1465 Gongora y Argote-Goniorneter 1466 .G:en nyttjas i den moderna orkestern stundom vid utomordentliga effektställen, särskildt inom den 'fasansfulla genren, t. ex. i Cherubinis "Kequiem", Meyerbeers '"'Kobert af Normandie". A. L.* Gongora y Argote [gå'ngåra i argå'te], Luis .de, spansk skald, f. 1561 i Cõrdoba, d. 1627, stu-. derade juridik, matematik, musik och fäktkonst i Salamanca. lät af ekonomiska skäl prästviga sig och erhöll en kaplansbefatt-ning hos Filip III. Under 30 år lefde han i Madrid i ytterst knappa förhållanden, men åtnjöt stort anseende i litterära kretsar. G :s ungdomsdikter, särskildt hans i folkstil hållna sånger och romanser, röja en frisk, originell skaldebegåfning. Den framgång, som dessa rönte, var honom icke nog, han ville skapa en ny stil, som af humanisten Bartolomé Jiménez Patön fick namnet "cultera-:iismo" och sedermera efter G. kallades gongo-rism. Dess utmärkande drag äro förkonstling och spetsfundighet, sökta bilder och attribut, skrufvade antiteser, hopande af lärda mytologiska anspelningar o. d. (jfr M a r i n i s m); stilens oklarhet nödvändiggjorde kommentarer, hvilka likväl ofta ej gjorde innehållet begripligare. G. hade många motståndare, bland dessa Löpe de Vega, som emellertid erkände G :s stora skaldebegåfning. Prof på "estilo culto" äro G :s Fåbula de Polifemo y Galatea, Fabula de Piramo y Tisbe och Soledades, rimmade vers med linjer af olika längd, samt en mängd sonetter. G :s samlade verk utgåfvos 1634 af D. Gonzalo de Hozes y Cõrdoba, 1636-48 af G. de Salcedo Coronel och 1659. Ett urval utkom 1868 och i Kivadeneiras "Biblioteca de autores espanoles" bd XXXII. Förut otryckta dikter offentliggjordes 1892 och 1897. G :s förnämsta kommentatorer äro José Pellicer, Cristöbal de Salazar Mardones och Garcia de Salcedo Coronel. Ad. H-n. Gongori'sm och G o n g o r i's t e r. Se G o n g o r a y Argote. Go'ngylus, zool. Se Ma n ti d æ. Goniatites De Haan, paleont., sammelnamn för en mängd fossila cefalopodsläkten, som stå i närheten af Clymenia och höra till ammoniternas grupp (se Ammonit er, fig. 3). Från de egentliga ammo-niterna skiljas G. genom enkelt vågiga eller sick-sackformigt veckade loblinjer, från Clymenia genom sifonens plats längs skalets yttre sida. Hithörande släkten, omfattande ungefär 300 arter, finnas i devon- och stenkolssystemen. G. bildar också ett utvecklingsstadium hos de äkta juraammoni-terna. A. Hng. Gomdier (af grek. go'nos, alstring), bot., de alger, med hvilka lafsvampen lefver i symbios. Hos de i buskform växande lafvarna bilda de ett mestadels tämligen oafbrutet lager innanför barklagret, men hos lafvar med platt utbredd bål finnas de endast under den mot ljuset vända ytans barklager. Hos fam. Coüemataceæ äro gonidierna icke samlade såsom ett eget lager, utan uppträda spridda genom hela bålen, talrikare mot öfversidan än mot undersidan. Jfr Apothecium och Lafvar. O. T. S. (G. L-m.) Goniolfmon Boiss., bot., växtsläkte af fam. Plum-baginaceæ med 10 arter i Syd-Europa, på Balkan-halfön och i Central-Asien. De talrika blommorna äro blåa, röda eller hvita. Flera arter odlas som prydnadsväxter i trädgårdar eller användas som eterneller (se d. o.). G. L-m. Goniorneter 1. Vinkelmätare (af grek. go'ny, knä, och me'tr ön, mått), fys., ett instrument, som nyttjas vid uppmätande af kantvinklar, särskildt å kristaller. Kontaktsgoniometern (se Fig. 1. Koiitiilvtpgoiuometcr. fig. 1) består af en i1 grader indelad halfcirkel med två tillhörande små linjaler, hvilka kunna vridas kring halfcirkelns medelpunkt. Då en vinkel omfattas med dessa två linjaler, kan dess storlek direkt afläsas å gradindelningen. Större noggrannhet än l å */2 grad kan icke uppnås med detta instrument. - K e -flexionsgoniometern (se fig. 2) tillåter vida noggrannare mätningar, men kräfver jämna, speglande kristallytor. Instrumentet består väsentligen af en cirkelrund skifva, vridbar kring en vanligen vertikal axel och i kanten försedd med gradindelning, löpande mot en fast nonie. I axelns förlängning fastsättes den kristall, som skall undersökas, så, att den kant, som skall mätas, blir vertikal och sammanfallande med vridningsaxeln. Då mätningen skall ega rum, låter man en stråle från en fast ljuskälla