1269 Glareola-Glas 1270 graphia liber (1527), De arte musica (1549) och Annotationes till ett flertal romerska författare. Biogr, af Schreiber (1837) och Fritzsche (1890). Glare'ola, zool., är ett till fågelordningen Chara-driiformes hörande släkte. Det har öfverkäken något böjd och försedd med skarp spets, yttertån och mellantån förenade medelst hud, smala, spetsiga, nästan raka klor, långa vingar, hvilka likna svalornas, första vingpennan längst, tämligen lång, antingen tvär eller gaffelformig stjärt samt tät och mjuk fjäderklädnad. I länderna omkring Medel-hafvet och Svarta hafvet lefver vadarsvalan 1. sandhönan, G. pratincola, hvilken blir 23 cm. lång, är ofvan olivbrun, med metallglans på skuldror och täckfjädrar, bröst och sidor ljust brungrå, öfriga undre delar hvita; den rödgula strupen infattas af en brun ring. Denna fågel flyger och springer med synnerlig lätthet, lefver af insekter, häckar bland vass och rör, har läckert kött och välsmakande ägg. Dessa båda omständigheter tillgodogöras flitigt i de länder, där vadarsvalan är hemma. Utom under fortplantningstiden lefver den i ofta talrika flockar. Ett exemplar är funnet på Möen. C. E. S.* Glarneralperna, en grupp af Vastalperna, af ren kallad östra Yierwaldstätter-alperna (se A l p e r n a, sp. 697). Glams. 1. Kanton i östra Schweiz, omgifven af S:t Gallen, Graubünden, Uri och Schwyz. 691,2 kvkm. Kantonen bildar en i Glarneralperna inkilad tvärdal (med två större sidodalar: Klon- och Sernf-dalarna), på tre sidor omsluten af delvis glaciärtäckta högberg: i v. Glärnisch, i s. Tödi. Hufvudflod Linth. Klimatet är rått, regnrikt och utsatt för häftiga temperaturväxlingar, med våldsamma föhn-stormar höst och vår. Knappt 2/s af kantonen äro produktiv mark; åker och äng upptaga blott 16 kvkm., hvarför spannmål måste införas. De viktigaste näringsgrenarna äro industri (särskildt bomullsindustri), som sysselsätter 8,000 pers., boskapsskötsel (särskildt get- och fårafvel), beredning af aromatisk örtost ("schabziegér") samt bearbetning af skifferbrotten. Invånarna, hvilkas antal minskas genom utvandring, voro 1900 32,349 (24,s proc. katoliker, 98 proc. tysktalande). Författningen af 1842, reviderad senast 1887, är rent demokratisk. Den årligen i maj i hufvudstaden under öppen himmel sammanträdande landesgemeinde (hela den manliga befolkningen öfver 18 år, öppen omröstning medelst handuppräckning) bestämmer budgeten, antager och förkastar lagförslag, utser den verkställande och förvaltande myndigheten (regie-rungsrat, l medl., ordf. "landammann", vice ordf. "landesstatthalter"), domare (öfver-, civil- och kriminaldomstol, hvardera 7 medl., samt "augen-schein"-domstol, för tvister om fast egendom, 5 medl.) samt de 2 representanterna i "ständerat". Lagförslag uppgöras och den allmänna förvaltningen öfvervakas af landrat (l medl. på 500 inv., valda för 3 år i 18 valförsamlingar). Till förbundsför-samlingens nationalrat sänder G. 2 medlemmar. Jämte folkskolor finnas 10 sekundärskolor, l högre skola (progymnasium) och l handtverksskola. - G. hörde i äldre tid till klostret Säckingen vid Ehen, kom därefter till huset Habsburg, men slöt sig 1352 till Edsförbundet och betryggade sin frihet genom segern vid Näfcls 9 april 1388. 1450 erkändes G. som medlem af Edsförbundet. Keformationen infördes genom Zwingli, som 1506-16 var pastor i G., och 1530 hade större delen af befolkningen anslutit sig till densamma. Efter fransmännens seger vid Wollerau 1798 blef G. en del af kantonen Linth, men återvann 1803 sin själfständighet. - 2. Hufvudstad i nämnda kanton, vid Linth. 4,893 inv. (1900; som kommun 4,940). Kantonsarkiv, bibliotek (14,000 bd), museum (naturhist.) och tafvel-samling. Progymnasium. (J. F. N.) Glas är en genom smältning åstadkommen amorf blandning af åtskilliga kiselsyrade salter, hufvudsakligen kalium-, natrium-, kalcium- och blysilikat. Dessutom finnas i regel mindre mängder mangan-, järn-, magnesium- och alurniniumsilikat och någon gång borater inblandade. Dessa ämnen ingå icke alla samtidigt i glaset, utan är förekomsten af den ena eller andra af dem beroende på råmaterialen, hvilka något variera för de olika ändamål, hvartill glaset skall användas, och på tillgången vid de olika glasbruken. Efter kemisk sammansättning indelas de vanliga glassorterna i fyra grupper: 1) Kalium-kalkglas (kaliglas, bömiskt eller lätt kristallglas), fullkomligt färglöst, svårsmält, hårdt samt motståndskraftigt mot kemiska förändringar. Spegelglas är ofta en blandning af denna och följande glassort. 2) Natrium-kalkglas (natronglas, franskt glas, fönsterglas), blågrönt, något hårdare, men lättsmältare än föregående. Hit hör det för optiska ändamål använda kronglaset (eng. crownglass). 3) Kalium-blyglas (blyglas, tungt kristallglas, blykristall), tungt, mjukt, lättsmält, färglöst och starkt ljusbrytande. Hit höra flintglaset, som användes för framställning af optiska linser, samt strass, materialet för konstgjorda ädelstenar (similidiamanter). S. k. halfkristallglas är ett natrium-kalk-blyglas. 4) Aluminium-kalk-alkaliglas (buteljglas), rödgult eller mörkgrönt, med ringa kalihalt, innehåller väsentliga mängder järn, mangan och magnesium ur orena råmaterial. De under 1) och 2) nämnda sammanfattas i benämningen kalkglas, i motsats mot det under 3) nämnda blyglaset. Efter framställningssättet plägar man äfven särskilja hålglas, som är blåst endast med glasbiåsarpipa, taffelglas, som först är blåst med pipa och genom vidare åtgärder bragts i skifform (fönsterglas), samt spegelglas, såväl blåst som gjutet, då glaset är slipadt och poleradt. Kalkglaset i förbrukningsartiklar har af ålder framställts efter empiriska recept, i hvilka den nyare kemien dock lyckats bringa ett visst system, så att man numera eger kännedom om de ingående kemiska beståndsdelarnas allmänna inflytande på glasets egenskaper. Därvid är dock att märka, att den mekaniska och fysikaliska behandlingen vid framställningen spelar en betydande roll och kan åstadkomma stora variationer i egenskaperna hos gas med samma kemiska sammansättning. De bästa natron- och kaliglasen närma sig den kemiska formeln 6 SiO₂, Na₂ O(K₂O), CaO, motsvarande 75,5 proc. kiselsyra, 12,9 proc. natriumoxid, 11,6 proc. kalciumoxid eller 70,8 proc. kiselsyra, 18,3 proc. kaliumoxid och 10,3 proc. kalciumoxid. Blyglasen närma sig normalt formeln