vid bömiska landsarkivet. G. var en mycket samvetsgrann forskare, hvars kritiska undersökningar öfver trettioåriga kriget (bl. a. rörande Wallenstein) ha mycket värde. Bland hans arbeten märkas Geschichte der böhmischen brüder (1856--57), Rudolf II und seine zeit. (1862--65), en på nya källforskningar stödd Geschichte des dreissigjährigen krieges (l:a afd., bd l-3, 1869--78; 2:a afd., bd l, 1880), omfattande endast tiden till 1623, Waldstein während seines ersten generalats (2 bd, 1886) och Die maritimen pläne der Habsburger und der theilnahme kaiser Ferdinands II. am polnisch-schwedischen kriege (i Wiens vet. akad:s "Denkschriften", 1890), utgaf Monumenta historiæ bohemicæ (1864--67), m. fl. (C. H. H.) Ginea (Ginæa). Se En-Gannim och Djenin. Giner de los Rios [chine'r]. 1. Francisco G., spansk litteraturhistoriker, professor i juridik, f. 1840 i Ronda (Malaga), har verkat reformerande på undervisningsområdet och publicerat Estudios filosóficos y religiosas, Estudios de literatura y arte, Estudios jurídicos y políticos, Educación y enseñanza och Filosofia de derecho m. fl. värdefulla arbeten. -- 2. Hermenegildo G., den föregåendes broder, spansk författare och politiker, f. 1847 i Cadiz, var 1891--98 professor i retorik i Alicante och tog 1898 transport till Barcelona. G. tillhör Zorrillas republikanska parti. G. har utgifvit ett 70-tal arbeten och är f. n. redaktör af "Biblioteca Andaluza", hvaraf 24 vol. utkommit. Af särskildt värde äro hans Filosofia y arte (1878), Arte literario ó retórica (1891), Princípios de literatura (1892) och Manual de estética y teoría del arte (1895). Ad. H-n. Ginevra [djin-], italienska namnet på Genève. Gin-fizz [***], eng. (af gin, geneverbrännvin, och fizz, hvitglödgningshetta), amerikansk dryck, utgörande en blandning af gin, citron m. m. med mycket is uti. Gingang (eng. gingham, af jap. ginggang eller af franska staden Guingamp, se d. o.), text., ett urspr. ostindiskt, fint och tätt, äkta färgadt bomullstyg, väfdt med lärftbindning i randiga, rutiga och flammiga mönster. Förr har tyget äfven väfts med inslag af bast, silke eller lin o. s. v. Ginger-beer [***], eng. (af ginger, ingefära, och beer, öl, dricka), tekn., en dryck, erhållen genom jäsning af en sockerhaltig vätska medelst ett slags jäst, "gingerbeerväxten". Denna jäst, som kommer i handeln i form af gula, hornartade massor, består hufvudsakligen af en bakterie, Bacterium vermiforme, och spridda jästceller (Saccharomyces). Drycken, som särskildt i England är mycket omtyckt, beredes därigenom, att man i ett slutet kärl med en 10--20 proc. sockerlösning lägger ett stycke af jästen och en bit ingefära. Vätskan börjar snart att jäsa, afhälles efter 24 timmar från jästen och buteljeras. Drycken är endast kort tid hållbar. Jfr Kefir och Tibi. G. L-m. Gingergrassolja [***]. Se Geraniumolja. Gingerol, farm. Se Ingefära. Gingham [***], eng. Se Gingang. Gingiva, lat., tandkött. Se Tänder. Gingivitis (af lat. gingiva, tandkött), inflammation af tandköttet. Se Munsjukdomar. Gingri, socken i Älfsborgs län, Ås härad. 2,079 har. 570 inv. (1907). Annex till Fristad, Skara stift, Ås kontrakt. Ginguené [***], Pierre Louis, fransk litteraturhistoriker, f. 1748, d. 1816, redigerade 1791--94 den inflytelserika tidningen "Feuille villageoise". 1794 blef han generaldirektör för det offentliga undervisningsväsendet och medlem af Franska institutet, började 1794 en filosofisk-litterär-politisk tidskrift, som 1807 införlifvades med "Mercure de France", skickades 1797 som franskt sändebud till sardinska hofvet och var 1799--1802 medlem af tribunatet. G. var verksam som kritiker samt skref en omfattande Histoire liltéraire de l'Italie (1811--19; ny uppl. 1824--35). Ginisty [***], Paul, fransk skriftställare, f. 1855 i Paris, var 1896--1906 direktör för Odéon-teatern därstädes och blef 1906 generalinspektör öfver offentliga minnesmärken (afd. mobilier). G. har varit en uppmärksammad medarbetare i tidningspressen och i liffull stil skrifvit romaner, vers, sedeskildringar, teaterpjäser m. m. Ginkel [***], Godard de, earl af Athlone, holländsk krigare, f. 1630 i Utrecht, d. där 1703, var son till den framstående diplomaten Godard Adriaan van Reede, baron de Ginkel (d. 1691 i Köpenhamn), kom tidigt i krigstjänst, blef ståthållaren Vilhelm III:s förtrogne vän och följde honom 1688 på expeditionen till England. 1691 blef G., som åtföljt Vilhelm äfven till Irland och året förut utmärkt sig vid Boyne, efter dennes återresa befälhafvare öfver den engelska armén på ön. Han eröfrade genom en vågsam stormning (30 juni) det starka fästet Athlone, nyckeln till västra Irland, och vann ett par veckor senare (12 juli) en lysande seger vid Aghrim öfver den jakobitiska hären samt intog 19 juli Galway och 3 okt. Limerick. Därmed var Jakob II:s parti krossadt och Irlands eröfring fullbordad; G. återvände i triumf till London, upphöjdes 1692 till earl af Athlone och baron af Aghrim samt blef holländsk fältmarskalk. Som sådan utmärkte han sig i slagen vid Steenkirken (1692) och Landen (1693) mot fransmännen och tog äfven under Marlboroughs öfverbefäl en ärofull del i spanska arfföljdskriget under dess första år. -- Ätten G. utdog 1844. (V. S-g.) Ginkgo L. 1. Bot., växtsläkte af klassen Ginkgoales bland Gymnospermerna. Det innefattar blott en enda art, G. biloba L. l. Salisburia adiantifolia Sm., ginkgoträdet.

Ginkgo biloba. A gren med hanblomställning, B blad, C fruktblad med två fröämnen, D fruktblad med frö, ar fröhylle.

Detta, som i sitt hemland, Kina, är ett resligt (ända till 30 m. högt) träd (se planschen till Coniferæ), har ett från barrträden,