Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goltz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1457
Gomljud-Gonaives
1458
än hos den fullväxta människan, där de äro
underkastade en tillbakagående utveckling,
hvilken hos ålderstigna personer kan leda till
deras fullständiga lörlust. Dessa gomlister äro
hos människan typiskt rudimentära organ utan
någon som helst funktion. Att de äro gagnlösa
rester af ett fordom nyttigt organ, framgår
däraf, att de hos andra däggdjur - äfven hos
aporna - förete en hög grad af j konstans i sitt
uppträdande samt en mer eller mindre stark och
mångfaldig utbildning, hvilken gör dem skickade
till verksamma redskap för tuggning eller
för fixerande af den intagna födan. Barderna
(se d. o.) hos livalarna äro höggradiga
differentieringsprodukter af gomlister.
L-e.
Gomljud, språkv. Se K o n t a k t s l ä g e och
P a l a t a l e r.
Gomm [gå’m], sirWilliamMaynard, brittisk
fältmarskalk, f. 1784, d. 1875, deltog från 1799
i revolutionskrigen och utmärkte sig särskildt
i många strider på Pyreneiska halfön, blef
1812 öfverstelöjtnant, 1829 öfverste och 1837
generalmajor och utnämndes 1843 till guvernör på
Mauritius. Denna post bibehöll han till 1850, då
han som sir Charles Napiers efterträdare öfvertog
högsta befälet i Indien (1850-55). G. blef
1854 general och 1868 fältmarskalk. Värdefulla
upplysningar om fälttågen på Pyreneiska halfön
lämnas i hans bref och dagböcker, "Letters
and journals of field-marshal sir W. M. Gomm",
utg. af F. C. Carr-Gomm 1881. (V. S-g.)
Gommern [gå’m-], stad i preussiska
reg.-omr. Magdeburg (Sachsen), vid
Ehle. 5,107 inv. (1900). Stenbrott; socker-
och toffelfabriker.
Gomorra [gåmå’r-], stad i Palestina, i den
natursköna och fruktbara Siddimdalen, förstördes
jämte Sodom m. fl. städer i dalen (utom Zoar)
genom en fruktansvärd naturföreteelse (sannolikt
jordbäfning), hvarefter Döda hafvet öfversvämmade
platsen. Jfr l Mos. 19 och art. E d o m.
Gomperz [gå’m-], T h e o d o r, österrikisk
filolog, f. 1832 i Brunn, tillhörande en
gammal judisk, på framstående köpmän och
lärda rik släkt, sedan 1873 ord. professor
i klassisk filologi vid Wiens universitet,
har inlagt stora förtjänster om läsningen och
förklaringen af de herculanska bokrullarna (se
Herculaneum) med deras betydliga lämningar af
epi-kureisk filosofi; hit höra bl. a. Phüodemi
Epicurei de ira liber (1864), Herculanische
studien (1865- -66), Neue bruchstücke Epikurs,
insbesondere über die willensfrage (1876) och
Philodem und die ästheti-schen schriften der
herculanischen bibliotJiek (1891). Dessutom
har han i en rad skrifter kritiskt behandlat
flera af de store forngrekiske skriftställarna,
Beiträge zur kritik und erklärung griechischer
schriftsteller (8 afh. i Wienakademiens
"Sitzungsberichte", 1875 -1905), Platonische
aufsätze (I-IV; ibid. 1887- 1905) m. fl. 1901
nedlade han föreläsningarna för att helt egna
sig åt sitt hufvud verk, Griechische denker
(I-III n, 1896-1906; 2 :a uppl. 1903- 06), en
vetenskapligt originell, mästerlig framställning
i allmänfattlig form af den grekiska filosofiens
utveckling. G. har ledt och delvis själf utfört
den tyska öfversättningen af Stuart Mills verk
(12 bd, 1869-80). Hans Essays und erinnerungen
(1905) få särskild betydelse därigenom, att
det rent personliga är ställdt i kultur- och
tidshistoriskt perspektiv; essayerna, i hvilka
moderna ej mindre än antika ämnen behandlas,
vittna om hans sällsynta mångsidig-
het och ypperliga framställningskonst. 1901
kallades G. af kejsaren till
medlem af österrikiska herrehuset.
