prov. Ontario, vid mynningen af Maitland i Huron-sjön. 4,158 inv. (1901). Saliner, fiske. ^{J. F. N.} Goderich [gåu'dritʃ], viscount, sedermera earl af Ripon, engelsk statsman. Se Robinson, F. J. Godesberg [gå'd-], by i preussiska reg.-omr. Köln, Rhenprovinsen, 70 m. ö. h., nära Rhen. 8,927 inv. (1900). Bekant genom sina två koksalthaltiga järnkällor samt goda badanstalter. Här ligga äfven flera hela året öppna kallvattenkuranstalter och sanatorier. Säsong för brunnsdrickning 15 april--15 okt. Frekvens 2,573 kurgäster 1905. Vattnet försändes i handeln (omkr. 300,000 flaskor). ^Ln. Godet [gådä']. 1. Frédéric G., schweizisk teolog, f. 1812 i Neuchâtel, d. där 1900, sökte såsom präst inom reformerta kyrkan och teol. professor 1850--73 vid universitetet i Neuchâtel, 1873--87 vid den fria kyrkans läroanstalt därstädes under nitisk verksamhet främja kristlig tro och kristligt lif från en konservativ ståndpunkt. 1887 nedlade han sitt ämbete som professor och egnade sig sedan uteslutande åt teologiskt författarskap. I en mängd behagligt och populärt skrifna exegetiska arbeten bekämpade G. den moderna bibelkritiken och sökte mot denna häfda äktheten och tillförlitligheten af de nytestamentliga skrifterna i allmänhet och de fyra evangelierna i synnerhet. Framför allt kämpade han för Johannesevangeliet såsom nya testamentets dyrbaraste skatt, den bok, med hvars äkthet kristendomen står eller faller. Hans förnämsta arbeten äro öfversatta till flera språk; nämnas må Commentaire sur l'évangile de saint Jean (2 bd 1863--65, 3:e uppl. 1881--85; "Kommentar till Johannesevangeliet", 2:a uppl. 1898), Commentaire sur l'évangile de saint Luc (2 bd, 1871, 3:e uppl. 1888--89; "Kommentar till Lukasevangeliet", 2:a uppl. 1907), Commentaire sur l'épître aux romains (2 bd, 1879--80, 2:a uppl. 1883--90; "Kommentar till Romarebrefvet", 2:a uppl. 1895), Commentaire sur la l'épître aux corinthiens (2 bd, 1886--87, "Kommentar till första Korinterbrefvet", 1890), Introduction au nouveau testament. I. Les épîtres de saint Paul (1893; "Inledning till Pauli bref", 1894), II. 1. Les trois premiers évangiles (1897--99; "Inledning till de fyra evangelierna och apostlagärningarna", 1898--1901), Études bibliques (2 serier, 4:e uppl. 1889; "Bibliska studier", 3:e uppl. 1900) och Le temps de la vie de Jésus qui a précédé son ministère public (1895; "Jesu lif intill tiden för hans offentliga uppträdande", s. å.). -- 2. Philippe Ernst G., den förres son, schweizisk litteraturhistoriker, f. 1850 i Neuchâtel, studerade först juridik, var advokat, redigerade 1881--84 "Suisse liberale" och är f. n. professor i fransk litteratur vid universitetet i sin födelsestad. G:s hufvudverk är Histoire littéraire de la Suisse française (1889; 2:a uppl. 1894), prisbelönt af Franska akad.; därjämte har han offentliggjort diktsamlingar, studier öfver Pierre Viret (1892) och Auguste Bachelin (1893) och utgifvit schweiziska författare. 1. ^{E. S--e.} 2. ^{R--n B.