1123 Gibson-Giddings :en i Jfr "Uppgifter rörande Gibsonska Sverige" (1888, af James A. G.). Gibson [gi'bsen], John, engelsk bildhuggare, f. 1790, d. 1866 i Rom. En fattig gosse, sattes han i lära hos en träsnidare, blef sedan lärjunge af en bildhuggare, Francis, hos hvilken han lärde känna Roscoe, som icke litet bidrog till högre utbildning af hans konstsinne och slutligen skaffade honom medel att resa till Eom. Där mottogs G. 1817 af Canova, i hvars ateljé han arbetade till dennes död, 1822. Det var äfven Canova, som 1819 skaffade honom den första större beställningen, Mars och Cupido. Efter Canovas död arbetade G. en tid i Thorvald-sens ateljé. Egendomligt för de flesta af hans konstskapelser blef det drag af affekteradt behag och genreartad uppfattning, som hade sin grund i hans engelska natur. G. lefde i Eom till 1844 och Tände tillbaka dit under sina sista år. Till flertalet af sina verk hämtade han ämnen ur den grekiska myten: A mor och fjäriln; Amor förklädd till herde-, Psyche buren af zefirerna (i Palazzo Corsini, Rom); Nymf, som binder sina sandaler- Hylas med nymferna (1826, London, Nationalgalleriet). Af större monumentalverk må nämnas marmorstod af drottning Viktoria, i Buckingham palace i London, ministern Huskissons bildstod i Liverpool, hertiginnans af Leicester grafmonument i Longford. Jfr monografi af lady Eastlake (1869). C. E. N. (G-g N.) Gibson [gi'bson], Thomas Milner (antog 1839 tillnamnet Milner-Gibson), engelsk statsman, f. 3 sept. 1806 i Port of Spain på Trinidad, d. 25 febr. 1884 på en lustseglats i Medelhafvet utanför Alger, studerade i Cambridge och blef 1837 som konservativ vald till medlem af underhuset, men nedlade 1839 sitt mandat, då han öfvergått till liberal politisk åskådning. Han anslöt sig sedan nära till Cobden (se d. o.) och deltog vid dennes sida på det ifrigaste i agitationen för spannmålstullarnas upphäfvande. 1841 invaldes han ånyo i underhuset (för Manchester) och inträdde efter fri-handelssegern 1846 i Russeils ministär som vicepresident i handelsministeriet (Doard of trade). På grund af meningsskiljaktighet med sina kolleger utträdde han apr. 1848 ur ministären, och 1857 föll han igenom vid valen till följd af sin skarpa kritik af Krimkriget och striden med Kina. Han invaldes emellertid dec. s. å. i Ashton-under-Lyne och tillhörde sedan underhuset till 1868, då han ånyo blef slagen och därpå drog sig tillbaka från det politiska lifvet. G. hade 1858 genom sitt förslag till klander-votum mot ministären Palmerston framkallat dennes fall. I juni 1859 inträdde han i Palmerstons nya liberala ministär och var från juli s. å., först under Palmerston, sedan under Russell, president i Board of trade med säte i kabinettet ända till juli 1866. Under denna tid hade G. väsentlig andel i tillkomsten af handelstraktaten med Frankrike och i bortskaffandet af pappersaccisen och stämpelafgiftcn på tid- ningar. G :s och hans begåfvade hustrus salong var på 1840-talet mötesplatsen för en mängd landsflyktiga, såsom prins Napoleon (sedermera Napoleon III), Mazzini, Victor Hugo och Louis Blanc. v- s~g- Gibson [gi'bsan], Walter Murray, politiker på Hawaii, f. 1823, d. 1888 i San Francisco, till börden engelsman, kom 1848 under "guldfebern" till Kalifornien och förvärfvade snart en stor förmögenhet genom försäljning af grufmaskiner. Efter att 1849 förgäfves ha i Mexico och Central-Amerika agiterat för starkare politisk centralisering, blef G. 1853 "äldste" bland mormonerna i Utah och sändes 1861 af Brigham Young till Hawaii för att där grundlägga en mormonkoloni. I stället egnade han sig emellertid på ön Lanai åt fårskötsel och jordbruk för egen räkning, flyttade 1867 till Honolulu och fick inom kort där mycket stort politiskt inflytande. 1872 blef han Hawaiis premiärminister och chef för ett hälft dussin departement samt var konung Kalakauas främste rådgifvare till upproret 1887, då han hotades till lifvet och nödgades fly öfver till Amerika. V. S-g. Gibson [gi'bsen], Edward. SeAshbourne. Gibson [gi/bs9n], Charles Dana, amerikansk tecknare, f. 1867 i Roxbury, Massachusetts, studerade i New York och Paris, bosatt i New York, har vunnit rykte genom sina utmärkta amerikanska typer, både herrar och damer och ej minst unga flickor - "Gibson girls" - och genom sina satiriska bilder ur amerikaners lif såväl hemma hos sig som på resor i Gamla världen. Hans teckningar i veckotidningen "Life" gjorde honom känd äfven hos oss. Hans teckningar - oftast utförda med tuschpenna i ett raskt och linjesäkert maner - äro samlade i en serie album: The people of Dickens (1894), Drawings (s. å.), Pictures of people (1896), London: As seen? Eighty drawings, Gibson-Calendar m. fl. G-g N- Gichon. Se Gihon. Gichtel [gich-], Johann Georg, tysk svär-rnare och mystiker, f. 1638 i Regensburg, d. 1710, blef 1664 advokat i Regensburg. Genom beröring med åtskilliga svärmare uppstod hos honom den planen att reformera hela kyrkoväsendet på grundvalen af teosofisk-asketiska idéer. Då han sökte realisera sin plan, blef han kastad i fängelse och 1665 förvisad från Regensburg. Sedan sökte hanverka för sina idéer i Zwolle och Antwerpen, där han lärde känna J. Böhmes skrifter, af hvilka hansåskådning bestämdes och hvilka han 1682 utgaf. Han sökte omsätta Böhmes idéer i praktiken, förkastade äktenskapet och ansåg, att han och andra gudautvalda människor fortsätta Jesu öfverstepräster-liga verksamhet. Någon sekt ville han ej bilda. Hans Theosophia practica utgafs 1701 ff. (flera uppl.). G:s anhängare kallades gichtelianer 1. änglabröder. (Hj. H-t.) Gichteliäner [gich-]. Se G i c h t e l, J. G. Giddings [gi'dins], Joshua E e ed, nordamerikansk politiker, abolitionist, f. 1795 i Athens, Pennsylvania, d. 1864 i Montreal, var 1826-28 medlem af Ohios legislatur och tillhörde 1838-59 Unionens kongress. Han gjorde sig där bemärkt som en af whigpartiets mest utpräglade abolitionister och framkallade gång på gång på 1840-talet häftiga uppträden genom sina kraftiga inlägg i antislafveri-striden (bl. a. försvaret af slafmyteriet på transportfartyget "Creoll" 1842). G. blef 1861 af Lincoln