fastlödda rosetter och ofta inskrifter på svenska (se fig. 15). -- I slutet af 1600-talet vunno de bömiska tillverkningarna och arbetssätten insteg i Sverige liksom i det öfriga Europa: godset göres tjockare, och dekorationen åstadkommes genom slipning eller etsning. Vanliga prydnadsmotiv äro kungliga namnchiffer (se fig. 16), vapensköldar, palm- och lagerkvistar, en strålande stjärna eller sol o. s. v. Formerna äro ofta högst eleganta, godset däremot grumligt. -- Frihetstidens bemödanden att på allt sätt åvägabringa en liflig industriell verksamhet i Sverige visade sig äfven på detta område. Redan före och omkring midten af 1700-talet anlades en mängd nya glasbruk, bland hvilka märkas Björknäs (1736), Limmared (1740), Kosta (1741) och Göteborgs (1763). På tillverkningarna satte det bömiska glaset alltjämt sin prägel. De tunga slipade pokalerna och bägarna blefvo förebilder, som man mer eller mindre väl imiterade. Ofta nog är det vanskligt att afgöra, om ett glasföremål från denna tid är af svensk eller annan tillverkning; jämte de internationella rokoko-ornamenten förekomma dock äfven åtskilliga motiv (palm- och lagerkvistar, "nordstjärnor", svenska vapensköldar och inskrifter samt kungliga namnchiffer: A . F = Adolf Fredrik, se fig. 17, G. III = Gustaf III, se fig. 18), som med säkerhet tyda på svenskt ursprung. Äfven i tekniskt afseende nådde man här ganska långt, äfven om man icke kunde framställa fullt så genomskinligt, färglöst glas som de bömiska och, senare, engelska fabrikerna. -- Mot slutet af 1700-talet importerades engelskt kristallglas, som i Sverige liksom annorstädes blef förebild för den inhemska tillverkningen under 1800-talet. Efter hand tillkom en mängd nya glasbruk, särskildt i Småland, de flesta dock afsedda för tillverkning af enklare glasvaror, buteljglas, fönsterglas o. d. Reijmyre, anlagdt 1808, och Kosta intaga numera de förnämsta rummen ur konstnärlig synpunkt och äro hufvudorterna för tillverkningen af finare hushållsglas och prydnadsglas. Deras slipade kristallglas kan fullt mäta sig med de bästa utländska fabrikat, både med afseende på godsets finhet, formernas elegans och slipningens fulländning (se fig. 19--21). Vid Kosta ha under senaste tid utförts prydnadsglas, vaser o. d. med dekoration i öfverfångsglas (se fig. 22) af samma art som de franska s. k. Galléglasen (se Gallé, E.). Enligt Kommerskollegiets berättelse för 1905 voro s. å. i Sverige 64 fabriker för tillverkning af glas och glasvaror i verksamhet, däraf 37 i Kronobergs, Kalmar och Värmlands län. De sysselsatte tillsammans ett arbetarantal af 5,047 man och hade ett tillverkningsvärde af 9,017,174 kr. Litt.: Lobmeyr, "Die glasindustrie" (1874), Chance, Harris och Powell, "The principles of glass making" (1883), Gerspach, "L'art de la verrerie" (1885), Garnier, "Histoire de la verrerie et de l'émaillerie" (s. å.), Havard, "La verrerie" (1894), Coffignal, "Verres et émaux" (1900), Pazaurek, "Moderne gläser" (1901), Nesbitt, "Glass" (i "South Kensington museum art handbooks") och Kisa, "Das glas im altertume" (1907; däri en uppsats af O. Almgren om fynd af antika glas i Skandinavien). Upk. (Upk d.y. T. J. A.) Glasfluss, tekn., benämning på en lättsmält glasmassa. C. A. D.* Glasfärgtryck. Se Färggravyr, sp. 285. Glasförsäkring har till ändamål att bereda ersättning för skada å glas genom sönderslagning, gasexplosion, hagel o. d. Däremot lämnas i regel ingen ersättning för skador, uppkomna vid krig eller upplopp eller med försäkringstagarens vetskap af andra vållade, afsiktligt eller genom grof vårdslöshet. Glasförsäkringsanstalterna skilja, liksom brandförsäkringsbolagen, mellan olika klasser af fara, som äro bestämmande för premiens storlek, hvilken vidare i väsentlig grad beror på det försäkrade föremålets omfång, i det ett föremål af större dimensioner betingar en premie, som uppgår till en proportionellt vida högre proc. af försäkringsvärdet, än fallet är med ett mindre. I allmänhet inskränker sig försäkringen till spegelglas och merendels blott till stora och dyrbara butikfönster; på försäkring af vanliga fönsterglas inlåta sig de flesta anstalter icke. Glasförsäkring drifves i Sverige af Svenska glasförsäkringsaktiebolaget (det äldsta i branschen, sedan 1889) samt af Göteborgs fönsterförsäkringssällskap, försäkringsaktiebolagen Securitas, Stella, Iter, Skandinavien och Hansa. Dessa bolags sammanlagda ansvarssumma utgjorde vid 1906 års slut 5,674.632 kr. 29 öre. N. V. E. N. Glasgalla. Se Glasfabrikation, sp. 1276. Glasgow [glä'sgåu], Storbritanniens näst största stad och Skottlands första handels- och fabriksstad, sedan 1893 eget grefskap (50 kvkm.) i Lanarkshire (Skottland), ligger på ömse sidor om floden Clyde (32,5 km. från dess mynning), som där har en bredd af blott 122 m. På norra stranden ligger staden på några kullar af 30--80 m. höjd, södra delen är nästan jämn. Defoe beskref G. 1724 som "den vackraste lilla stad han sett i Storbritannien"; nu är den en tät samling höga hus, af hvilka många ha vacker arkitektur, som

Katedralen i Glasgow.

dock ej i trängseln förmår göra sig gällande, öfverlagrad som staden är af ett röktäcke från de tusentals fabriker, som den har att tacka för sin utomordentliga utveckling under 19:e århundradet. I nyare tid har den gamla staden blifvit i stor skala ombyggd efter en regelbunden plan, och det finns nu ingen tydlig gräns mellan den och förstäderna, som sträcka sig mot v. och s. I början af 17:e årh. var staden 2,1 km. lång och 1,2 km. bred, nu