} Godetia Spach, bot. Se Oenothera. Godfred (eg. Gudfred), konung i Danmark 798--810, kom i strid med Karl den store, därför att G. hjälpt sachsarna. Han angrep 808 Karls bundsförvanter, obotriterna, härjade 810 med sin flotta Friesland, men blef s. å. lönnmördad, hvarefter hans efterträdare och brorson Hemming slöt fred. Det äldsta danska fästningsverket i Slesvig, Kurvirke, hvaraf spår ännu finnas s. om Dannevirke, tillskrifves honom. Under namnet Götrik säges han vara fader till sagohjälten Holger danske. ^{E. Ebg.} Godgifu. Se Godiva. Godhavn, dansk koloni på sydligaste udden af Disko-ön vid Grönlands västkust, under 69° 14' n. br. Säte för inspektören i Nord-Grönland. 300 inv. (1901). ^{E. Ebg.} Godhra [gåu'dr<over>a</over>], hufvudstad i distriktet Panch Mahals, presidentskapet Bombay, Indien, n. ö. om Baroda. 20,915 inv. (1901). Godin [gådä'], Louis, fransk astronom, f. 28 febr. 1704 i Paris, d. 11 sept. 1760, var lärjunge till Delisle, gjorde sig tidigt bemärkt genom flera afhandlingar och blef redan 1725 medlem af Parisakademien. Han deltog 1735 i franska gradmätningsexpeditionen till Peru, hvarifrån han hemkom först 1750. Utsatt för åtskilliga motgångar och invecklad i tvistigheter med andra vetenskapsmän, utvandrade han till Spanien, där han till sin död var direktor för sjökadettskolan i Cádiz. Utom en del afhandlingar inom den praktiska astronomien utgaf han L'histoire de l'académie des sciences de Paris depuis 1680--99 (11 bd). ^B--d. Godin [gådä'], Jean Baptiste André, fransk socialekonom, f. 1817, d. 1888, påverkades af Fourier och S:t Simon samt sökte, då han arbetat sig upp från vanlig arbetare till betydande fabriksegare, att förverkliga idéerna om arbetarklassens höjning genom inrättandet af sin s. k. familistär (se d. o.). G. framlade sina filantropiska och sociala åsikter i flera skrifter, bl. a. Solutions sociales (1871), Mutualité sociale (1880; 2:a uppl. 1891) och den postumt utgifna La république du travail et la réforme parlementaire (1889). Se arbeten om G. och hans verk af Bernardot (1889), Fischer (1890), Häntsche (s. å.) och Lestelle (1904). Godiva [gədai'və] l. Godgifu (en mängd andra namnformer finnas hos medeltida kronister), den unga och sköna gemålen till earl Leofric af Chester (d. 1057). Enligt uppgifter i gamla krönikor, hvilka från 1200-talet utsmyckats med många sägner -- som sedan poetiskt behandlats, bl. a. af Tennyson --, skall G. ha räddat staden Coventry, på hennes tid ännu blott en marknadsplats, från tryckande tunga afgifter till Leofric genom att, enligt hans uppställda villkor för bifall till hennes böner för invånarna, rida naken genom marknadsplatsen. G. skall enligt sägnen ha ridit vägen fram, endast insvept i sitt rika hår; enligt en variant skola invånarna i Coventry försynt hållit sig inomhus och den ende, som sökt stjäla sig till en blick på G. ("peeping Tom"), ha blifvit slagen med blindhet. Händelsen skulle ha inträffat på 1040-talet; G. torde ha aflidit kort före 1086. I Coventry firas G. sedan 1678 genom först årligen, numera hvart tredje år återkommande processioner, hvarvid hennes ridt framställes. En målning af van Lexius, där sägnen om G. är motivet, skall ha gett impulsen till Maeterlincks "Monna Vanna". ^{V. S--g.} Godkänd. Se Betyg. Godlewski, Emil, polsk växtfysiolog och agrikulturkemist, f. 1847 i Krasocin, studerade vid universiteten i Warschau, Jena (under Strasburger) och Würzburg (under Sachs), promoverades i Jena 1872