, af gerere, bära, föra), åtbörd, rörelse med händer, armar, hufvud, någon annan kroppsdel eller hela kroppen, såsom uttryck för en känsla, sinnesrörelse eller tanke. -- Gestikulation [ʃäst-], lat. gesticulatio, åtbördsspel, later, sammanfattningen af de talet ofrivilligt eller afsiktligt åtföljande, efter tankarnas och affekternas gång sig rättande rörelserna, syn-nerligast med händer och armar. -- Gestikulera [ʃäst-], lat. gesticulari, uttrycka sig genom åtbörder. Gestad, socken i Älfsborgs län, Sundals härad. 6,016 har. 1,589 inv. (1907). Annex till Bolstad, Karlstads stift, Södra Dals kontrakt. Gesta pontificum romanorum, lat. Se Liber pontificalis. Gesta romanorum, lat., "romarnas bedrifter" (äfven Historiæ moralisatæ, "moraliserande berättelser"), titel på en under medeltiden vida spridd samling af korta anekdoter, sagor och legender på latinska språket. Kärnan utgöres af berättelser ur romerska historien äfvensom andra stycken ur romerska författare med tillägg af moraliserande och religiöst mystiska förklaringar. Denna samling leder troligen sitt ursprung från England samt från slutet af 13:e eller början af 14:e årh. Författaren är okänd. Språket är enkelt, berättelserna stundom ej utan en viss poesi och moraliseringen ofta djupsinnigt mystisk. "Gesta romanorum" blef snart en älsklingsläsning inom alla kretsar och öfversattes på många lefvande språk, bl. a. på tyska (tr. första gången 1489 i Augsburg) och engelska (utg. af Fr. Madden, 1838, och Herrtage, 1879). Man har i behåll ett stort antal handskrifter af den latinska vulgärtexten. Den äldsta, från 1342, tillhörig Innsbruck, innehåller 220 kap. (utg. af W. Dick, 1890). Den äldsta tryckta upplagan (från 1472) innehåller 151 kapitel, och en annan uppl. (från 1470-talet) har 181 kapitel. Den sistnämnda har flera gånger omtryckts, bl. a. af A. Keller, 1842. Den första fullständiga öfv. på nyhögtyska utgafs af Grässe (2 bd, 1842). Många bland dessa berättelser ha