1391 Godomar--Godt 1392 hans son 1698 ingått äktenskap. G. påverkades starkt af lady Marlborough, förmådde 1705 på hennes råd drottningen att närma sig whigs och tog under de båda närmast följande åren liflig del i arbetet för åvägabringande af unionen med Skottland. G., som ursprungligen räknats till torypartiet, blef efter 1706 alltmer beroende af de ledande whig-politikerna, åt hvilka, en efter annan, han skaffade ministerutnämningar. Då tories 1710 ånyo vunno drottningens förtroende, blef G. (aug. s. å.) tvärt afskedad. 1706 hade han upphöjts till earl af G. Han var personligen oegennyttig och gjorde sig under sin långa ämbetsmannabana värderad såsom en försiktig, arbetsam och smidig medhjälpare åt män med inbördes mycket växlande styrelsegrundsatser. Jfr biograü öfver G. af H. Elliot (1888). V. S-g. Godomar. Se G o d e m a r. Goõorõ. Se G o d e. Godorm. Se G orm. Godoy [gådåi], don Manuel G. y Alva-rez de Faria, hertig af Alcudia, spansk statsman, f. 12 maj 1767 i Badajöz, d. 4 okt. 1851 i Paris, härstammade från en fattig, men anrik ätt, erhöll en vårdad uppfostran och kom vid 17 års ålder till Madrid, utrustad med alla naturliga förutsättningar i fysiskt och andligt hänseende att vinna framgång inom den förnäma världen. G. inträdde i gardeskåren och tillvann sig inom kort den då 38-åriga drottningen Maria Lovisas synnerliga gunst. Han blef hennes älskare samt lyckades äfven tjusa hennes gemål Karl IV. 1788 blef han generaladjutant, 1792 generallöjtnant, markis af Alvarez, hertig af Alcudia och medlem af statsrådet. 15 nov. s. å. efterträdde han grefve d'Aranda som premiärminister. Ehuru taktfull och icke utan statsmanna-begåfning, kunde han dock icke reda ut Spaniens ställning under denna brydsamma tid. Folkets monarkistiska böjelser föranledde nationalkonventet i Frankrike att förklara Spanien krig (7 mars 1793), och G. måste efter ett olyckligt och illa skött krig sluta fred i Basel (22 juli 1795), hvilket föranledde Karl IV att förläna honom titeln "fredsfurste" (sp. principe de la paz), värdigheten grand af Spanien samt en ansenlig dotation. För att afskudda landet Englands förmynderskap ingick G. följande år en off- och defensivallians med Frankrike samt förklarade England krig. Hans följande försök att genom hvarjehanda moderna reformer höja Spanien ur dess förfall, i samband med hans eget yppiga lefnadssätt och skandalösa enskilda lif (G. var hemligt gift med en officersdotter Josefa Tudo och offentligt med Maria Teresia af Bourbon, naturlig dotter till konungens broder Ludvig), ådrogo honom alla samhällsklassers hat, hvartill kom afundsjuka öfver hans oerhörda lycka. Han störtades 1798, men kom redan 1799 till makten på nytt, blef 1801 öfverbefälhafvare i kriget mot Portugal samt några år senare generalissimus för Spaniens härsmakt till lands och vatten. 1807 fick han af Napoleon löfte om suveränitet öfver det portugisiska AJgarve, men planen på Portugals delning misslyckades. G., som var misstänkt för att vilja utesluta tronföljaren Ferdinand från hans rättigheter, blef sedermera under ett till dennes förmån tillställdt uppror i Aranjuez (18 mars 1808) svårt misshandlad och räddade sitt lif endast genom att förklara sig för honom. Hanfängslades, men frigafs på Napoleons begäran samt måste i Bayonne affatta Karl IV :s afsägelse af spanska kronan. Han åtföljde därefter den afsatte konungen till Rom, där han af denne behandlades som en förtrolig vän. Efter julirevolutionen (1830) bosatte sig G. i Paris, där han lefde på en pensioo från Ludvig Filip, sedan han förlorat alla sina egendomar i Spanien. 1847 fick han dock rätt att återvända dit samt återfick sina flesta titlar och gods, men kvarstannade i Paris till sin död. Hans-memoarer Alenta dada de la vida politica de D. Man. Godoy utgåfvos 1836-38 i 5 bd. Jfr Ovila y Otero, "Vida politica y militär de D. Man. Godoy" (1844). E. A-t. Gods, stående och löpande. Se Tacklin g. God save the king [gå'd séYv the ki'nj, eng., "Gud bevare konungen". Se Engelska folksången. Godsmagasin, järnv., den byggnad å en bangårdr i hvilken ankommande och afgående styckegods dels aflastas och uppsamlas för fördelning mellan emot-tagare, dels inlastas i vederbörliga godsvagnar, som skola från stationen afsändas. Vid stora stationer finnas stundom skilda magasin uppförda för det ankommande och för det afgående styckegodset. Storleken och beskaffenheten af ett godsmagasin äro f. ö. beroende på styckegodstrafikens omfattning inom det samhälle, där stationen är belägen; likaså spåranslutningarna till magasinet, hvilka kunna vara antingen in- eller utvändiga. Där lifligare godstrafik eger rum, finnas ofta med magasinet sammanbyggda tjänsterum afsedda för den personal, som skall ombesörja godsexpedieringen. H. L. Godståg, järnv., sådant järnvägståg, som är afsedt företrädesvis för befordran af gods och djur. Det har en relativt ringa hastighet och kan därför medföra ett stort antal vagnar samt har längre stationsuppehåll för in- och utlastning, växlingar m. m. och framföres af för ändamålet lämpligt godslokomotiv. Emellertid inrättas numera på bandelar med lifligare godstrafik äfven mera snabbgående godståg,, som icke göra uppehåll vid alla stationer och hvilka stundom framföras äfven nattetid. Dessa godståg medföra dels hela vagnslaster, hvilkas bestämmelseorter ligga relativt långt bort från afsändningsstatio-nen, dels matvaror och andra slag af ömtåligt gods. H. L. Godsvagn, järnv., järnvägsvagn, som är afsedd för transport af olika slags gods och icke har några fasta inredningar för personbefordran. Godsvagnar kunna vara öppna eller -- för ömtåligt gods -- täckta, men äro f. ö. af många olika slag, lämpade för olika godssorter. Dessutom finnas s. k. specialvagnar, afsedda för särskilda godsslag, såsom malmvagnar, kalkvagnar, smörvagnar, fiskvagnar, oljevagnar, gasvagnar m. fl. H. L. Godt, filos., hvarje verkligt eller möjligt innehåll