Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Gjösegaarden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stenar och block. Ett egendomligt slag af
bottenmorän äro de inom flera trakter af
Sverige och annorstädes förekommande, i isens
rörelseriktning utsträckta åsformiga kullar,
som benämnas drumlins (se d. o.).
Inom Europa finnas glaciärer i Alperna,
på Pyrenéerna samt i Sverige och Norge
m. fl. st. Mest kända äro de i Alperna till ett
antal af omkr. 2,000 förekommande; de äro af
mycket växlande storlek, från Aletsch-gletschern
(se d. o.) i Berner Oberland med en längd af
16,5 km. och Mer de Glace vid Mont Blanc med en
längd af 12 km. till andra af mycket obetydlig
utsträckning. Det i Alperna af glaciärer betäckta
området torde utgöra omkr. 3,500 kvkm., det i
Norge uppgår enligt Svenonius till omkr. 3,000
och det i Sverige till omkr. 400 kvkm.
 |
| Fig. 4 Pårso- eller Själmajökeln i Torne lappmark. |
|
| Fig. 5. Kårsojökeln, söder om västra ändan af Torne träsk. |
De i Sverige till ett antal af mer än 100
uppgående jöklarna äro hufvudsakligen belägna
inom Norrbottens högfjällstrakter mellan Pite älfs
källor och Torne träsk. Många af dem ha
ganska betydande storlek och uppnå en längd af 5 km., med
en bredd af 1 km. eller mera; Skuorkivjökeln är
t. ex. 6 km. lång. Störst är Ålmallojekna i
Sulitelmatrakten; dess areal är 22 kvkm. Af rätt
ansenlig storlek äro äfven jöklarna inom
Sarjektjåkkos och Kebnekaises omgifningar. Att
märka äro jämväl Pårso- eller Själmajökeln
(fig. 4) samt (den från Abisko och Björkliden
vid Ofotenbanan lätt tillgängliga) Kårsojökeln
(fig. 5) med sin väl markerade midt- och
ändmorän. Af de svenska glaciärerna är en
del s. k. dalglaciärer i likhet med
Alpernas, ehuru i regel kortare och bredare än
dessa; men flera äro s. k. platå- l.
kalottglaciärer (F. Svenonius och A. Hamberg),
d. v. s. de ha formen af vidsträckta, åt
en eller flera sidor svagt lutande slätter,
bildande öfre delen af ett mer eller mindre
kupolformigt fjällparti. Till denna typ torde
den stora Ålmallojökeln n. om Sulitelma kunna
räknas. I Västerbottens lappmark förekomma
glaciärer endast på Norra Storfjället och
Ammarfjället. Sveriges sydligast belägna glaciär
ligger inom en kitteldal på Helagsfjället
i Härjedalen.
Bland Norges glaciärer äro Jostedalsbræen (se d. o.), mellan
Sognefjorden och Nordfjorden, 70 km. lång, 9–13
km. bred, omkr. 900 kvkm., samt Folgefonnen (se
d. o.), ö. om Hardangerfjorden, omkr. 280 kvkm.,
ansenligast och bäst kända. Båda utgöras af
inlandsisliknande, hvälfda firn- och isplatåer,
från hvilkas kant en hel mängd glaciärer
utgår, sträckande sig mer eller mindre långt
ned. Svartisen i Nordlands amt är ett annat något
nordligare beläget isområde, från hvilket en
glaciär nedskjuter till endast 2 km. afstånd från
Höglandsfjorden. – Islands jöklar äro ännu större
än de norska och uppträda som sammanhängande
snö- och ismantlar, hvilka kupolformigt betäcka
höjderna och helt säkert äro kvarlefvor af det
istäcke, som under istiden betäckte landet. Den
af snö och is täckta ytan uppskattas till 15,000
kvkm., af hvilka Vatnajökull i sydöstra delen
af Island omfattar mellan 8,000 och 9,000. –
Jan Mayen, Novaja Zemlja och Frans Josefs land
ega glaciärer, som nedskjuta till kusterna. –
Spetsbergen ha att uppvisa verkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0646.html
