1147 Gigel-Gigg 1148 och guld, någon gång äfven med bilder. Pärmarna utgöras af 4,5 cm. tjocka, med starka beslag försedda ekskifvor. De blefvo mycket skadade vid den stora slottsbranden i Stockholm, 1697, men restaurerades 1819. På de gamla beslagen kan man ännu se, att boken en gång varit en s. k. liber catenatus (se d. o.). "Bokjätten" innehåller 1. Gamla testamentet, i Vulgatas öfv., med undantag af Davids psalmer, som föreligga i Hieronymus' öfversättning från hebreiska urtexten. - 2. Flavius Josephus' ,Anti-quitates judaicæ" och "Bellum judaicum". - 3. Isidorus Hispalensis' "Origines vel opus etymologi-carum", i 20 böcker. - 4. Joliannicius Johannes7 "De physica ratione" (tr. 1497). - 5. Nya testamentet, med dess särskilda delar i något annan ordning än den vanliga och dessutom innehållande Paulus' apokryfiska bref till laodicenserna, hvilket plägar saknas i äldre kodexar af N. T. "Bokjättens" text af N. T. skiljer sig i flera hänseenden från andra kända redaktioner; så t. ex. föreligga Apostlagärningarna här i sin helhet i en mycket gammal öfversättning, såvidt man har sig bekant, den enda fullständiga förhieronymianska. - 6. En Con- Djäfvulens bild på ett blad i Gigas librorum. jessio peccatorum ("biktspegel") på fyra sidor, efter hvilken följa två blad, det ena utgörande en groft och utan spår af perspektiv tecknad afbildning af en stad, det andra framställande den ryktbara be-hornade djäfvulsbild (se fig.), som förskaffat boken dess namn. - 7. Experimentum de jurto et febribus, i röda majuskler skrifna besvär j elseiormler till botande af fallandesot och till upptäckande af tjufvar. - 8. Cosrnas' (d. 1125) bömiska krönika i tre böcker (tr. 1607). - 9. Ett kalendarium, tillika utgörande ett nekrologium (dödslista), af stor vikt för Böhmens inre historia (det utgaf s 1852 af B. Dudik). Efter detta kalendarium, som slutar med 1224, har man velat bestämma hela handskriftens ålder och förlagt afskrifvandet till tiden 1224-39. Möjligt är emellertid, att hufvuddelen af handskriften är ett par hundra år äldre än kalendariet (enligt A. I. Arvidsson är den förra knappast yngre än 9:e eller lO:e årh.). Afskrifningsorten har antagits vara klostret Podla-zitz (i Böhmen). Såsom man nämligen finner af en inskrift i främre pärmen, tillhörde den märkvärdiga urkunden från början detta kloster, hvars munkar, drifna af penningbehof, pantsatte den hos cister-cienserna i klostret Sedlitz. Därifrån köptes den 1295, med de ursprunglige egarnas goda minne, för benediktinklostret Brevnovs räkning, hvarigenom boken kom att stanna inom benediktinernas orden. På kejsar Eudolf II :s begäran fördes den 1594 till Prag, där den ännu 1648, vid Prags stormning af svenskarna under Königsmarck, förvarades. Vid sistnämnda tillfälle föll den, jämte en mängd andra bokliga skatter (bl. a. Codex argenteus), i svenskarnas händer och förärades åt drottning Kristina. Sedan denna tid har boken förvarats i k. biblioteket i Stockholm och utgör en af dess förnämsta dyrbarheter. Till Djäfvulsbibelns historia knyter sig en legend, att den blifvit skrifven på en enda natt af en dödsdömd munk, hvilken därvid skall ha kallat djäfvulen till sin hjälp och till tack för denna afmålat honom i boken. - "Gigas librorum" har aldrig i sin helhet, utan endast delvis blifvit utgifven; senast har norrmannen J. Belsheim offentliggjort Apostlagärningarna och Johannes' Uppenbarelse (1879). R-G. Gigel, bot. Se Lotus. Gigerl [gi'-J, ty., ett i Wien uppkommet ord, motsvarande snobb 1. eng. d an d y (se d. o.). Gigg (eng. gig). 1. Ett med två höga hjul försedt enbetsåkdon, som skiljer sig från den vanliga kärran? Modern gigg. därigenom, att hästen icke drager med gaffeln, utan från en mellan gaffelns bakre ända sittande svängel, vid hvilken de från bogträet eller kollern utgående draglinorna äro fästa. - 2. Skps'b., en i förhållande» Tremastad gigg.