endast missräkningar. Efter att ha tillbragt året 1883 i Palestina stod han 1884 enligt öfverenskommelse med konungen af Belgien i begrepp att träda i dennes tjänst i Kongo, men åtog sig i stället att återvända till Egypten, i hvars sudanesiska provinser mahdistupproret rasade, och tog i febr. 1884 som generalguvernör öfver Sudan sitt residens i Kartum. Hans uppgift var att verkställa utrymningen af de hotade länderna, men ställd inför utförandet af detta uppdrag, hvars svårigheter han tydligen underskattat, ville han hvarken utrymma Sudan utan att lämna någorlunda tryggade förhållanden efter sig eller öfvergifva de egyptiska garnisonerna på dessa aflägsna poster. Hans förslag, att landets styrelse skulle uppdragas åt hans gamle motståndare från kampen mot slafhandeln, Zobeir pascha, afböjdes af engelska regeringen, och under de utdragna förhandlingarna härom afskars på våren 1884 förbindelsen med Egypten. G. instängdes i Kartum, som han under alltmer förtviflade förhållanden försvarade med ett oförlikneligt mod och en aldrig svikande uthållighet. Alltför sent beslöt sig engelska regeringen att utrusta en undsättningsexpedition, och då dess förtrupp redan var i Kartums närhet, stormades staden 26 jan. 1885, hvarvid G. dog hjältedöden. G:s öde höll Englands och hela Europas intresse i den yttersta spänning; till den olyckliga utgången var han väl själf med sitt ända till obeständighet impulsiva lynne ej utan skuld, men hufvudansvaret synes hvila på den Gladstoneska regeringens passivitet och ansvarsrädsla. Grunddraget i G:s karaktär var en varm och djup, tämligen mystiskt färgad, religiositet, som framför allt tog sig uttryck i en gränslös människokärlek i förening med en sällsynt grad af oegennytta och personligt mod; denna hans karaktär utgör också förklaringen till det ovanliga förtroende och inflytande, som han lyckades vinna hos de olika folkslag, med hvilka han trädde i beröring. -- G:s bref och dagböcker ha till stor del blifvit offentliggjorda. Så Reflections in Palestina (1883), Letters from the Crimea, the Danube, and Armenia (1884), Private diary of his exploits in China (1885), Letters to his sister (s. å.), The journals at Kartoum (s. å.), Diary of the Taiping revolution (1890). -- I Kartum restes 1902 en af Onslow Ford modellerad ryttarstaty öfver G., där denne framställes ridande på en kamel. En afgjutning däraf finnes uppställd i Chatham. -- Af litteraturen om G. må nämnas Wilson, "The ever victorious army" (1868), Birkbeck Hill, "G. in Central Africa" (1881), Hake, "Story of the Chinese G." (1883--85, utvidgad uppl.: "G. in China and the Soudan", 1896), H. W. Gordon, "Events in the life of G." (1885), Cromer, "Modern Egypt" (1908), engelska biografier af Forbes (1884), Barnes (1885), Butler (1889), Churchill (1891) och Boulger (1896) samt C. Bååth-Holmbergs svenska lefnadsteckning "Charles G. G." (1894). H. B-n. Gordonia, astron., en af småplaneterna. Gordon-Lennox [gå'dn le'neks]. Se L e n n o x. Gordon pascha. Se Gordon, Ch. G. Gordonsetter [gå'dn se'ta]. Se Hunden. Gordonsetterklubbar [gå'dn se'tə-], föreningar, som ha till uppgift att främja gordonsetterrasen och dess utbildning för jakten genom utställningar, jaktprof, import af afvelshundar etc. I Norge bildades 1901 Skandinavisk gordonsettklub, som räknar medlemmar inom de tre skandinaviska länderna. I Stockholm bildades 1907 Svenska gordonsetterklubben, hvilken som specialklubb samarbetar med Svenska kennelklubben och f. n. räknar något öfver 100 medlemmar. G. G. Gordya'la, Gordyene. Se Kurderna. Gore [gå'e], Catherine Grace Frances, född Moody, engelsk romanförfattarinna, f. 1799, d. 1861, gift 1823 med kapten A. Gore, utgaf ej mindre än sjuttio romaner på tillsammans omkr. två hundra band, af hvilka kunna nämnas W omen as they are (1830), Mothers and daughters (1831), Mrs Armytage (1835), Cccil (1841), The banker's wife (1843) och Mammon (1855). Hennes romaner äro trogna och därför kulturhistoriskt intressanta skildringar af de högre engelska klassernas lif. Mrs G. skref äfven dramer, t. ex. The bond (1824) och The school of coquettes (1831), ett arbete om blomsterodling, The book of the roses (1838), samt komponerade sånger. Till svenska öfversattes "Hof-mannen i Carl II:s tid" (1841) och "Smärre noveller" (s. å.). Gorecka [gåre'tska], M ar y a, polsk skriftställa-rinna, f. 1835 i Paris, dotter till skalden Adam Mickiewicz och gift med Tadeusz. Gorecki, en son till poeten Antoni G., har författat memoarer om sin barndomstid, som lämna bidrag till den polske skaldens biografi: Wspomnienia o Adamie Mickic-wicza (1875; ny uppl. 1889). A-d J. Gorecki [gåre'tski], Antoni, polsk skald, f. 1787, d. 1861, medföljde 1812 Napoleon på fälttåget till Ryssland, företog därefter långa resor, slog sig 1818 ned som landtbrukare i Litauen samt begaf sig vid utbrottet af revolutionen 1830 som polsk agent till Schweiz, England och Paris, där han dog i samma sjukhus som hans landsman historikern Lelewel. Som patriotisk* poet utbildade han sig efter Niemcewicz och författade historiska ballader och stridssånger, som på sin tid voro ganska populära, t. ex. Duma (visan) o generale Graboic-skim (1814), Zdobycie wawozow pod Samo-Sierra (Eröfringen af bergspassen vid S.) och Krakoiciaki ofiarowane Polkom (1816). Hans första diktsamling, Poezye Litwina (En litauers visor, 1833), efterföljdes af flera andra, den senaste 1861. En vald uppl. i 2 dlr utkom 1886. A-d J. Gorée [gårē], en till franska kolonien Senegal hörande liten ö i västra Afrika, strax s. om Kap Verde. Den utgör egentligen en nästan naken basaltklippa af 250 m. höjd, med en areal af 36 har, men är af stor vikt som handelsplats och militärstation. Större delen af ön upptages af staden G. (omkr. 2,000 inv.). G., som 1677 besattes af fransmännen, har varit utgångspunkt för den franska kolonisationen i Senegambien. (J. F. N.) Goremykin, Ivan Longinovitj, rysk statsman, f. 1840, blef 1884 öfverprokurator hos senaten, 1891 adjoint hos justitieministern, i april 1895 biträde åt inrikesministern Durnovo samt var inrikesminister okt. 1895--nov. 1899. G. blef därefter medlem af riksrådet, men kallades 10 maj 1906 att efterträda Witte som premiärminister. Det af G. 26 maj i riksduman framlagda regeringsprogrammet möttes med ett misstroendevotum och fordran på ministärens af gång. Ett nytt misstroende-