1343 Glycerinbad-Glückstadt 1344 verkar det förstörande på de röda blodkropparna; blodfärgämnet löses ur dessa och öfvergår i blod-plasmat samt i urinen (hemoglobinuri), hvarvid njurarna skadas. Glycerin användes ofta som beståndsdel i salvor, i piller o. d., vidare för att underlätta lösning af vissa svårlösta läkemedel samt för att göra dylika lösningar (t. ex. vaccin, organextrakter o. d.) mera hållbara. Glycerin är nämligen ett antisepticum, ehuru icke särdeles starkt. P. T. C.* C. G. S. Glycerinbad, ett från England kommet medel, som hufvudsakligen består af glycerin och rå karbol-syra och användes till tvättning af husdjur mot ohyra och skabb. E. T. N. Glycerinfosforsyra, kem., ett organiskt derivat af fosforsyra, sammansatt CH2OH . CHOH . CH2 O PO(OH)o, är viktig som beståndsdel i lecitin (se d. o.) och erhålles därur genom förtvålning med alkalier. Den naturliga glycerinfosforsyran är optiskt aktiv. En inaktiv sådan erhålles, om glycerin och fosforsyra sammanblandas. På analogt sätt erhåller man af glycerin och koncentrerad svafvelsyra g l y-cerinsvafvelsyra. H. E. Glyeeringelatin [-Jelatin], bot., detsamma som gelatinglycerin (se d. o.). Glycerinsvafvelsyra, kem. Se Glycerinfosforsyra. Glycërius, kejsare i Yästromerska riket mars 473 -juni 474, var en gardesofficer, som efter kejsar Olybrius' död upphöjdes på kejsartronen af den burgundiske fursten Gundobad, men redan efter ett års regering fick vika för den af den östromerske kejsaren Leo- I understödde Julius Nepos (se d. o.). Glydn. 1. Kem., detsamma som glykokoll (se d. o.). 2. Fotogr., en s. k. framkallare, som utgöres af paraoxyfenylglycin, ett i rent vatten svår-lösligt salt, som emellertid vid närvaro af natriumsulfit och kolsyradt eller kaustikt alkali bildar lätt-lösliga föreningar, som användas till framkallning för bromsilfver-, klorsilfver- och klorbromsilfver-bilder. 2. J- Htzg. Glycine L., 'bot., växtsläkte af fam. Leguminosæ, afd. Papilionatæ. Hit höra omkr. 15 klättrande eller krypande, mera sällan upprätta örter med vanligen trefingrade blad och små röda blommor i klasar, växande i tropiska Asien, Afrika och Australien. Den mest bekanta arten är G. hispida Maxim. (Soja hispida), sojabönan, en af östra Asiens viktigaste kulturväxter, som odlas äfven i södra Europa. Af fröna beredes soja (se d. o.). Om Glycine sinensis se W i s t a r i a. G. L-m. Gly'cium, kem. Se B e ry 11 i u m. Gluck, Christian Friedrich von, tysk jurist, f. 1755, d. 1831, 1784 professor i Erlangen, berömd pandekträttslärare, begynte kommentarverket "Ausführliche erläuterung der pandecten", hvaraf G. utgaf 34 bd (1790-1830) och hvaraf 63:e bandet utkom 1896, utan att arbetet ändock är fullbordadt. Med G. afslutades den period i rättsvetenskapens historia, hvilken brukar kallas den teoretisk-prak-tiska eller de tyske praktikernas tid och egentligen betecknar ett vetenskapligt stillastående. Med den samtidigt begynnande "historiska skolans" män stod G. till en början i strid, ehuru sedermera deras arbete af honom både uppskattades och erkändes. Rid. Gluck, Barbara Elisabeth, tysk författarinna, bekant under pseudonymen Betty Paoli, f. 1814, d. 1894, skref flera diktsamlingar, Gedichte (1841; 2 :a uppl. 1845), Nach dem gewitter (1843; 2:a uppl. 1850), Romancero (1845), Neue gedichte (1850; 2 :a uppl. 1856), Lyrisches und episches (1855), Neueste gedichte (1870), de kritiska Wiens gemäldegallerien in ihrer kunsthisto-rischen bedeutung (1865) och Grillparzer und seine werke (1875). 1895 utkom Gedichte. Auswahl und nachlass. Hennes dikt är full af känsla, men tillika didaktisk i stor stil. Hennes noveller, Die welt und mein auge (3 bd, 1844), innehålla ofta en jämförelse mellan kvinnans större och mannens mindre förmåga af kärlek. Se R. M. Werner, "B. P." (1897). R-nB. Gluck auf, ty., lycka till! Glücksbjærg. hertig af. Se Decazes 1. Glücksburg (da. Glyksborg). 1. (L y k s b o r g) Köping i landskapet Ängel, i preussiska prov. Schles-wig-Eolstein, vid Flensburgsfj orden, omkr. 10 km. n. ö. om staden Flensburg. 1,390 inv. (1900). Mycket besökt hafsbad. Vacker bokskog i omgifningen. Säsong l maj-30 sept. - 2. Slott, beläget tätt invid nämnda köping. I medeltiden låg där ett ci-stercienskloster, Ey, uppbyggdt 1209. 1582 gaf konung Fredrik II klostret och dess egendomar åt sin yngre broder, Hans, hvilken lät rifva klostret och uppförde slottet G. (1587). Detta ligger på en ö i en liten af vackra skogar omgifven insjö. Det består af fyra med hörntorn försedda, sammanbyggda flyglar. 1622-1779 var G. säte för den glücks-burgska linjen af Hans den yngres ätt och beboddes sedermera, efter den siste hertigens död, af dennes änka. Sedan äfven hon aflidit (1825), skänkte konung Fredrik VI slottet till sin gemåls svåger, hertig V i l Ire l m af Schleswig-Holstein-Beck (f. 1785, d. 1831), och gjorde honom till hertig af Schleswig-Holstein-G. Dennes änka, Louise af Hessen-Kassel (f. 1789, d. 1887), bebodde slottet 1836-48. Deras äldste son, Karl (1813-78), gifte sig 1838 med Fredrik VII :s frånskilda gemål, Fredrik VI:s yngsta dotter, Vilhelmina, men slöt sig det oaktadt till upproret 1848, i hvilket han likväl icke spelade någon roll. Han efterträddes i hertigvärdigheten af sin broder Fredrik (1814- 85) och denne af sonen Fredrik Ferdinand (f. 1855), som 1885 hade gift sig med Karolina Matilda af Augustenburg (f. 1860), yngre syster till tyska kejsarinnan Augusta. En yngre broder till Karl och Fredrik var konung Kristian IX. - Från 1857 tillbragte konung Fredrik VII höstarna på G. och dog där 15 nov. 1863. 1. Ln. 2. E. Ebg. Glückstadt, stad i preussiska prov. Schleswig-Holstein, vid Elbe. 6,586 inv. (1900). Hufvudnä-ringar äro handtverk, handel och skeppsfart. Hamnen, tillgänglig för fartyg om högst 5,s m. djupgående, tjänar om vintern, då Elbe ofvanför G. är isbelagd, till uthamn för Hamburg. Gymnasium. Straffanstalt och korrektionsanstalt. - Staden anlades 1617-20 af Kristian IV och befästes, hvarefter den förgäfves belägrades af de kejserlige 1627 .under Aldringer och 1628 under Tilly samt motstod sedermera äfven Torstenson vintern 1643-44; men 5 jan. 1814 gaf sig G. åt svenskarna under generalmajoren frih. G. E. Boije, och 1815 slopades fästningsverken. (J. F. N.) L. W.-sonM.