Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giesenkirchen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1133
Gift
1134
{klorsyradt kali) och kaliumpermanganat
(öfverman-gansyradt kali). Äfven må erinras
om de giftiga gaserna, t. ex. kolsyra, koloxid
(i kolos och lysgas), svafvelväte, kväfoxidul
(lustgas) samt det ofta från växter, ibland äfven
från djur härstammande, ytterst giftiga cyanvätet
1. blåsyran med dess bekanta salt, cyankalium.
En ännu mycket större mångfald af giftiga
ämnen möter oss i växtvärlden och bland de
talrika produkter, som framställas med i
allmänhet växtmaterial som utgångspunkt. De
lägst stående växterna, bakterierna, alstra,
som bekant, ytterst viktiga gifter, t. ex. de
s. k. "bakterietoxinerna", hvilka framkalla
en hel del af de sjukliga symtomen vid
infektionssjukdomar; vidare s. k. "pto-mainer"
m. fl. slag af basiska ämnen, uppkommande i
lik (jfr Likgift), i fördärfvade födoämnen
(jfr K ö 11-, K o r f- och F i s k g i f
t) o. s. v. Äfven högre utvecklade svampar
frambringa giftiga ämnen, t. ex. gifterna i
flugsvamp, murklor, mjöldryga m. m. Hos vissa
ormbunkar finnas, särskildt i rotstockarna,
gifter med maskfördrifvande egenskaper (jfr
Maskmedel). Hos liliacéer märkas veratrinet
i sabadillfrö, kolchicinet hos Colchicum,
aloiner i den afförande drogen aloe. Inom
fam. Urticaceæ förekomma, utom brännässlorna
med sitt i kemiskt hänseende ännu otillräckligt
kända, hudretande ämne, äfven giftiga kroppar
hos indisk hampa och haschisch ("kannabinol")
samt humle (humlebittersyra). Euforbiacéer
hysa stundom häftigt retande ämnen, såsom
de verksamma beståndsdelarna i krotonolja
och i prustkåda (Euphorium). Croton- och
ricinusfrön innehålla synnerligen häftiga,
i oljorna ej öfvergående gifter, krotin och
ricin, af ej säkert känd kemisk natur. Till
fam. Scrophulariaceæ hör det bekanta hj
ärtmedlet digitalis med däri förekommande
gifter {digitoxin, digitalin m. fl.). Hos
solanacéerna Atropa Belladonna, Hyoscyamus,
Datura, Scopo-li’a, Duboisia m. fl. finnas
starka gifter, såsom .atropin, hyoscyamin,
skopolamin Q. liyosciri), hos potatisväxten
solanin och hos tobak nikotin. Fam. Loganiaceæ
hyser hos talrika Strychnosarter stryk-nin,
brucin och kurarin, den verksamma beståndsdelen
i pilgiftet curare (se d. o.). Bland giftiga
upocynacéer märkas Strophanthusarter (med hj
ärtgiftet strofantin) m. fl. växter, samtliga
verkande likt digitalis. Till fam. Compositæ
höra bl. a. giftiga Artemisiaarter, såsom
Artemisia Cina, som lämnar "maskfrö" (flos Cinæ)
med santonin, äfvensom A. AbsintJiium, hvars
flyktiga olja är anledning till förgiftningar med
absintlikör. Rubiaceæ hyser bl. a. kinaträden
(Cinchonasläktet) med kinin, kaffebusken med
kaffein, kräkroten (radix Ipecacuanhæ) med
emetin och cephaëlin o. s. v. Såsom giftiga
umbelliferer rnå framhållas Cicuta virosa
(sprängört) med cikutoxin, Conium macu-latum
(odört) med koniin m. fl. Från vissa
amerikanska kakteer härstamma egendomliga
gifter {jfr Cactaceæ). Bland cucurbitacéer
märkas de häftiga afföringsmedlen kolocyntin hos
Citrullus colocynthis och elaterin hos Ecballium
elaterium (springgurka). Fam. Leguminosæ hyser
bl. a. jysostigmin (1. eserin) hos Physostigma
veneno-sum, cytisin hos Cytisus laburnum
(guldregnsbusken), det ytterst giftiga abrinet