(E. N-n.)
Gomphidius, Slemskifling, bot.,
svampsläkte af fam. Agaricaceæ bland
hymenomyceterna. Arterna, som i väta
ha slemmig eller klibbig hatt och långt
nedlöpande skifvor med svart sporpulver, växa i
barrskog och äro ätliga, men ej särdeles goda.
G- L~m-
Gompho’cerus, zool. Se Gräshoppor.
Gomphrëna L., Klot a m ar a’n t, bot.,
växtsläkte af fam. Amarantaceæ med omkr. 90
arter, af hvilka de flesta förekomma i Central-
och SydAmerika. De röda, gula eller hvita
blommorna äro samlade i hufvud och bibehålla
torkade sin form och färg. Flera arter, särskildt
G. globosa L., inhemsk i Ostindien, odlas som
prydnadsväxter för de vackra blommornas skull,
hvilka användas som eterneller (se d. o.).
G. L-m
Go’mphus, zool. Se Trollsländor.
Gomron, förr namn på staden Bender Abbas.
Gomsboskapen [gå’ms-] tillhör den bruna
schweiziska alpboskapen och är känd för sin
utmärkta mjölkafkastningsförmåga. Afvelsområdet
är beläget i öfre Khõnedalen och omfattar
distrikten Goms, som gifvit namn åt rasen,
Brieg, östra Eazon och Visp. Se Stebler,
"Das Goms und die gomser" (1903).
_ H. F.
Gomsegel (lat. velum paläti), anat., fortsätter
gommen, från hvars bakre rand det hänger ned
som ett förhänge. Det bildas af en mängd från
skallens bas uppspringande små muskler, som där
fläta sig i och med hvarandra. Från dess undre,
fria rand utskjuter i midtlinjen tungspenen
såsom en trubbig spets. På bägge sidor öfvergår
det omedelbart till tungan och svalget genom
två veck på hvardera sidan, de s. k. gom bågar
n a (se d. o.). Dess slemhinna öfvergår framåt
omedelbart i hårda gommens och sammanhänger bakåt
med näshålans och svalgets. - Gomseglet är af
stor betydelse för svälj-ningen. Vid denna akt
spännes det och lyftes upp i horisontal riktning,
sålunda hindrande födoämnena från att tränga in
i näsan. R- T-dt.
Gomulicki [gåmoli’tski], Viktor, polsk
författare, f. 1851, studerade vid Warschaus
universitet och blef sedan flitig medarbetare
i vittra tidskrifter. Redan vid sitt första
uppträdande (1870) väckte G. uppmärksamhet genom
den fint utmejslade formen, delvis påverkad
af franska förebilder (Musset, Hugo). Efter
hand har det poetiska innehållet fördjupats,
utan att stilen därför försummats. G:s
senaste diktning andas varm medkänsla med
samhällets olycksbarn. På en diktsamling 1882
(ny uppl. 1887) följde Nowe piésni (Nya dikter,
1896), Piesn o Gdarisku (Sången om Danzig,
1900) och ett urval dikter (1901). G. har
äfven författat en mängd lyriska novelletter
och stämningsbilder på prosa, bland hvilka
Warszawianka ger karakteristiska gatubilder från
Warschaus gamla stadsdelar/ A-d
J.
Gomütipalmen, 6o£.,namn påArengasaccharifera.
Go’nagra (af grek. go’ny, knä, och afgra,
affek-tion), med., gikt i knäleden.
Gonaives, L es [lä gånai’v], stad i
republiken Haiti i Västindien, n. v. om
Port-au-Prince, vid en vacker bukt. Omkr. 18,000
inv. Ångbåtsförbindelse med europeiska hamnar;
betydlig export af kakao, kaffp,. trä. hudar
m. m. J. F. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
