votum erhöll G. 22 juni med anledning af judepogromen i Białystok. 21 juli blef duman upplöst, och samtidigt ersattes G. som ministerpresident af Stolypin. G. W--k. Gorge [gårʃ], fr., eg. strupe, barm.; fortif., ryggsidan af ett fästningsverk, särskildt af en bastion mellan kurtin vinklarna. Se Bastion. Gorgias (grek. Γοργίας), 1. Grekisk sofist och retor (vältalighetslärare) från staden Leontinoi på Sicilien. Han deltog vid redan framskriden ålder 427 f. Kr. i en politisk beskickning till Aten, där hans nymodiga och bländande vältalighet väckte stort uppseende. Efter en längre vistelse därstädes besökte han flera af Greklands städer för att mot betalning dels låta höra sig såsom talare, dels meddela undervisning i vältalighet. Han skall ha dött omkr. 380 f. Kr. i Tessalien. Hans vältalighetskonst var af det ytliga slaget, som, utan inre halt, genom ett blomsterströdt språk, konstmässig och rytmiskt afvägd periodbyggnad, ovanliga uttryck och vändningar samt allehanda retoriska konstgrepp sökte göra intryck på åhörarna och bedåra deras omdöme. G. är för öfrigt en af de förnämste representanterna för den i vetenskapligt hänseende negativa och upplösande riktning, som utmärker den grekiska sofistiken. I sitt numera förlorade arbete "Om icke-varat eller om naturen" sökte han bevisa: 1:o att det finnes intet sant varande; 2:o att om något sådant funnes, likväl ingen kunskap därom vore möjlig; 3:o att om vi också egde kunskap, den dock aldrig kunde meddelas eller i ord uttryckas. Grote och efter honom Gomperz fatta skriftens tendens såsom endast riktad mot den eleatiska filosofien, hvilkens orimlighet G. skulle velat visa genom de angifna absurda konsekvenserna. Platon uppkallade efter G. en dialog, i hvilken han låter Sokrates med ironisk skärpa angripa ytligheten af G:s sofistiska och retoriska konst. Äktheten af de under G:s namn bevarade "loftal öfver Helena" och "Palamedes' försvarstal" har bestridts. -- 2. En annan G., Ciceros samtida, likaledes verksam såsom retor i Aten, där den yngre Cicero en tid var hans lärjunge, efterlämnade ett retoriskt arbete i fyra böcker, hvilket vi ega i en förkortad latinsk öfversättning af Rutilius Lupus ("De figuris sententiarum et elocutionis"). A. M. A. S-e. Go'rgo. Se Gorgoner. Gorgo'neion, Medusahufvudet på Athenes (eller 2eus') egid. Se Gorgoner. Gorgoner (grek. gorgones). Hos Homeros omtalas blott en Gorgo, ett kvinnligt vidunder, hvars

Fig. 1. Gorgonoion (ett marmorakroterion från Sparta).

fasaväckande hufvud var en skräckbild dels i underjorden, dels på Zeus' och Athenes bröstsköld (egid). Hos Hesiodos och i den senare sagan äro gorgonerna i allmänhet tre, Stheino, Euryale och Medusa, döttrar af Forkys och Keto. De bo i den aflägsna västern, i närheten af Hesperiderna, och beskrifvas såsom fasansfulla, bevingade varelser med förstenande blick, ormhår och orm gördlar. Endast Medusa var dödlig, och hennes hufvud afhöggs af Perseus, hvarvid ur hennes blod uppstodo Chrysaor och Pegasos till följd af hennes

Medusa Rondanini.

föregående förbindelse med Poseidon. Det afhuggna Medusahufvudet (gorgoneion), hvilket bibehöll egenskapen att till sten förvandla en hvar, som såg det, fästes sedermera på Athenes sköld eller bröstpansar (egid), där det på äldre konstverk afbildas med vederstyggligt förvridna drag (se fig. 1). Den senare konsten har förädlat Medusatypen till ett bildskönt kvinnoansikte, men omgifvet af ormhår och med ett egendomligt förstenande uttryck. Berömd är i synnerhet den s. k. Medusa Rondanini i Münchens glyptotek (se fig. 2). A. M. A. Gorgonia flabellum, zool. Se Gorgoniidæ. Gorgoniidæ, zool., familj tillhörande ordningen Octactinia och klassen Anlhozoa bland Coelenlerata. Dessa korall djur bilda vanligtvis stora, förgrenade kolonier med böjlig, hornig axel och fullständigt retraktila polyper. Väl känd är den i Atlantiska oceanens varmare delar lefvande Gorgonia flabellum. L-e. Gorgonzola [gårgåndsåla], by i italienska prov. Milano, 23 km. n. ö. om Milano, vid Martesana-kanalen (mellan Adda och Milano). 4,895 inv. (1901). Ostberedning. (J. F. N.) Gorgonzola-ost [gårgåndsåla-]. Se Ost. Gori, kretshufvudstad i ryska guvern. Tiflis, vid Kura och järnvägen Poti--Tiflis. 10,457 inv. (1897). Staden var en gång hufvudstad för furstarna af Karthli. J. F. N. Gorillan, Gorilla gina (Anthtropopithecus gorilla, Gorilla gorilla), zool., den största af de människolika (antropomorfa) aporna (se Anthropomorpha), uppnår i regel icke en fullvuxen människas höjd, men är axelbredare, och hela dess utseende vittnar om en oerhörd styrka. Den fullvuxne hannen skall i regel bli 160--170 cm. hög, ehuru exemplar upptill 190 cm. undantagsvis lära förekomma. Skulderbredden uppges till 95 cm. Honan är mindre än hannen. -- Käkpartiet är liksom hos apor i allmänhet i jämförelse med förhållandet hos människan