brorson, tysk fysiolog, f. 14 aug. 1834 i Posen, d. 4 maj 1902 i Strassburg, var professor i fysiologi i Halle 1870--72 och i Strassburg <img l>

1872--1900, då han tog afsked. G. var en af 1800-talets originellaste fysiologer och har genom sina undersökningar i väsentlig grad belyst de områden af vetenskapen, som han bearbetat. Till hans viktigaste arbeten höra: Ueber den tonus der gefässe (i Virchows archiv 1864), där han ådagalägger betydelsen af blodkärlens nerver för blodets normala rörelse, Beiträge zur lehre von den funktionen der nervencentren des frosches (1869), som innehåller viktiga rön angående det centrala nervsystemets förrättningar, Ueber die physiologische bedeutung der bogengänge des ohrlabyrintes (Pflügers archiv 1870), där G. framgångsrikt fortsatte Flourens' undersökningar öfver samma fråga. Från midten af 1870-talet egnade G. sitt vetenskapliga intresse nästan uteslutande åt studiet af stora hjärnans fysiologi och offentliggjorde 1876--99 i Pflügers archiv en lång serie afhandlingar därom, af hvilka de fyra första samlade utgåfvos under titeln Ueber die verrichtungen des grosshirns (1881). De utöfvade ett mycket betydande inflytande på utvecklingen af denna del af fysiologien. Slutligen må också nämnas G:s ytterst märkliga undersökningar öfver ryggmärgens förrättningar (Pflügers archiv 1873, 1896). 1. ^{R--n B.} 2. ^{R. T--dt.} Goltz, von der, en talrik, i Preussen och Nederländerna bosatt, dels greflig, dels friherrlig släkt, af hvars medlemmar många beklädt viktiga poster i den preussiska förvaltningen. Jfr F. v. d. G., "Nachrichten über die familie v. d. G." (1886). 1. August Friedrich Ferdinand, grefve v. d. G., preussisk statsman, f. 1765, d. 1832, var sändebud i Polen, Danmark, Sverige och Ryssland, bevistade som Preussens fullmäktig kongressen i Erfurt 1808 och slöt 1812 fördragen med Frankrike. 2. Karl Friedrich, grefve v. d. G., f. 1815, d. 1901, inträdde 1832 i hären, stred 1844--45 under Bugeaud i Algeriet och förde 1870 gardeskavalleridivisionen i slagen vid Gravelotte och Sedan. 1875 vardt G. general af kavalleriet. 3. Robert Heinrich Ludwig, grefve v. d. G., den föregåendes broder, tysk diplomat, f. 1817 i Paris, d. 1869 i Charlottenburg, efterträdde Bismarck 1862 som preussiskt sändebud i Petersburg samt var sedan 1863 preussiskt och från jan. 1868 till sin död nordtyskt sändebud i Paris, hvarest han med skicklighet arbetade i den tyska politikens intresse. 4. Hermann, friherre v. d. G., tysk protestantisk teolog, f. 1835, d. 1907, var först legationspredikant i Rom och vardt sedan professor i dogmatik i Basel 1870, i Bonn 1873 samt i Berlin 1876, där han tillika var prost och sedan 1892 prästerlig vicepresident i det evangeliska öfverkyrkorådet. Bland G:s skrifter kunna nämnas Die christlichen grundwahrheiten (1873), Die grenzen der lehrfreiheit (s. å.) och den postuma Grundlagen der christlichen socialethik (1908). 5. Theodor Alexander Ludwig Georg, friherre v. d. G., tysk författare i landtbruksvetenskapen, f. 1836 i Koblenz, d. 1905, vardt efter en grundlig teoretisk och praktisk utbildning 1869 professor i landthushållning i Königsberg och 1876 föreståndare för det där nyinrättade landtbruksinstitutet, mottog 1885 motsvarande tjänster vid universitetet i Jena och var sedan 1896 professor vid universitetet i Bonn och föreståndare för landtbruksakademien i Poppelsdorf. G. intresserade sig i synnerhet för jordbruksekonomiska frågor och är den förnämste af Tysklands nutida författare på detta område. G. utgaf bl. a. Beitrag zur geschichte der entwickelung der ländlichen arbeiterverhältnisse im nordöstlichen Deutschland (1863), Ländliche arbeiterwohnungen (1865, prisskrift), Die landwirtschaftliche buchführung (1866; 9:e uppl. 1903; "Enkelt och dubbelt landtbruksbokhålleri", 1889), Die heutigen aufgaben des landwirtschaftlichen gewerbes und seiner wissenschaft (1870), Die ländliche arbeiterfrage und ihre lösung (1872; 2:a uppl. 1874) och Die sociale bedeutung des gesindewesens (1873), Die lage der ländlichen arbeiter im deutschen reich (1875, i förening med Ritter och v. Langsdorff), Landwirtschaftliche taxationslehre (2 bd, 1880--82; 3:e uppl. 1903), Handbuch der landwirtschaftlichen betriebslehre (1886; 3:e uppl. 1905), Die agrarischen aufgaben der gegenwart (1894), Agrarwesen und agrarpolitik (1899; 2:a uppl. 1904), Geschichte der deutschen landwirtschaft (2 bd, 1902--03), Leitfaden der landwirtschaftlichen betriebslehre (1897) och den i förening med andra utgifna "Handbuch der gesammten landwirtschaft" (3 bd, 1888--90). På svenska finnes ytterligare "Kyrkans uppgifter gentemot arbetareståndet i stad och på land" (1899). 6. Colmar, friherre v. d. G., tysk militär och författare, f. 1843, inträdde i preussisk krigstjänst 1861, deltog i fransk-tyska kriget i 2:a tyska arméns generalstab, inträdde efter krigets slut som kapten vid generalstaben och var äfven lärare vid krigsskolan. 1883 mottog han som major uppdraget att deltaga i ombildningen af Turkiets krigsväsen, trädde i turkisk tjänst, blef pascha och lyckades genom träget arbete bringa den turkiska generalstaben och den militära undervisningen till en ganska hög ståndpunkt. 1895 återvände G. till tyska armén som generallöjtnant och divisionschef, ställdes 1898 i spetsen för ingenjörkåren och 1902 som general för 1:a armékåren, hvilken han lämnade 1907, då han blef generalinspektör. 1896 vardt han led. af svenska Krigsvet. akad. och 1903 filos. hedersdoktor i Königsberg. G. har utvecklat en ovanligt stor och lycklig militärlitterär verksamhet; bland hans förnämsta arbeten må nämnas Die operationen der II. armee (1873), Die sieben tage von Le Mans (1874), Die operationen der II. armee an der Loire (1875), Léon Gambetta und seine armeen (1877), Rossbach und Jena (1883, ny tillökad upplaga 1906), Das volk in waffen (s. å.; 5:e uppl. 1899; "Ett folk i vapen", 1901), Kriegführung (1895; 2:a uppl. 1901), Der thessalische krieg und die türkische armee (1898) och Von Jena bis Preussisch-Eylau (1907). 4. ^{N. S.} 5. (^{H. J. Dft.}) 6. ^{C. O. N.} Goltzius [gå'l-], Hendrick, holländsk koppar-