Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 1485-1486 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gordon ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

votum erhöll G. 22 juni med anledning af judepogromen
i Białystok. 21 juli blef duman upplöst,
och samtidigt ersattes G. som ministerpresident af
Stolypin.
G. W–k.

Gorge [gårʃ], fr., eg. strupe, barm.; fortif.,
ryggsidan af ett fästningsverk, särskildt af en bastion
mellan kurtin vinklarna. Se Bastion.

Gorgias (grek. Γοργίας), 1. Grekisk sofist
och retor (vältalighetslärare) från staden
Leontinoi på Sicilien. Han deltog vid redan
framskriden ålder 427 f. Kr. i en politisk
beskickning till Aten, där hans nymodiga
och bländande vältalighet väckte stort
uppseende. Efter en längre vistelse därstädes
besökte han flera af Greklands städer för att
mot betalning dels låta höra sig såsom talare,
dels meddela undervisning i vältalighet. Han
skall ha dött omkr. 380 f. Kr. i Tessalien. Hans
vältalighetskonst var af det ytliga slaget, som,
utan inre halt, genom ett blomsterströdt språk,
konstmässig och rytmiskt afvägd periodbyggnad,
ovanliga uttryck och vändningar samt allehanda
retoriska konstgrepp sökte göra intryck på
åhörarna och bedåra deras omdöme. G. är för
öfrigt en af de förnämste representanterna
för den i vetenskapligt hänseende negativa och
upplösande riktning, som utmärker den grekiska
sofistiken. I sitt numera förlorade arbete "Om
icke-varat eller om naturen" sökte han bevisa:
1:o att det finnes intet sant varande; 2:o att
om något sådant funnes, likväl ingen kunskap
därom vore möjlig; 3:o att om vi också egde
kunskap, den dock aldrig kunde meddelas eller
i ord uttryckas. Grote och efter honom Gomperz
fatta skriftens tendens såsom endast riktad mot
den eleatiska filosofien, hvilkens orimlighet
G. skulle velat visa genom de angifna absurda
konsekvenserna. Platon uppkallade efter G. en
dialog, i hvilken han låter Sokrates med ironisk
skärpa angripa ytligheten af G:s sofistiska och
retoriska konst. Äktheten af de under G:s namn
bevarade "loftal öfver Helena" och "Palamedes’
försvarstal" har bestridts. – 2. En annan G.,
Ciceros samtida, likaledes verksam såsom retor
i Aten, där den yngre Cicero en tid var hans
lärjunge, efterlämnade ett retoriskt arbete
i fyra böcker, hvilket vi ega i en förkortad
latinsk öfversättning af Rutilius Lupus
("De figuris sententiarum et elocutionis").
A. M. A. S-e.

Go’rgo. Se Gorgoner.

Gorgo’neion, Medusahufvudet på Athenes (eller
2eus’) egid. Se Gorgoner.

Gorgoner (grek. gorgones). Hos Homeros omtalas
blott en Gorgo, ett kvinnligt vidunder, hvars

Fig. 1. Gorgonoion (ett marmorakroterion från Sparta).

fasaväckande hufvud var en skräckbild dels i
underjorden, dels på Zeus’ och Athenes bröstsköld
(egid). Hos Hesiodos och i den senare sagan äro
gorgonerna i allmänhet tre, Stheino, Euryale och
Medusa, döttrar af Forkys och Keto. De bo i
den aflägsna västern, i närheten af Hesperiderna,
och beskrifvas såsom fasansfulla, bevingade
varelser med förstenande blick, ormhår och orm
gördlar. Endast Medusa var dödlig, och hennes
hufvud afhöggs af Perseus, hvarvid ur hennes
blod uppstodo Chrysaor och Pegasos till
följd af hennes

Medusa Rondanini.

föregående förbindelse med Poseidon. Det
afhuggna Medusahufvudet (gorgoneion), hvilket
bibehöll egenskapen att till sten förvandla
en hvar, som såg det, fästes sedermera på
Athenes sköld eller bröstpansar (egid),
där det på äldre konstverk afbildas med
vederstyggligt förvridna drag (se fig. 1). Den
senare konsten har förädlat Medusatypen till
ett bildskönt kvinnoansikte, men omgifvet af
ormhår och med ett egendomligt förstenande
uttryck. Berömd är i synnerhet den s. k. Medusa
Rondanini i Münchens glyptotek (se fig. 2).
A. M. A.

Gorgonia flabellum, zool. Se Gorgoniidæ.

Gorgoniidæ, zool., familj tillhörande ordningen
Octactinia och klassen Anlhozoa bland Coelenlerata.
Dessa korall djur bilda vanligtvis stora, förgrenade
kolonier med böjlig, hornig axel och fullständigt
retraktila polyper. Väl känd är den i Atlantiska
oceanens varmare delar lefvande Gorgonia
flabellum.
L-e.

Gorgonzola [gårgåndsåla], by i italienska prov.
Milano, 23 km. n. ö. om Milano, vid Martesana-kanalen
(mellan Adda och Milano). 4,895 inv.
(1901). Ostberedning.
(J. F. N.)

Gorgonzola-ost [gårgåndsåla-]. Se Ost.

Gori, kretshufvudstad i ryska guvern. Tiflis, vid
Kura och järnvägen Poti–Tiflis. 10,457 inv.
(1897). Staden var en gång hufvudstad för furstarna
af Karthli.
J. F. N.

Gorillan, Gorilla gina (Anthtropopithecus gorilla,
Gorilla gorilla), zool., den största af de människolika
(antropomorfa) aporna (se Anthropomorpha),
uppnår i regel icke en fullvuxen människas höjd,
men är axelbredare, och hela dess utseende vittnar
om en oerhörd styrka. Den fullvuxne hannen skall
i regel bli 160–170 cm. hög, ehuru exemplar
upptill 190 cm. undantagsvis lära förekomma.
Skulderbredden uppges till 95 cm. Honan är mindre än
hannen. – Käkpartiet är liksom hos apor i allmänhet
i jämförelse med förhållandet hos människan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>