Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högern, ha representerat Stockholms stad i
Andra kammaren, valdes han 1887 i egenskap
af tullskyddsvän af Gäfleborgs läns landsting
till led. af Första kammaren, hvilken genast
gaf honom plats i konstitutionsutskottet
1888–91. Efter Wennerberg inträdde han 6
nov. 1891 i Boströms första ministär som statsråd
och chef för Ecklesiastikdepartementet, och
på denna plats tog han, själf en de klassiska
studierna hängifven man, ställning mot de
reformsträfvanden på skolans område, som ville
gifva mera utrymme åt de reala ämnena. Men då
hans konservatism på det politiska området ej
var lika stark, undandrog den yttersta högern
honom sitt stöd, så att han 1896, då hans mandat
till Första kammaren utgick, ej omvaldes. 22
juni 1898 efter uppnådd pensionsålder lämnade
G. taburetten och beklädde därefter (1898–1905)
posten som universitetskansler. Med 1898 slutade
hans egentligen politiska verksamhet. Visserligen
fick han, vald af Uppsala läns landsting, 1902
åter plats i Första kammaren, men han intog
där ej längre någon mera framskjuten ställning
och afsade sig i juli 1907 uppdraget. Hvad
som utom en ärlig konservativ öfvertygelse
utgjorde förutsättningarna för G:s lysande
bana voro hans förtroendeingifvande karaktär och
praktiska blick samt tankens och framställningens
klarhet. G. var hedersled. af Göteborgs Vet.-
o. vitt.-samh. (1893), Fysiogr. sällsk. i Lund
(1895), Vet.-soc. i Uppsala (1898) och Vitt.-,
hist. o. ant.-akad. (1899) samt led. af
Vet. akad. (1901).
Gillmore [***], Quincy Adams, nordamerikansk
militär och författare, f. 1825 i Ohio,
d. 1888, utnämndes 1849 till sekundlöjtnant
vid ingenjörkåren, tjänstgjorde 1852–56
som biträdande instruktör vid krigsskolan i
West-Point och utmärkte sig under inbördeskriget
särskildt vid intagandet af Fort Pulaski i
Georgia (april 1862). Som brigadgeneral vid
de frivillige förde G. befälet i slaget vid
Somerset (mars 1863) och ledde belägringen af
Charleston. Vid krigets slut (1865) erhöll
han afsked från sin tjänst vid de frivillige
och avancerade sedan i ingenjörkåren till
öfverste. G. utgaf en mängd tekniska skrifter
och en intressant skildring af belägringsarbetena
vid Charleston.
(V. S-g.)
Gillotage [***] l. Panikonografi,
ett af Firmin Gillot (1820–72) uppfunnet
fotomekaniskt zinketsningsförfarande för
framställning af klichéer för boktryckspressen.
J. Htzg.
Gillray [***], James, engelsk
karikatyrtecknare och kopparstickare, f. 1757,
d. 1815 (på dårhus), drog först omkring i landet
med en skådespelartrupp och ingick sedan som
lärjunge vid Londons akademi. Från 1779 egnade
han sig uteslutande åt karikatyren - hans förmåga
att återgifva personers anletsdrag, äfven om
han sett dem endast en enda gång, kom honom här
väl till pass. Hans satir riktades oftast mot
fransmännen, särskildt mot Napoleon I, men med
sin skarpa grafstickel anföll han äfven Fox, Pitt, prinsen
af Wales, Georg III och dennes gemål m. fl.,
ja själfva den engelska konstitutionen. G. är
en bland de ypperste karikatyrtecknare, som
någon tid frambragt. "Han angrep hvarhelst
hans underbart skarpa öga upptäckte en
blottad punkt, en motsägelse, ett missbruk,
en lumpenhet. Och i konsten att framhålla
en sådan punkt har ingen gått längre. Hans
teckning var korrektare och finare, hans
gruppering konstnärligare än Hogarths, och hans
säkerhet så stor, att bilderna flöto direkt,
utan föregående skiss, genom nålen på plåten"
(Estlander). The caricatures of Gillray utkommo
1815–26 (ny uppl. 1873), med biografi af Wright.
(G-g N.)
 |
| [Porträtt; ingen bildtext] |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
