Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goncourt-akademien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1465
Gongora y Argote-Goniorneter
1466
.G:en nyttjas i den moderna orkestern
stundom vid utomordentliga effektställen,
särskildt inom den
’fasansfulla genren, t. ex. i Cherubinis
"Kequiem", Meyerbeers ’"’Kobert af Normandie".
A. L.*
Gongora y Argote [gå’ngåra i argå’te], Luis
.de, spansk skald, f. 1561 i Cõrdoba, d. 1627,
stu-. derade juridik, matematik, musik och
fäktkonst i Salamanca. lät af ekonomiska skäl
prästviga sig och erhöll en kaplansbefatt-ning
hos Filip III. Under 30 år lefde han i Madrid
i ytterst knappa förhållanden, men åtnjöt
stort anseende i litterära kretsar. G :s
ungdomsdikter, särskildt hans i folkstil hållna
sånger och romanser, röja en frisk, originell
skaldebegåfning. Den framgång, som dessa rönte,
var honom icke nog, han ville skapa en ny stil,
som af humanisten Bartolomé Jiménez Patön fick
namnet "cultera-:iismo" och sedermera efter
G. kallades gongo-rism. Dess utmärkande drag äro
förkonstling och spetsfundighet, sökta bilder och
attribut, skrufvade antiteser, hopande af lärda
mytologiska anspelningar o. d. (jfr M a r i n i s
m); stilens oklarhet nödvändiggjorde kommentarer,
hvilka likväl ofta ej gjorde innehållet
begripligare. G. hade många motståndare, bland
dessa Löpe de Vega, som emellertid erkände G :s
stora skaldebegåfning. Prof på "estilo culto"
äro G :s Fåbula de Polifemo y Galatea, Fabula de
Piramo y Tisbe och Soledades, rimmade vers med
linjer af olika längd, samt en mängd sonetter. G
:s samlade verk utgåfvos 1634 af D. Gonzalo
de Hozes y Cõrdoba, 1636-48 af G. de Salcedo
Coronel och 1659. Ett urval utkom 1868 och i
Kivadeneiras "Biblioteca de autores espanoles"
bd XXXII. Förut otryckta dikter offentliggjordes
1892 och 1897. G :s förnämsta kommentatorer äro
José Pellicer, Cristöbal
de Salazar Mardones och
Garcia de Salcedo Coronel.
Ad. H-n.
Gongori’sm och G o n g o r i’s t e r. Se G o n
g o r a y Argote.
Go’ngylus, zool. Se Ma n ti d æ.
Goniatites De Haan, paleont., sammelnamn
för en mängd fossila cefalopodsläkten,
som stå i närheten af Clymenia och höra till
ammoniternas grupp (se Ammonit er, fig. 3). Från
de egentliga ammo-niterna skiljas G. genom
enkelt vågiga eller sick-sackformigt veckade
loblinjer, från Clymenia genom sifonens plats
längs skalets yttre sida. Hithörande släkten,
omfattande ungefär 300 arter, finnas i devon-
och stenkolssystemen. G. bildar också ett
utvecklingsstadium hos de äkta juraammoni-terna.
A. Hng.
Gomdier (af grek. go’nos, alstring), bot.,
de alger, med hvilka lafsvampen lefver i
symbios. Hos de i buskform växande lafvarna
bilda de ett mestadels tämligen oafbrutet
lager innanför barklagret, men hos lafvar
med platt utbredd bål finnas de endast under
den mot ljuset vända ytans barklager. Hos
fam. Coüemataceæ äro gonidierna icke samlade
såsom ett eget lager, utan uppträda spridda
genom hela bålen, talrikare mot öfversidan
än mot undersidan. Jfr Apothecium och Lafvar.
O. T. S. (G. L-m.)
Goniolfmon Boiss., bot., växtsläkte af
fam. Plum-baginaceæ med 10 arter i Syd-Europa,
på Balkan-halfön och i Central-Asien. De talrika
blommorna äro blåa, röda eller hvita. Flera
arter odlas som prydnadsväxter i trädgårdar
eller användas som eterneller (se d. o.).
G. L-m.
Goniorneter 1. Vinkelmätare (af grek. go’ny,
knä, och me’tr ön, mått), fys., ett instrument,
som nyttjas vid uppmätande af kantvinklar,
särskildt å kristaller. Kontaktsgoniometern (se
Fig. 1. Koiitiilvtpgoiuometcr.
fig. 1) består af en i1 grader indelad
halfcirkel med två tillhörande små linjaler,
hvilka kunna vridas kring halfcirkelns
medelpunkt. Då en vinkel omfattas med dessa
två linjaler, kan dess storlek direkt afläsas å
gradindelningen. Större noggrannhet än l å */2
grad kan icke uppnås med detta instrument. -
K e -flexionsgoniometern (se fig. 2) tillåter
vida noggrannare mätningar, men kräfver jämna,
speglande kristallytor. Instrumentet består
väsentligen af en cirkelrund skifva, vridbar
kring en vanligen vertikal axel och i kanten
försedd med gradindelning, löpande mot en
fast nonie. I axelns förlängning fastsättes den
kristall, som skall undersökas, så, att den kant,
som skall mätas, blir vertikal och sammanfallande
med vridningsaxeln. Då mätningen skall ega rum,
låter man en stråle från en fast ljuskälla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
