Globaria-Globularia 1324 Himmelsglob. är klotformig, är det naturligt, att figurerna å dess yta endast närmelsevis kunna till formen återgifvas på en plan karta, så vida denna skall omfatta en större del af jorden. Därför eger jordgloben, framför de plana kartorna, företräde i afseende å trohet i af bildningen. Jordgloben egnar sig väl för att åskådliggöra jordens och solens förhållande såsom världskroppar betraktade: årstidernas växling, solens större eller mindre höjd öfver horisonten, dagens längre eller kortare varaktighet m. m. Å jordgloben äro upp-I dragna längd- och breddgrader samt vändkretsar och polcirklar. Vanligen, ehuru mycket oegentligt, finner man äfven ekliptikan utsatt å jordgloben. - Himmelsgloben plägar vara försedd med densamma omslutande, i grader indelade mässingsringar, som icke deltaga i rörelsen vid globens vridning omkring axeln. Af dessa ringar ligger en horisontalt och föreställer den skenbara horisonten samt en vertikalt och genom polerna, föreställande meridianen. Å globens yta äro utsatta fixstjärnorna i sina inbördes lägen och med iakttagande af de skenbara storlekarna, vidare ascensio recta och deklination samt vändkretsarna, polcirklarna och ekliptikan. Den sistnämnda utgöres stundom af en på globen fäst mässingscirkel, å hvilken de rörliga himmelskropparna kunna för något gifvet tillfälle anbringas. - Himmels- och jordglober förfärdigades redan före den kristna tidräkningen af grekiska lärde; vår tid känner dessutom glober af månen och planeten Mars. Tekniken vid framställandet af glober har småningom utvecklats. Det vanliga förfaringssättet är, att man på globen sammanklistrar förut färdigtecknade, af meridianer och paralleller begränsade pappersblad. Omöjligheten att fullt troget ansluta det plana papperet till den buktiga klotytan har härvid gifvit upphof till en matematisk teori, besläktad med teorien för kartprojektioner, med syfte att på verksammaste sätt begränsa de oundvikliga afvikelserna. Se Fiorini-Günther, "Erd- und himmelsgloben" (1890). E. J. (K. En.) Globäria, bot. Se Köksvamp. Globe [glåu'b], The (eng., "jordklotet"), en i London utkommande daglig, numera konservativ middags- och aftontidning, som uppsattes 1803, från 1823 blef ett ledande organ för whigpartiets vänstra flygel, men 1866 ombytte hållning och sedan dess har varit ett troget och kraftigt organ för det konservativa partiet. Utgifvare var 1872-95 George Armstrong, som efterträddes af sin son G. K. Armstrong. Priset för exemplar var urspr. 4 pence, nedsattes 1866 till 2 pence och är numera l penny. E. F-t. Globe, Le [b glå'b; fr., "jordklotet"], fransk tidning, som utgafs i Paris 1824-32 hufvudsakligen af filosofen Pierre Leroux och P. F. Dubois (seder- mera rektor vid Ëcole normale). Den var under de sex första åren veckoskrift och behandlade då uteslutande religiösa, filosofiska, litterära och konstkritiska ämnen, ofta med både värme och talang, men blef 1830 politisk tidning och 1831, under M. Che-valiers ledning, ett saint-simonistiskt organ. Bland dess medarbetare under förra skedet märkas Jouf-froy, de Kémusat, Mignet, Thiers, Sainte-Beuve, Vitet, Damiron, Duvergier de Hauranne och Ampere. E. F-t. Globe-teatern [glåu'b-], en i London 1599 öppnad teater, som byggdes på södra Thames-stranden af skådespelaren Kichard Burbadge m. fl. och blef hemvist för Shaksperes dramer. Shakspere var själf en af dess egare, och företaget blef inbringande. Tea- tern, som var en åttkantig (delvis reveterad) träbyggnad (se fig.), nedbrann 1613 och återuppbyggdes snart, men nedrefs definitivt 1644 (på tomten står numera Barclay & Perkins' porterbryggeri). E. F-t. Globetrotter [glåu'btråte], eng., eg. jordklots-trafvare, turist, som färdas jorden rundt eller till flera världsd_elar. Globiocëphalus, zool. Se Grind-hvalsläktet. Globoider, bot. Se Aleuronkorn. Globularia L., bot., ett växtsläkte, som bildar typen för den lilla fam. Glo-bulariaceæ, af serien Tubiftoræ, afd. So-lanineæ, som igen-kännes på sina oskaf-tade blommor, samlade i ett korglikt hufvud. Blomkronorna äro tvåläppiga, med femflikadt blomfoder. Ståndarna äro 4, jämnhöga och fria. Frukten är en enfröig Gi0bularia vulgaris, l rotstock nöt. Af det föga med bladrosetter och stängel, 2 artrika släktet finnes blomkorg, 3 holk med en kvar- å Ölands och Gott- sittande bl^£\£t)blomma' "* lands kalkhällar en representant, G. vulgaris L., bergskrabba (se fig.), som är en grågrön, tämligen lågväxt ört, med