1105 Ghasna-Gherardesca 1106 poesi finnas blott enstaka exempel, såsom hos Topelius, vanligen med några afvikelser från det stränga schemat. Jfr H. Tschersig, "Das gasel in der deutschen dichmng und das gasel bei Plåten" (1907). E-n B. Ghasna. Se Ghasni. Ghasnavider [gaṡ-], Gasnavider, muhammedansk dynasti, som fått sitt namn efter staden Ghasna i Afganistan. Såsom dynastiens stiftare uppgifves Alp Tegin, hvilken omkr. 960 eröfrade Ghasna och där gjorde sig oberoende af samaniderna. Efter hans sons död valde folket 976 hans mag Sebektekin till furste. Denne lyckades väl utvidga sitt välde öfver de närmast liggande länderna, men hans son Mahmud den store (998--1030) blef den egentlige grundläggaren af ättens ryktbarhet. Han drog själf på eröfringståg till Indien, öfverskred både Indus och Ganges samt framträngde till närheten af Delhi, underkufvande det ena riket efter det andra och samlande ett omätligt byte. Vid Mahmuds död sträckte sig hans välde i v. till Georgien och Bagdad, i n. till Buchara, i ö. och s. till Delhi och Indusmynningarna. Under hans regering lefde den ryktbare skalden Firdausi. Efter Mahmuds död förföll riket genom yttre fienders eröfringar och inre strider. 1186 utslocknade dynastien med Ghosru Malek, hvilken till furstarna af Ghor (se Ghorider) s. å. måst uppgifva Lahore och därvid dödades. Ghasni [gaṡ-], Ghasna, eng. Ghuznee, Gazna, stad i nordöstra Afganistan, 135 km. s. ö. om Kabul, i en högdal af Golkuh-kedjan, 2,350 m. ö. h. vid den till sjön Ab-Istada flytande Ghasni. Omkr. 10,000 inv. G. var fordom starkt befäst, men fästningsverken förstördes af engelsmännen 1842. 4 km. n. ö. därifrån ligga ruinerna af det gamla G., den praktfulla hufvudstaden i det ghasnavidiska riket, med den ghasnavidiske härskaren Mahmud den stores graf, hvars portar (ursprungligen tillhöriga afgudatemplet i Samnath) af den engelske guvernören Ellenborough 1842 fördes till arsenalen i Agra. G. omtalas redan i det iranska folkets äldsta historia, och ghasnavidernas dynasti utgick härifrån. Nu är G. en viktig etapp på vägen från Kabul till Kandahar. Engelsmännen eröfrade G. 1839, 1842 och 1880. I dess närhet stod 1868 det afgörande slaget i ett fyraårigt inbördeskrig; dess utgång tillförsäkrade Schir Ali tronen. (J. F. N.) Ghat (Rhat), oas i norra Sahara, i sydvästra Fessan, mellan Tassiliplatån i v. och Akakusbergen i ö., under 24° 57' n. br. och 10° 12' ö. lgd, 730 m. ö. h. Oasens befolkning, omkr. 8,000 pers., består delvis af tuareger, delvis af inflyttade från Ghadames, Tuat och andra oaser i Nord-Afrika och är för sin utkomst företrädesvis hänvisad till handel. Senusija-sekten har stort inflytande. Oasen togs 1874 i besittning af Turkiet, som där håller en garnison. Efter denna tid har den förr lifliga handeln med Tunis förbjudits. (J. F. N.) Ghats (sanskr., pass, trappsteg), namn på de båda kantberg, som omsluta Deccanplatån och hvilka i s. förenas genom Nilgiribergen. Den västra kedjan, Western ghats, som går utefter Arabiska hafvets kust, från Taptis dal i n., och som äfven kallas Sayadhribergen, är i medeltal l,200 m. och når i toppen Kudare-mukha 1,894 m. (vid Mangalore) samt ö. om Mahé 2,030 m. Till Bombay gå de på något afstånd från kusten, sydligare alldeles tätt utefter den och bestå af flera parallella kedjor, som till trakten af Goa utgöras af basalt, sydligare af gnejs. Passöfvergångarna äro från v. branta och besvärliga samt ligga 500--800 m. ö. h. Eastern ghats gå omkr. 100 km. från kusten och sönderfalla i flera olika delar: Koromandelghats, Nallamala-, Elgonda- och Palanathabergen; den högsta toppen är Dewodi Munda (1,645 m.), men medelhöjden är endast 450 m. Östra Ghats äro knappast annat än Deccanplatåns östra sluttning. J. F. N. Ghawâsi (plur. af ghâsie) kallas de offentliga danserskorna i Egypten. Ghaza. Se Gasa. Ghazali l. el-Ghazāli (al-Ghazāli), den riktiga formen i stället för Al Gassali (se d. o.). Ghazi l. Gazi. Se Razi. Ghazipur [gāṡipō'ə]. 1. Distrikt i brittiska Indien, United provinces, divisionen Benares, på ömse sidor om mellersta Ganges. 3,786 kvkm. 913,818 inv. (1901). -- 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, på norra stranden af Ganges. 39,429 inv. (1901). Ruiner af ett hinduiskt palats samt en marmorstaty af generalguvernör Cornwallis, som dog där 1805. G. är hufvudstationen för regeringens opiumdepartement, där allt opium från United provinces samlas och tillverkas under monopol. (J. F. N.) Gheel 1. Geel [gol], kommun i belgiska prov. Antwerpen, på en mager del af Campine 1. Kempen-land vid järnvägen Antwerpen-Hamond. 13,549 inv. (1902). Ylle- och tobaksindustri. G. är sedan-århundraden tillbaka bekant som asyl för sinnessjuka. Sjuklingarna fördelas efter sitt stånd och sjukdomens beskaffenhet på de olika gårdarna och familjerna, såväl i staden som i närmast omgifvande landsbygd, lefva som medlemmar i familjen och deltaga i dess arbete. Inkomsten däraf tillfaller familjen, hvilken därjämte af staten erhåller en vissersättning för den sjuke. Antalet dårar i G. och kringliggande kommuner var 13,076 år 1900. (J. F. N.)< Ghega, Karl von, österrikisk ingenjör, f. 1802, d. 1860, utförde 1824-40 en mängd väg-och vattenbyggnadsarbeten i norra Italien, bl. a. Y,id Pos nedre lopp. G :s namn är förknippadt med tillkomsten af de första österrikiska statsjärnvägarna, för hvilkas byggnadsdirektion han var chef från 1850 till sin död. Gherarde'sca. 1. Italienskt grefskap nära Pisa. - 2. En sedan slutet af 900-talet i Pisa känd adelsfamilj, som egde grefskapen G., Denoratico-och Montescudaio (i Maremmerna mellan Pisa och Piombino) samt besittningar kring Cagliari på Sardinien. Från början var släkten ghibellinskt sinnad, och två af dess medlemmar, Gherardo-och G al v an o, följde Konradin på hans tåg till Neapel och måste med honom bestiga schavotten (1268). Senare vacklade Gherardesca-familjen mellan de båda partierna. Dess berömdaste medlem är Ugolino della G. (d. 1289), hvilken sökte grundlägga ett rike på Sardinien, men af Pisas senat fängslades. Sedan han lyckats fly, blef han med Florens' och Luccas stöd åter insatt i sina ämbeten. Under Pisas krig med Genua var han en af sir» fädernestads amiraler och ansågs bära skulden till,