1437 Goldziher-Golf 143& han ofta af den engelsk-indiska regeringen erhöll uppdrag att författa juridiska betänkanden . 1866 grundade han "Sanskrit text society". G. utgaf åtskilliga smärre afhandlingar, i hvilka han röjde den största förtrogenhet med den invecklade sanskritgrammatiken. För Chambers encyklopedi författade G. mycket värdefulla artiklar rörande indisk filosofi och mytologi. G :s förnämsta verk är en ofulländad bearbetning af Wilsons "Sanskrit dictio-nary" (6 hftn, 1856-64). Bland hans öfriga arbeten märkes Pänini, Ms place in Sanskrit literatur e (1861). ' (K. V. Z.) Goldziher, Ignaz, ungersk orientalist, f. 1850, af judisk börd, studerade i Berlin, Leipzig och Leiden samt 1873-74 i Damaskus och Kairo, blef 1876 korresp, och 1892 ord. medlem af Ungerska akademien och 1894 professor i semitisk filologi vid universitetet i Budapest. Han är en af samtidens allra främsta arabister och utan all jämförelse den förnämste kännaren af den muhammedanska religionen och kulturen, hvarför han erhöll den ena af de af konung Oskar II vid orientalistkongressen i Stockholm 1889 förlänade stora guldmedaljerna. G :s förnämsta arbeten äro till stor del publicerade i Ungerska akademiens handlingar, "Zeitschrift der deutschen morgenländischen gesellschaft" m. fl. tidskrifter. Af de särskildt utgifna må nämnas Beiträge zur litteratur g escMclit e der Schi^a (1874), Beiträge zur geschichte der sprachgelehrsamkeit bei den arabern (1871-73), Der mylhos bei den hebräern und seine gescliiclitliche entwickelung (1876), Az iszldm (1881; på ungerska), Die Zähi-riten. Ihr lehrsystem und ilire geschichle (1884), Muhammedanische studien (2 bd, 1889-90) och Abhandlungen zur arabischen philologie (2 bd, 1896-99). H- A.* Goléa, El. Se El-Goléa. Goleni'stjev-Kutu'zov. 1. Michail Illa-riovitj G.-K. Se Ku tu z o v. 2. Loggin Ivanovitj G.-K., rysk sjöofficer, f. 1769, d. 1845, tjänstgjorde vid flottan och deltog i det svenska sjökriget 1788-89. Sedan anställd i sjökrigsministeriet, utgaf han bl. a. en atlas för sjöfarten från Hvita hafvet till Engelska kanalen och Östersjön (1800). 3. Arsenij Arkadjevitj G.-K., grefve, rysk skald, f. 1848, blef 1895 sekreterare i kejsarinnan Maria Fedorovnas kansli och 1900 hedersled, af akademien i Petersburg. Han är en finkänslig, natursvärmande lyriker, bland hvars dikter finnas vackra motiv från Krim, och har äfven författat poetiska berättelser: Gasjin (1875), med motiv från Turkestan, Stariki (Gubbarna, 1877), från det sista rysk-turkiska kriget, Skazka notji (Nattens saga, 1880), Razsvjet (Gryningen, 1882) m. fl. samt det dramatiska utkastet Svjatopolks död (1878). G :s samlade dikter utkommo 1894 (ny uppl. 1904). A-d J. Golescu [gåle'sko]. 1. Stefan G., rumänsk statsman, f. 1809, d. 1874 i Frankrike, studerade i Schweiz, inträdde efter hemkomsten till Valakiet i dess här, men anställdes under furst Bibescus regering i den civila förvaltningen. Han deltog i 1848 års revolution och blef efter Bibescus fall medlem af provisoriska regeringen. Efter revolutionens undertryckande s. å. flydde han till Frankrike, men återvände 1857, blef som vän af Donaufurstendömenas förening medlem af valakiska divanen s. å. och under 1861 för en kort tid ministerpresident. Tillhörande Bratia-nus parti, blef han 1867 utrikesminister och s. å. åter ministerpresident, men måste redan 1868 af gå. 2. Nicolae G., den föregåendes broder, rumänsk statsman, f. 1810, d. 1878, studerade liksom brodern i Schweiz, inträdde i valakisk krigstjänst (där han slutligen blef general), men lämnade den 1841. Under Alexander Ghika var han en kort tid utrikesminister. Äfven han var deltagare i 1848 års revolution och blef därunder inrikesminister, flydde efter dess kufvande till Paris och återkom. 1857. Han valdes till medlem och vicepresident i divanen och var efter unionens genomförande under två korta perioder ministerpresident (1859 och 1860). Han medverkade vid furst Kusas afsättning och var främste mannen i det därefter bildade regentskapet. Efter sin broder var han maj-nov. 1868 ministerpresident. 1870 häktades han som en af ledarnaför den republikanska revolutionsrörelsen, men frikändes af juryn. 3. AlexandruGeorgeG.,de föregåendes kusin, rumänsk statsman, f. 1819, d. 1881, deltog-i 1848 års rörelser och var ett par gånger minister under Karl I, bl. a. ministerpresident en kort tid under 1870. H. B-n. Gole'tta (fr. La Goulette], befäst hamnstad till Tunis i norra Afrika, vid det smala hafssund, som förenar lagunen Bahira med Tunisviken n. om mynningen af den 1893 byggda, 11 km. långa, 6,5 m. djupa kanal, som förenar Tunis med hafvet. Omkr. 6,000 inv. (1900), däraf två tredjedelar italienare. G., som under sommaren är ett mycket besökt hafsbad (omkr. 10,000 pers.), var före Tunis-kanalens byggande staden Tunis' hufvudhamn, nu blott fiskarhamn. Strax n. om staden ligga ruiner af det forna Kartago. . (J- F. ^-) Golf. 1. Bygnk., den yta i ett rum, på hvilken man går, utgöres af en på underlaget, vare sig detta är marken, bjälkar eller hvalf, anbragt beläggning, afpassad efter olika ändamål och olika ekonomiska, möjligheter, förr mer än nu beroende på lokala förhållanden. I skogrika länder användes öfvervägande trä, i skogfattiga sten. Oftast förekommande golf beläggningsmaterial äro trä (furu, gran, ek,, yellow pine), konstgjorda material, i hvilka kork, sågspån eller träfibrer ingå som hufvudbeståndsdel (linoleummatta, xylolitplattor, linotolmassa o. d.), naturlig sten (granit, kalksten, marmor, sandsten), konstgjorda stenplattor (tegel, klinker, tiles, fajans-och majolikaplattor, cementplattor, glas) och stenartade massor, som påläggas i fuktigt eller mjukt tillstånd, innehållande som bindämne: gips, kalk (terazzo), cement (cementmosaik), asfalt. Golf läggas i allmänhet horisontalt. Undantag härifrån gör scengolf vet å teatrar, som lägges med lutning fram mot rampen. Golf i hörsalar och i åskådar-rummet i teatrar läggas i sådan lutning, att en-bakomsittande skall kunna se hela demonstrationsbordet eller scenen öfver den framför sittandes hufvud. Ju högre sittplatserna befinna sig öfver scenen, desto högre måste skillnaden mellan "gradinerna", fotbräderna för bänkraderna, vara; därför höjer sig parkettgolfvet icke med en jämn lutning, utan efter en stigande kurva, och höjdskillnaden på raderna är betydligt större än på parkett. Estetiskt sedt spelar golfvets behandling för ett rum en lika viktig roll som behandlingen af"