hos fröen af Abrus precatorius (paternosterbönor,
jequirity),
gifter hos Lupinus- och Lathyrusarter. Inom
fam. Rutaceæ märkas Pilocarpusarter (Jaborandi)
med pilokarpin. Kokain härstammar från
Erythroxylon. Coca (Erythroxylaceæ). Till
fam. Papaveraceæ hör Papaver somniferum,
som lämnar opium, innehållande morfin,
kodein m. fl. alkaloider. Berberi-dacéen
Podophyllum peltatum hyser det häftigt afförande
podojyllotoxinet-, menispermacéen Anamirta
Cocculus innehåller i frukterna ("kockelkärnor")
krampgiftet pikrotoxin; magnoliacéen Illicium
reli-giosum hyser likaledes i frukterna
("falsk stjärnanis" 1. "sikimi") det mycket
giftiga sikiminet. Bland ranunculacéer märkas
slutligen Aconitumarter med akoniüner samt
giftiga representanter af släktena Delphinium,
Nigella, Helleborus, Hyd-rastis, Adonis, Caltha,
Eanunculus, Anemone m. fl. - Bland organiska
gifter, som framställas fabriks-mässigt för att
tjäna som läkemedel eller för andra ändamål,
märkas t. ex. de talrika bedöfnings-medlen
(kloroform, eter m. m.) och sömnmedlen (kloral,
sulfonal, trional, veronal etc.), alkoholerna,
antiseptica - såsom fenol, sali-cylsyra,
formaldehyd (formalin), jodoform o. s. v.-
några organiska syror (t. ex. oxalsyra,
pi-krinsyra), vissa flyktiga kolväten, såsom
bensol, beståndsdelar i petroleum o. d.,
nitro-föreningar (nitrobensol, nitroglycerin)
och amidoföreningar (anilin), åtskilliga moderna
febermedel (acetanilid eller antifebrin); talrika
konstgjorda färgämnen och tekniskt framställda
organiska baser (pyridin, kinolin, apomorfin
m. fl.). - De hos växter förekommande eller
ur växtmaterial framställda gifterna äro ofta
kemiskt väl karakteriserade ämnen: kolväten,
alkoholer, etrar, estrar, organiska syror,
organiska baser (alkaloider), glykosider m. m.
C. G. S.
De hos djur förekommande gifterna äro däremot
vanligen till sin kemiska natur föga eller ej
alls kända. I många fall har man ansett dem
vara ägghvitekroppar; dock torde det ännu vara
en öppen fråga, huruvida ägghvitan själf är
giftig, eller om något annat mycket häftigt
gift vidlåder ägghvitan och vid den kemiska
bearbetningen följer med denna. I en del fall
synas de giftiga ämnena vara enzymer eller med
sådana jämförbara kroppar. Hos några djur ha
ett slags alkaloider, hos andra representanter
af ännu andra ämnesgrupper anträffats såsom
det verksamma i deras gifter. - En viss grad
af giftighet tillkommer antagligen flertalet
eller alla djur så till vida, som någon
af deras vätskor eller väfnader är giftig
gentemot något slag af andra varelser. Så har
t. ex. människans saliv visat sig kunna döda en
dufva. Galla, blod, urin, svett m. m. innehålla
ämnen, eom kunna framkalla giftverkningar hos
försöksdjur. Egendomliga toxiska verkningar
utöfva äfven ämnen i sköldkörteln och i
binjurarna äfvensom vissa produkter af människans
och de högre djurens ämnesomsättning både i
friskt och sjukt tillstånd. - En mera höggradig,
specifik giftighet tillkommer emellertid blott
vissa djurgrupper. I sin enklaste form uppträder
denna giftafsöndring såsom ett hudsekret,
egnadt att genom skarp smak och lukt afskräcka
eventuella fiender. Ofta äro dessa giftiga
hudkörtlar tämligen likformigt spridda öfver
kroppen, men stundom äro de begränsade till
bestämda hudpartier; sålunda bilda de t. ex. hos
vår vanliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
