annan fastighet och 20,700 kr. å frälseräntor, samt 102 149/360 mtl, tax. till 1,967,900 kr., hvaraf 83,900 kr. å annan fastighet och 7,100 kr. å frälseräntor, inom Husby-Långhundra, Gottröra, Hökhufvuds, Almunge, Knutby, Bladåkers och Fasterna (Rånäs f. d. bruk) socknar i Stockholms län.

Gimo herrgård.

Hufvudbyggnaden (se fig.) är uppförd af sten med två flyglar i samma plan. Vackra parker och trädgårdar, en täck insjö med holmar, gamla skogar m. m. bidraga till platsens fägring. Vid G. finnas 1 masugn och 3 vallonfärskningshärdar, med en tillverkning 1906 af 4,390 ton smidestackjärn, 66 t. gjutgods, 60 t. smältstycken, nära 80 t. stångjärn och stål samt 83,000 hl. träkol, vidare tegelbruk, ångsåg, ångkvarn och mejeri. Antalet arbetare vid bruket var 69. 1375--76 nämnes Gimmu, då bondby. 1615 anlades där af Hans Sifversson på kronans bekostnad hyttor, hvilka jämte gården 1627 bortarrenderades och 1643 såldes till Louis de Geer, hvilken där anlade ett större järnbruk. G. kvarstannade inom hans släkt till 1756, då det såldes till J. Jennings och R. Finlay, hvilka 1764 sålde det till J. H. Le Febure. Efter hans son bergsrådet J. Le Febure-Lillienberg öfvergick det 1806 till släkten Reuterskiöld, som 1893 bildade Gimo bruks aktiebolag. -- Rånäs, hvars bruksprivilegier äro af 1774, tillhörde riksmarsken Karl Ulfsson till Tofta och såldes af honom 1388 till Uppsala ärkebiskopsstol; det inköptes 1559 af Gabriel Kristiernsson Oxenstierna och lades under Mörby i samma socken. Detta vid Skedvikens västra strand belägna gods, som under 1400-talet tillhörde en ätt, hvars medlemmar ofta buro namnet Slavika, öfvergick mot medeltidens slut genom gifte till släkten Oxenstierna. -- Å Mörby uppförde Gabriel Oxenstierna ett väldigt slott i flera våningar, som torde varit den stoltaste adelsborgen i Uppland på 1500-talet. Efter en eldsvåda fick det förfalla (det var 1740 obeboeligt), och nu återstå endast de nedre delarna af ett rundt torn och några partier af murarna. Till trädgården och djurgården uppgjorde O. Rudbeck d. ä. ritningarna. 1674 köptes Rånäs af hofmarskalken J. V. Lützow, hvilken bebyggde det som säteri. Rånäs och godset Mörby inköptes 1704 af Magnus Stenbock, hvars arfvingar 1729 sålde Mörby gods till kanslipresidenten Arvid Horn, som förut var egare af Mörby slott (hvilket Oxenstiernska släkten haft kvar till 1728). Rånäs öfvertogs 1734 af lagmannen grefve G. L. Stenbock, hvilken genom gifte jämväl erhöll Mörby slott och gods. 1772 såldes egendomarna till bergsrådet Jean Le Febure, egare af G., med hvilket de sedan varit förenade. Till Rånäs är sedan några år tillbaka Stockholms läns landtbruksskola förlagd. Gimp [gi'mp], fisk., eng., ett slags metrefstafsar, bestående af grof silkestråd, omspunnen af finare metalltråd. De äro afsedda för fiske af gädda och andra fiskar, hvilka lätt afbita vanliga tråd- eller garntafsar. F. T-m. Gimsö kloster (fno. Gymseyjar klaustr, nu Gjemsö kloster), beläget på Klosterö, i närheten af Skien, i Norge, stiftades omkr. 1110 för nunnor af benediktinorden. Klostret förvärfvade dels genom köp, dels genom gåfvor betydliga jordagods. Nunnorna drefvo en vidsträckt handel, som var en nagel i ögat på borgarna i köpstaden Skiðan (Skien). Dessa utverkade därför hos konung Håkan VI och hans fader, konung Magnus Eriksson, ett förbud för G. att idka köpenskap med något annat än det, som var nödvändigt för nunnornas underhåll. Redan under Kristian II:s regering (1513--23) blef klostret sekulariseradt, och dess egendomar lämnades som län först åt Diderik Villumssön Tolder samt därefter åt Ivar Jenssön Järnskjäg. Efter reformationen lät konung Kristian III (1534--59) anlägga en masugn vid G., men sedan både klosterbyggnaderna och kyrkan nedbrunnit (1546), blef det lagdt under Bratsbergs gård. G:s hufvudgård var en tid residens för länsherrarna i Bratsberg. Det såldes 1662 till generallöjtnanten J. Bielke. Hvarje spår af klostret är för länge sedan försvunnet. O. A. Ö. Gimån, Ljungans största tillflöde, i Jämtland och Medelpad, utgör aflopp för de många sjöar, som ligga i sydöstra Jämtland, Locknesjön (327,7 m. ö. h.), Pånsjön (321 m. ö. h.), Bodsjön, Brehångsjön, Anvikssjön, Sundsjön (304 m. ö. h.) och Refsundsjön (288 m. ö. h.), i storlek den andra af Jämtlands sjöar, ehuru större delen däraf upptages af ön Ammern. Från Refsundsjön flyter G. österut genom flera mindre sjöar (Grötingen, Idsjön, Hemsjön) till Holmsjön (201 m. ö. h.), ej långt från Indalsälfven, men tar där sydlig riktning genom sjön Leringen (195 m. ö. h.) samt förenar sig med Ljungan vid Torpshammar. Vattendragets längd är omkr. 170 km. Wbg. Gin [djinn], detsamma som Djinn (se d. o.). Gin [***], eng. (fr. genièvre, af lat. juniperus, en), enbärsbrännvin. Se Brännvin, sp. 427, och En, sp. 501. Gin, Ginning machine [***], eng. Se Egrenermaskin. Gina, sjöv., hissverk, bestående af ett 3- och ett 2-skifveblock eller ock af två block med flera skifvor samt ett tåg eller en kätting, "löpare", skuren genom dessa block. O. E. G. N.* Ginæa (Ginea). Se En-Gannim och Djenin. Ginaner, folkstam i distrikten Abra, Saltan och Bontok i norra Luzon (Filippinerna), af samma härstamning som igorroterna och hufvudjägare liksom dessa. Jfr Asiatiska kulturföremål, pl. II, n:r 11. Ginbalk (fr. barre), her., mellersta fältet i en sköld mellan två skuror, dragna från öfre vänstra till nedre högra hörnet (i heraldisk bemärkelse).

Ginbalk.

Gindely [gi'-], Anton, tysk historiker, f. 1829 i Prag, d. där 1892, sedan 1862 professor i historia i Prag och arkivarie