1363 Gnejsgranit-Gnistan 1364 titkorn). Genom fältspatens utbildning i större partier eller kristaller (ögon) uppkommer s. k. ögongnejs. - Gnejsen har inom Sverige stor utbredning och förekommer, såsom verkliga berg och kullar, ofta öfver stora vidder, inom nästan alla provinser. Den innehåller stundom kalkstenslager samt malmförekomster och är en af de bergarter, som ^,, ^J*?g!$|P6,.*..,,./ , .y^A ' SUttU"1 ' .'. . ' ^ML^-À'kr%« » ^.....*..:. ~:,-.; .£$* *. - --? ^ :'^ Grå gnejs, (Nat. storl.). De mörka partierna äro gKmmer. sammanföras under benämningen k r i s t a 11 i n i--s k a skiffrar. Den kan i många fall användas till byggnadssten (brohvalf, trottoarkantsten, yttertrappor m. m.) samt till tuktad gatsten. &. E. Gnejsgranit, petrogr. Se Gnejs och Granit. Gnesen (po. Gniezno), stad i preussiska reg.-omr. Bromberg (prov. Posen). 23,726 inv. (1905), hvaraf omkr. hälften polacker. G. har ett gymnasium, en evangelisk och 9 katolska kyrkor, däribland den gotiska domen (14:e årh.; hufvudskeppet tillbyggdt i barock 1760-90). Sockerfabrik, järngjuteri och maskinverkstad; stora kvarnar. Stora häst- och nötkreatursmarknader. - G. är en af de äldsta städerna i det forna konungariket Polen och var till 1320 de polske konungarnas kröuingsstad. I 11 :e årh. blef G. ärkebiskopssäte, hvars innehafvare i 15:e årh. fick titeln Polens och Litauens primas, sedan 1572 var Polens förste furste, riksföreståndare under interregnum, ledde konungavalet och krönte den nye konungen. G. är ännu säte för ett domkapitel, men ärkebiskopen residerar i Posen. "27 april 1656 vunno svenskarna vid G. en seger öfver polackerna. (J. F. N.) Gnesio-lutheraner (eg. äkta lutheraner), den riktning bland 1500-talets tyska lutheraner, som strängt fasthöll vid Luthers afvisande hållning gentemot den reformerta kyrkan under bekämpande af Melanchthons och hans skolas förmedlande tendenser. Gnesta, municipalsamhälle i Frustuna socken, Södermanlands län, vid G. järnvägsstation å Västra stambanan, 66 kin. från Stockholm. Det omfattar ett område af 42,6 har och hade 984 inv. 1908. Många handlande och handtverkare, mejerier, bryggeri, af delningskontor af Södermanlands eusk. bank, tingshus för Daga härad, läkare, apotek, veterinärläkare m. m. A den hvarje månad hållna torgdagen förekommer en liflig handel med kreatur (i april och okt. äfven hästmarknad) och särskildt med slaktkreatur till Stockholm. Ordnings-, byggnads- och brandstadgarna för rikets städer äfvensom hälsovårdsstadgan i hvad den afser stad skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse sedan 1883. Taxeringsvärdet af fast egendom 1908: 1,231,700 kr. Gnetäceæ, bot. Se Gnetäles. Gnetäles, bot., den högst stående klassen bland gymnospermerna. Stammen är enkel eller grenad, bladen hela och motsatta. Blommorna, som äro förenade i blomställningar och mer eller mindre täckta af högblad, äro enkönade eller skenbart tvåkönade och försedda med hylle, hvarigenom de afvika från alla andra gym-nospermers blommor. Gnetalerna skiljas från öfriga gymnospermer äfven genom förekomsten af kärl i den sekundära veden, som saknar hartsgångar. Embryot har två hjärtblad. Klassen innehåller endast en familj, Gnetäceæ , med 3 släkten, Ephedra, Tumboa (Welwitschia) och Gnetum, hvilka äro hvarandra så olika till utseende och inre byggnad, att man knappt kan föra dem till samma familj. Ep/iedra-arterna äro buskar med till fjäll reducerade blad, Gnetwm-arterna vanligen slingrande lianer med blad af vanligt utseende, Tumboa, som har endast 2 blad, nående en ålder af 100 år, är en af växtrikets märkvärdigaste former. Familjens nytta är obetydlig. Några Epfeedra-arter ha medicinsk användning, fröna af Ephedra och Gnetum ha ett köttigt, ätbart hylle. Jfr E p h e d r a och T u m b o a. G. L-m. Gnetum, bot. Se Gnetäles. Gniben, den nordvästligaste spetsen af Själlands ödde, 20 m. hög. Därifrån sträcker sig Själlands rev 10 km. ut i Kattegatt. E. Ebg. Gnideld, eld, som framkallas genom gnidning. Se Elddon. Gni'dus, lat. Se K n i d o s. Gniezno [gnjäsnå], polska namnformen för G n e-s en (se d. o.). Gnipahålan (Gnupahålan), nord. myt. Se G ar m. Gnista. Se Elektrisk gnista. Gnistan, ett i Göteborg efter mönstret af Stockholmssällskapet Idun 27 nov. 1878 stiftadt sällskap, som ursprungligen haft till syftemål att utgöra en samlingspunkt för konstnärer, vetenskapsidkare, skriftställare och konstälskare, men som senare ej obetydligt vidgat ramen för sina ledamöter. Sällskapet sammanträder en gång i månaden, med undantag af de tre sommarmånaderna; vid sammankomsterna hållas föredrag eller anordnas meningsutbyten samt föranstaltas utställningar. Sällskapet har ock verkat ej obetydligt utåt, har bl. a. anordnat offentliga utställningar, hvilka haft stor betydelse för väckande af konstintresset i Göteborg, sålunda i jan. 1880 en utställning af äldre konstindustri; sommaren 1881 en stor skandinavisk konstutställning (vid hvilken 300 nordiska konstnärer voro representerade med omkr. 750 konstverk) och i samband därmed ett nordiskt konstnärsmöte; hösten 1886 - tillsammans med Göteborgs konstförening - en nordisk konstutställning i samband med