1381 Gobu Leuvu--Goda verk 1382 och England, hvarigenom fientligheterna mellan Belgien och Nederländerna upphörde. Han blef sedan belgiskt sändebud i Portugal och blef där till lön för de tjänster han gjort drottning Maria da Gloria upphöjd till grefve af Alviella. 1839 återvände G. till Bruxelles och blef minister utan portfölj, var 1843--45 ånyo utrikesminister och tillhörde till 1859 kammaren, där han slöt sig till liberala partiet. Som general tog G. afsked 1854. Han utgaf bl. a. Mémoires historiques (2 bd, 1864--65). Jfr biografi af Juste (1870). -- 2. Eugène G. d’A., grefve, den föregåendes sonson, belgisk skriftställare och resande, f. 1846, började sin bana som advokat, var 1874--78 medlem af deputeradekammaren och är som medlem af senaten (1892--94 och sedan 1900) en af den liberala gruppens ledande män. 1894 blef G., som företagit flera vetenskapliga forskningsresor i Sahara, Indien och Himalayatrakterna, professor i religionshistoria vid universitetet i Bruxelles. Bland hans skrifter märkas Sahara et Lapponie (1876), Partie perdue (1877, en belgisk sederoman), Inde et Himalaya (s. å.; 2:a uppl. 1880), Histoire réligieuse du feu (1887), La migration des symboles (1891) och La representation pro-portionelle en Belgique (1900). G. redigerade 1874 -90 den ansedda tidskriften ”Revue de Belgique”. (V. S--g.) Gobu Leuvu. Se Cobo Leuvu. Goch, stad i preussiska reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), vid Niers, ett tillflöde till Maas. 10,232 inv. (1905). Mångsidig industri. Goch, Johann von, eg. Johann Pupper, en af de s. k. reformationens förelöpare, f. i Goch, d. omkr. 1475, upprättade 1459 i Mecheln ett kanonisskloster, hvilket han sedan förestod. I sina skrifter De quatuor erroribus circa legem evan-gelicam och De libertate christiana yrkade han, i strid med kyrkans åsikt, på en mera augustinsk uppfattning af frälsningen och ett grundligare studium af bibeln än som på den tiden var vanligt. Se O. Clemen, ”J. P. von G.” (1896). (Hj. H--t.) Goczalkowitz [gåttʃa′lkå-], schlesiskt soolbad nära österrikiska gränsen, 226 m. ö. h., bekant för sin jodhaltiga koksaltkälla, som mycket uppsökes af skrofulösa patienter. Säsong 15 maj--15 sept. Omkr. 2,000 kurgäster. Ln. Goda gärningar l. Goda verk (lat. bona opera), i den katolska teologiens terminologi och sedermera äfven i den äldre protestantiska teologien (fast i grunden föga stämmande med dennas mera enhetliga uppfattning af den etiska uppgiften) den vanligaste sammanfattande beteckningen för det sedliga lifvet. De satser, som Luther i denna punkt gentemot den katolska kyrkan häfdar, äro i hufvudsak följande. 1) De goda gärningarna kunna på intet sätt förtjäna Guds nåd eller bidraga att åt människan förvärfva rättfärdighet inför Gud; denna undfås af ren nåd genom tron allena, och först ur denna kunna verkligt goda gärningar framgå. 2) Men ur denna måste de ock med inre nödvändighet framväxa, med den tacksamma kärleken till Gud som sitt högsta motiv och sin djupaste drifkraft (gentemot romerska polemikers anklagelser mot reformatorerna för att ”förbjuda goda gärningar”). 3) Kännetecknen på de verkligt goda gärningarna äro dels att de äro framgångna ur tron, dels att de äro i öfverensstämmelse med Guds vilja och befallning. Härtill hör ock, att de göras i den kallelse, som Gud genom sin försyn åt enhvar anvisat, och, på samma gång som de för den utöfvande själf äro en nyttig öfning och tukt, ha sitt positiva syfte i att göra andra godt, att bevisa ”nästan” kärlek (gentemot munkväsendet och asketismen öfver hufvud). E. Bg. Goda-Hoppsudden, bergudde i södra Afrika, v. om Afrikas sydspets, Kap Agulhas, under 34° 43′ s. br. och 18° 30′ ö. lgd. B. Diaz, som kringseglade udden 1486, kallade den Cabo tormentoso (stormiga udden), hvilket namn af Portugals framsynte konung Johan II ändrades till Cabo da boa esperança, d. v. s. Goda-Hoppsudden. (J. F. N.) Godalming [gå′dəlmiŋ], stad i engelska grefsk. Surrey, 6 km. ofvanför Guildford, vid Thames' segelbara biflod Wey. 8,748 inv. (1901). Strumpväfveri. Omkr. 1 km. i n. v. ligger sedan 1872 Charterhouse school, en af Englands förnämsta skolor (närmare 600 studerande), grundad 1611 vid Aldersgate i London. J. F. N. Godard [gådār], Benjamin Louis Paul, fransk kompositör, f. 1849 i Paris, d. 1895 i Cannes, studerade violin för E. Hammer och Vieuxtemps samt harmoni för Eeber vid Pariskonservatoriet. G. blef 1887 lärare i ensemblespel vid konservatoriet. Han komponerade först en mängd sånger, pianosaker och kammarmusik, sedermera symfonier, bl. a. Le Tasse (med sångsoli och körer till, belönt med staden Paris’ pris 1878) och Symphonie orientale (18P4), samt försökte sig utan egentlig framgång som operakompositör, med Jocelyn (1888), Dante (1890) o. a. Hans verk äro lättflytande samt röja naturlig smak och ofta behaglig ingifvelse, men han gaf sig sällan ro att genomarbeta dem. E. F--t. Godartad beskällarsjuka. Se Beskällarsjuka. Godavari [gåudā′vərī], Godaweri. 1. Förnämsta floden på Deccan i Främre Indien. Den rinner upp på östra sidan af västra Ghats vid Trimbak, på 1,000 m. ö. h. (endast 80 km. från Arabiska hafvet), flyter, i östsydöstlig hufvudriktning, genom Nizams rike, sedan på gränsen mellan detta och Centralprovinserna och slutligen genom presidentskapet Madras samt faller ut i Indiska oceanen genom flera armar. Längd omkr. 1,450 km. Flodområde omkr. 290,600 kvkm. Bifloder: fr. h. Manjira, fr. v. Pranhita (bildad genom föreningen af Wardha, Penganga och Wainganga), Indravati, Tal och Sabari. Klippor på flera ställen i flodbädden göra, att flodens öfre lopp ej är segelbart, och försök att genom kanaler kringgå dessa hinder ha hittills ej medfört något större resultat. Däremot ha i mynningsområdet flera kanaler med en sammanlagd längd af 850 km., däraf 740 km. segelbara, blifvit gräfda dels för bevattning af ett förr under torra år för hungersnöd utsatt område, dels i handelns intresse. Sedan 1864 står G., som är en af Indiens tolf heliga floder, genom kanal i förbindelse med Kistna. -- 2. Distrikt i presidentskapet Madras, på ömse sidor om ofvannämnda flods nedre lopp. 20,350 kvkm. 2,301,759 inv. (1901). Hufvudprodukter äro ris, majs, jute, hampa, bomull, tobak, sockerrör och indigo. Hufvudstad är Cocanada. (J. F. N.) Godaweri. Se Godavari. Goda verk. Se Goda gärningar.