har den med förstäderna en utsträckning af 14,8 och 8,4 km. och upptager med Govan, Partick och Kinning, som ännu bilda särskilda kommuner, en areal af 63,3 kvkm. Bland byggnader märkas den gotiska katedralen S:t Mungo (som innehåller en liten del af en äldre, 1197 invigd kyrka), hvilken påbörjades omkr. 1238 och nu (se fig.) är i nästan samma skick som på reformationstiden, då den, ehuru plundrad på sina prydnader, af stadsborna räddades undan pöbelns raseri, börshuset, med korintisk portik, Skottlands bank, stadshuset (City chambers), byggdt i italiensk renässans 1883--89 vid George square, några nya sjukhus samt stadsmuseet med konstsamlingarna (i spansk renässans) i Kelvingroveparken (fullbordadt 1901). Nara katedralen reser sig en vidt omkring synlig obelisk, som uppbär en staty af John Knox. George square är den förnämsta öppna platsen, prydd med stöder af W. Scott, J. Watt, W. Pitt, E. Peel, generalerna Moore och Colin Campbell samt skalderna Burns och Campbell, af Th. Graham, Livingstone, drottning Viktoria och prins Albert samt W. E. Gladstone. De västra stadsdelarna äro delvis fattiga, hvaremot kvarteren kring den nya Westend park höra till stadens vackraste. I norra delen ligger Port Dundas med stora magasin vid Monklandkanalen, som 7 km. nedanför staden utmynnar i Clyde. Bland parker, hvilkas antal och omfång de senare årtiondena högst väsentligt ökats, märkas Glasgow green med obelisk till Nelsons ära, Alexandra park i ö. samt Kelvingrove och Westend park, i hvilken det nya universitetshuset (1870--84) ligger, samt Queen's park och Cathkin Braes i södra stadsdelen. Tillsammans upptaga stadens 16 parker öfver 400 har. De förnämsta undervisningsanstalterna äro universitetet, stiftadt 1450 af biskop Turnbull, samt Anderson's college, en akademisk institution, grundad 1796 af prof. J. Anderson. Det förra har 5 fakulteter, ett 70-tal lärare och ett studentantal af omkr. 2,500, inbcräknadt omkr. 600 kvinnor vid det 1882 stiftade, 1892 med universitetet förenade Queen Margaret college. Anderson's college delades 1886, så att dess medicinska afdelning bildar Anderson's college medical school och dess konstafdelningar förenades med flera andra själfständiga läroanstalter till Glasgow and West of Scotland technical college, som har ett 30-tal lärare och 1905--06 hade 4,347 lärjungar, däraf 3,812 aftonelever. The West of Scotland agricultural college inrättades i slutet af förra årh. S:t Mungo's college (1889) har en medicinsk skola i samband med the Royal infirmary och äfven en fullständig juridisk fakultet. The united free church underhåller en teologisk läroanstalt (G. college), och äfven church of Scotland samt katolska kyrkan ha prästbildningsanstalter i G. Staden har en anglikansk biskop och en katolsk ärkebiskop. Den har öfver 350 kyrkobyggnader, 8 kloster eller klosterartade inrättningar, och 4 katolska ordnar äro representerade där. -- Universitetsbiblioteket har omkr. 200,000 bd, stadsbiblioteken (corporation public libraries): Mitchell library (grundlagdt 1877 af St. Mitchell) omkr. 170,000 bd och hvart och ett af de 14 distriktsbiblioteken 8--12 tusen bd. 1898 uppfördes ett folkets palats, en förening af konservatorium, konstgalleri och museum. -- Folkmängden, som 1660 var 14,678 och 1801 77,385 pers., uppgick 1901 till 735,906 pers. (med Govan m. fl. förstäder 761,709) och beräknades för 1907 till 847,584. Den förr stora dödsprocenten (30--33 pro mille) har genom hälsovårdsnämndens kraftiga ingripande nedbragts under 20 pro mille. G:s läge vid en segelbar flod, vid en järnvägsknut och kanaler samt i närheten af rika stenkols- och järngrufvor är synnerligen gynnsamt för handel och industri. Den sistnämnda är ock så storartad, att G. täflar med Englands största fabriksstäder. Det började med yllefabriker; i 18:e årh. tillkommo muslinsfabriker, destilleringsverk, tobaksfabriker, andra bomullsfabriker, läder- och möbelfabriker. Det första bomullsspinneriet anlades 1792, och nu är bomullsindustrien den viktigaste grenen af textilindustrien. Järnindustrien, som tog sin början 1732, är dock den dominerande. 1900 funnos 186 mek. verkstäder, 118 järn- och andra gjuterier, 20 kemisk-tekniska fabriker, 15 tobaksfabriker, 61 möbelfabriker, 61 kattuntryckerier och blekerier o. s. v. Inom G:s hamnområde ligga 11 skeppsvarf, och vid Clydefloden och fjorden arbeta 40 skeppsbyggarfirmor. Årligen sjösättes i Clyde-hamnarna ett fartygstonnage af närmare 500,000. Stadens handel omfattar hufvudsakligen utförsel af egna fabrikat, järn och kol samt införsel af majs, hvete, mjöl och andra födoämnen jämte trävaror och råämnen för industrien. Sammanlagda tonnaget af in- och utgående fartyg (utom kusttrafiken) var 1906 4,798,826, och G. intog i detta hänseende 7:e platsen af Storbritanniens städer. Stadens egen handelsflotta har ett tonnage af omkr. 1,6 mill. Fordom kunde blott smärre fartyg anlöpa staden, hvarför 1662 hamnen Port Glasgow (27 km. nedanför staden) anlades, men nu har floden fördjupats till minst 6,7 m. djup. Stadens hamn upptager 83,3 har. En 67 km. lång ledning förser staden med utmärkt vatten från Loch Katrine. De tre skotska hufvudlinjerna mötas i G., som har två förstadsringlinjer och en till stor del underjordisk järnvägslinje i ö. och v., hvarjämte en 10,5 km. lång underjordisk kabelbana går rundt västra stadsdelen. -- Stadsstyrelsen subordinerade under kyrkan till långt efter reformationen, och först 1690 fick staden rätt att välja sitt eget stadsråd. Detta räknar nu 77 medlemmar med en lord provost (borgmästare) och 15 magistratspersoner. Såsom county har det sin egen lord-lieutenant. -- G. blef stad omkr. 1180, sedan ett biskopsstift 1115 blifvit återupprättadt. Det blef ärkestift 1491. Vid reformationen var G. den 11:e bland Skottlands städer och hade omkr. 4,500 inv. G :s nuv. storhet började med Englands och Skottlands förening (1707), som för staden öppnade handeln med Nord-Amerika och Västindien, förut ett monopol för de engelska hamnarna. -- Maj--nov. 1901 hölls i G. en internationell konst- och industriutställning. Wbg. Glasharmonika. Se Harmonika. Glashytta. Se G l a s f a b r i k a t i o n, sp. 1274. Glashütte, stad i Sachsen, kretsen Dresden, vid Müglitz. 2,274 inv. (1900). Betydande urfabrika-tion jämte urmakarskola. Glasig fältspat, miner,, en i yngre vulkaniska bergarter förekommande art af ortoklas, bildande antingen sittande, vattenklara kristaller (i silikatblocken på Monte Somma, vid Laachersee) eller i en trakytisk massa sväfvande kristaller, s. k. sa n i di n, från t. ex. Siebengebirge (jfr Fältspat). A. Hng. Glasighet, landtbr., hos säd, särskildt hvete och korn, betecknar, att kornets inre är tätt, hälft ge-