1467 Goniometri-Gonorré 1468 falla in på kristallen, vrider den därpå, tills den ena af kristallytorna reflekterar ljusbilden in i den med ett hårkors försedda observationstuben, afläser den graderade skifvans ställning i förhållande till den fasta Fig. 2. Keflexionsgoniometer. nonicn. vrider därpå, tills den andra kristallytan reflekterar ljusbilden, och afläser den graderade skifvans ställoing ånyo. Skillnaden mellan afläsningarna utgör vinkeln mellan de bägge kristallytõrnas normaler. - Å vissa nykonstruktioner af reflexionsgoniometern, s. k. t e o d o l i t g o n i o m e t r a r, är kristallen vridbar i två mot hvarandra vinkelräta riktningar, och kristallytornas läge i förhållande till hvarandra erhålles genom två mot hvarandra vinkelräta vinkel-koordinater. H- B. Goniometri (se Goniorneter), mat., sammanfattningen af de räknelagar och formler, som gälla för goniometriska eller trigonometriska funktioner (sin x, cos x, tg x, cotg x, sec x, cosec x). Jfr Trigonometri. Go'nionclz, äfven kallad O s o v e t s, befäst ort i ryska guvern. Grodno på Bobrs vänstra, behärskande strand och midt emot byn och järnvägsstationen Osovets. G :s befästningar, 2 fort på hvardera flodstranden, spärra järnvägsförbindelsen till det 60 km. aflägsna Bjelostok. L- W:son M. Gonne [gå'n-], Christian Friedrich, tysk målare, f. 1813 i Dresden, professor därstädes 1857. Hans första arbeten voro genrestycken (Kortspelare, Konvenanspartiet m. fl.), som gjorde mycken lycka. Under sin vistelse i Kom målade han Judaskyssen och beträdde därmed historiemåleriets område. Som hans bästa verk anses Brännande minnen (1869, Hamburgs kunsthalle), Lady MacbetJi (1872), Festmåltid under 1500-talet (1874) och Konung Johans af Sach-sen porträtt, i Leipzigs rådhus. G. har skrifvit Flüch-tige blicke in natur und kunst (1869). (G-g N.) Gonneville [gånnvi'l], Binot Paulmier de, fransk sjöfarare, företog 1503-04 en resa omkring Goda-Hoppsudden och upptäckte ett okändMand, som antages ha varit Madagaskar. (Portugiserna besökte denna ö först 1506.) G. medförde därifrån till Frankrike en infödd konungason, Essomericq, hvilken han adopterade. En sonsons son till denne publicerade 1663 en berättelse om G:s resa. O. E. G. N.* Gonnor [gånår], de, baron. Se Brissac 2. Gonoko'ck, en bakterie, som förorsakar gonorré (se d. o.), uppäcktes 1879 af tysken Neisser uti var från denna sjukdom. Till formen liknar den en kaffeböna med en yttre konvex och en inre rak eller lätt konkav kontur. Två sådana ligga med de inre sidorna mot hvarandra och bilda en s. k. diplokcck. Gonokocken färgas lätt med basiska anilinfärgänmen, t. ex. metylenblått, och affärgas enligt Gram. I gonorrévaret ligger den såväl emellan som framför allt inuti varcellerna. Den kan odlas på konstgjorda näringssubstrat, t. ex. sexumagar. F. S-n. Gono'lobus condurango Triana, bot. Se Mar s-d en i a. Gonorré (af grek. gono'rrhoia, sädesflytning) 1. Dröppel, en sjukdom, som framkallas af en bakterie, gonokocken (se d. o.). Denna kan växa på vissa slemhinnor, förnämligast urin- och könsorganens^ äfvensom ögonens och ändtarmens slemhinnor. Sjukdomen sprides vanligast genom könsumgänge. Sedan smittan öfverförts, uppstår efter några dagar, vanligen 2-4, en rodnad och svullnad af slemhinnan med en riklig varafsöndring, i hvilken gonokocker finnas. Inflammationen ökas under en eller annan vecka, hvarefter de inflammatoriska symtomen småningom aftaga. Hos mannen börjar gonorrén vanligen i främsta delen af urinröret och framkallar därvid kittlingar och stickningar, som snart öfvergå i stark sveda, särskildt vid urinkastning; samtidigt visar sig en från början sparsam, sedermera allt rikligare flytning af tämligen tjockt, gulaktigt var. öfvergår gonorrén på bakre delen af urinröret f uppstå svåra och täta trängningar till urinkastning,. jämte grumlig, ibland blodig urin ("blåskatarr"). Från urinröret kan gonorrén sprida sig till andra organ, som stå i direkt samband med detta, och förorsakar då vanligen en ömmande ansvällning af dessa. De viktigaste hithörande organen äro blåskörteln och bitestikeln. Om gonokockerna satt sig fast på något ställe, där man ej kunnat komma åt dem med behandling, eller om sjukdomen icke behandlats, öfvergår den uti ett stadium, där symtomen i regel äro obetydliga, men trots detta smittsamma ("kronisk gonorré"). På grund af den långvariga inflammationen omkring dessa begränsade härdar kan en svålig förtjockning af urinrörsväggen med åtföljande förträngning af urinröret uppstå (striktur). Hos kvinnan förorsakar gonorrén i allmänhet betydligt mildare symtom. I urinröret och de s. k. Bartholinska körtlarna förorsakar den en inflammation med varig flytning. Angriper den lif-modern, blir följden äfven här en riklig varig flytning. (En till utseendet liknande flytning förekommer hos kvinnan ofta på grund af andra orsaAer, hvarför endast den mikroskopiska undersökningenkan af göra dess natur.) Från lifrnodern kan sjukdomen öfvergå till äggledarna, äggstockarna äfvensom angränsande delar af bukhinnan och framkallar då värk och ömhet i dessa trakter. Af liknande orsaker som hos mannen kan gonorrén hos kvinnan öfvergå i ett kroniskt stadium med obetydliga, men smittsamma symtom. Som rester efter genomgångna gonorroiska inflammationer kvarstå ofta långvariga, och svåra underlifslidanden. - Gonokockerna kunna vidare angripa ögonen; härvid uppstår en ytterst häftig inflammation, som ofta medför nedsättning eller total förlust af synförmågan. Omkr. 20 proc. af å blindinstitut vårdade ha på så sätt fått sina