1125 Giddings- Giech 1126 utnämnd till amerikansk generalkonsul i Canada. Postumt utkom The rebellion, its authors and causes (1864), en af G. författad memoarlik skildring af antislafveristriden i kongressen. V. S-g. Giddings [gi'digs], Franklin Henry, nordamerikansk sociolog, f. 1855 i Connecticut, egnade sig först åt journalistiken, vardt längre fram lärare vid den kvinnliga högskolan Bryn Mawr college i Pennsylvania och är sedan 1894 professor i sociologi vid Columbiauniversitetet. G. har utöfvat en mycket liflig och uppmärksammad författarverksamhet. Hans arbeten äro utmärkta af vissa originella synpunkter samt ännu mer af en medryckande stil och en ärlig hänförelse för det sociala framåtskridandet. Bland hans böcker märkas The modern distributive process (tills, med J. B. Clark, 1888), The theory of sociology (1894), The principles of sociology (1896, öfv. till flera europeiska språk samt till hebreiska och japanska), The theory of sozialization (1897), The elements of sociology (1898), Democracy and empire (1900), Inductive sociology (1901), Descriptive and historical sociology (1906). E. H. T. Gide [jid], Charles, fransk nationalekonom, i. 1847, blef 1874 professor i Bordeaux, 1880 i Montpellier och 1898 i Paris. Ehuru icke utmärkt genom större vetenskapligt djup eller originalitet, har G. likväl kommit att intaga en betydande plats i den nutida nationalekonomiska vetenskapen i Frankrike. Han är nämligen en af de förste, som i detta land, där den klassiska nationalekonomiska skolans åskådning alltjämt är förhärskande inom den vetenskapliga världen, framtr.ädt som motståndare till denna skolas uppfattning och som förkämpe för de nationalekonomiska strömningar af företrädesvis tyskt och österrikiskt ursprung, som numera i flera länder i öfvervägande grad prägla uppfattningen i nationalekonomiska ting. G. ställer sig följaktligen icke afvisande mot statens ingripande i det ekonomiska lifvet, utan förordar tvärtom bl. a. en kraftig socialpolitik. För att erhålla ett språkrör för sina idéer uppsatte G. jämte liktänkande 1887 tidskriften "Eevue d'économie politique", som innehållit en mängd artiklar af hans penna. Lejonparten af G :s intresse har egnats åt de kooperativa idéerna och sträfvandena, som han behandlat i flera afhandlingar och ströskrifter. G :s skriftställarskap utmärker sig främst genom framställningens elegans och klarhet, egenskaper, som särskildt framträda i hans handbok Priricipes d'économie politique (1883; många uppl.), som öfversatts till flera språk, bl. a. svenska ("Nationalekonomiens grunddrag", Helsingfors, 1897-99; 2:a uppl. 1902). J. B. N. Gide [jid], André, fransk författare, f. 1869 i Paris, har författat ironiska romaner och noveller (Le voyage d'Urien, 1893, Paludes, 1895, Les nourritures terreslres, 1897, Le traité du Narcisse, 1899, Le Prométhée mal enchainé, s. å., och L'im-moraiiste, 1903), kritiker och dramer (Philoctëte, 1890, Saül och Le roi Candaule, 1898), som uppförts af L'oeuvres trupp. Gidekroken, kronopark i Vilhelmina socken och revir, Västerbottens län, afsatt genom K. M:ts befallningshafvandes utslag 13 mars 1886 af öfverloppsmarken n:r 13 och enl. Kammarkollegii förklaring 13 okt. 1891 benämnd n:r 1 Gidekroken. Areal 2,148 har. G. Sch. Gidel [jidä'l], Charles Antoine, fransk litteraturhistoriker, f. 1827, d. 1899, egnade sig åt lärarkallet och förestod flera lyceer. Bland hans arbeten äro: Imitations faites en grec depuis le douziéme siëcle de nos andens poëmes de chevalerie (1864), Etude sur Saint-Evremond (1866), Ëtudes sur la littérature grecque möderne (1866-78), Discours sur J. J. Rousseau (1868), Les francais du XVlI:e siëcle (1873) och Histoire de la littérature francaise depuis son crigine jusqu'å nos jours (1874-91) samt upplagor af Boileau m. fl. Gideon, äfven kallad Jerubbaal, hjälte och domare uti Israel, af Manasse stam, befriade landet från midianiternas härjningar. Efter segern erbjöd folket honom konungavärdighet, men G. afböjde den. Se Domare. Gideå, socken i Västernorrlands län, Själevads och Arnäs tingslag. 49,047 har. 3,134 inv. (1907). G. bildar med Trehörningsjö ett konsist. pastorat i Härnösands stift, Ångermanlands nordöstra kontrakt. Gideån. Se Gideälfven. Gideälfven (Gideån), vattendrag, som upprinner ur några småsjöar i Vilhelmina socken, Åsele lappmark. Efter att ha flutit genom Åsele och Fredrika socknar går älfven in i Ångermanland, passerar Gissjön och Gideå kyrka samt mynnar ut i Husumsfjärden af Bottniska viken. Längden är omkr. 180 km., vattenområdet 3,500 kvkm. Gids, De [chidds], "föraren", holländsk litterär tidskrift, som började utkomma 1836 och ännu fortgår. Dess hufvudledare var ända till och med 1866 E. J. Potgieter (se d. o.). I opposition mot denna månadsskrift utges sedan 1885 "De nieuwe gids". Se Holländska litteraturen. Gidsholm. Se Gedsholm. Gieb., vid djurnamn förkortning för Ch. G. A. Giebel. Giebel [g!b-], Christoph Gottfried Andreas, tysk zoolog och paleontolog f. 1820, d. 1881, blef 1848 docent och 1861 professor i zoologi i Halle. Biands hans skrifter märkas Paläozoologie (1846), Fauna der vorwelt (1847-56, ofullb.), Odontographie (1854), en framställning af tandsystemet hos fossila och nu lefvande djur, Die säugetiere in zoologischer, analomischer undpalaeon-tologischer beziehung (1855) och Thesaurus ornitho-logiæ (1872-77). Dessutom utgaf han en mängd populära arbeten i zoologi samt redigerade från 1853 "Zeitschrift fur die gesammten naturwissen-schaften". (L-e.) Giebichenstein [gib-], förr by, sedan 1900 införlifvadt i staden Halle. På en klippa vid floden Saale ligga ruinerna af den gamla borgen G., som till 1467 var de magdeburgske ärkebiskoparnas residens. Den förstördes 1636 af svenskarna under J. Banér. (J. F. N.) Giech [glch], tysk, fordom riksomedelbar grefve-släkt, härstammande från Franken, där den spåras i urkunder redan 1125. Släkten har sitt namn efter stamborgen G. i det forna biskopsdömet Bam-berg, nu en ruin 13 km. n. ö. om staden Bamberg. Den upphöjdes 1695 i riksgrefligt stånd, förvärfvade senare landshöghet öfver Thurnau m. fl. orter och fick 1726 säte och stämma i frankiska riksgrefve-kollegieit. 1810 öfvergingo släktens besittningar, hvilka uppgå tiU 220 kvkm. med omkr. 13,000