hampan icke blott i sitt hemland (Persien, Ostindien), utan äfven i hela inre Afrika, och man uppgifver vanligen, att 300 mill. människor skola begagna hasjisj som njutningsmedel, en med säkerhet öfverdrifven siffra. Såsom läkemedel användes Cannabisdrogen och särskildt extraktet för att framkalla en rogifvande och smärtlindrande verkan. Medlet är nu hos oss öfvergifvet. ^{O. T. S.} (^{C. G. S.}) Hasköj, förstad (judekvarter) till Konstantinopel på norra stranden af Gyllene hornet. Haslad vall.. Se Holmgång. Hasle, stad på västra kusten af ön Bornholm, 9 km. n. om Rönne. 1,255 inv. (1906). Fiske (lax och sill) och landtbruk. I närheten en stor fabrik för klinker- och chamottesten, där förut fanns ett kolverk. ^{E. Ebg.} Hasled, veter. Se Has. Hasledalen (Hasli-), i trängre mening Aars öfversta dal, i Berner Oberland i Schweiz, i vidsträcktare mening Aars hela 40 km. långa dal från flodens källor till Brienz-sjön. Hasledalen är rik på vackra naturscenerier, särskildt vattenfall och glaciärer: Handecks- och Reichenbachs-fallen, Lauteraar- och Finsteraar-glaciärerna m. fl. Mot n. är dalen öppen på ömse sidor om Brienz- och Thunsjöarna, men är på öfriga sidor omsluten af berg och står endast genom höga pass i förbindelse med de omgifvande landskapen: Engelberger Joch i Genteldalen och Susten i Gadmendalen mot n. ö. samt Grimsel och Grosse Scheideck mot s. och s. v. H. anslöt sig 1334 frivilligt till Bern och åtnjöt därför ända till 1798 privilegier framför hvarje annan del af kantonen. Jämte sidodalar (området Oberhasle) innehåller H. sex kommuner: Gadmen, Guttannen, Hasleberg, Innerkirchen, Meiringen (hufvudort) och Schattenhalb. — Invånarna i H. (1900: 7,012) anses af flera svenska författare, bl. a. E. G. Geijer och A. E. Holmberg, vara afkomlingar af skandinaver, som utvandrat till Alperna, och detta antagande vinner redan däri ett stöd, att väsentliga olikheter i språk, seder, kropps- och ansiktsbildning finnas mellan befolkningen i de omgifvande dalarna och invånarna i H., hvilka äro högväxta, blonda och blåögda som nordens äkta barn. Boningshusen lära ha en svensk prägel, och till inhägnader brukas ännu gärdesgårdar (jfr fig. 1), som skola vara trogna kopior af sina svenska förebilder. Mera bevisande för teoriens riktighet är tillvaron både i H. och Sverige af en tradition om en svensk utvandring till Schweiz. I Meiringens arkiv finnes nämligen en 1534 verkställd tysk öfv. af en äldre latinsk handskrift, i hvilken utvandringen till H. skildras. Den svenske historieskrifvaren Ericus Olai (d. 1486) omtalar en svensk utvandring till Schweiz, och äfven Gustaf Vasa omnämner en sådan i ett plakat af 19 apr. 1555. Vid en underhandling med Edsförbundet åberopade Gustaf II Adolf svenskarnas släktskap med invånarna i Schweiz. Som den ort i Sverige, hvarifrån utvandringen skulle skett, utpekas Hassle socken n. ö. om Mariestad. Jfr A. E. Holmberg, "Hasslidalen och en liten färd i Schweitz" (1851). (^{J. F. N.})

Fig. 1. Bygd i Oberhasle. (Efter Holmbergs bok.)

Fig. 2. Hasledalsflicka i helgdagsdräkt.

Hasledsböjning, Hasledsställning. Se Has. Hasledsgalla. Se Ledgalla. Jfr äfven Has och Fyllda pannor. Haslegeten,, den näst största af de schweiziska getraserna, har sitt ursprungliga afvelsområde inom Oberhasle och Interlaken i Berner Oberland. Färgen är ljus- eller mörkröd, med svarta strimmor öfver ryggen. ^{H. F.} Hasler (Hassler), Hans Leo von, tysk tonsättare, f. 1564 i Nürnberg, d. 1612 i Frankfurt a. M., studerade efter 1584 i Venezia hos Andrea Gabrieli tillsammans med dennes brorson Giovanni. Hans stil har därför mycken likhet med de båda venezianernas. Dock är H. vida mera än en efterhärmare, och han förenar melodisk innerlighet med konstrik kontrapunktik. Han lefde flera år vid kejsar Rudolf II:s hof i Prag, blef upphöjd i adelsstånd och trädde 1608 i kursachsisk tjänst. Bland hans kompositioner må nämnas Canzonette (1590), Cantiones sacræ (3 bd, 1591—1607; ånyo utg. i "Denkmäler deutscher tonkunst"), Newe teütsche gesang (1596—1609), mässor (1599; ånyo utg. i "Denkmäler deutscher tonkunst") och Lustgarten newer deutscher gesäng (3 bd, 1601—10; ny upplaga utg. af Eitner). ^{A. L.}* Haslev, dansk socken och by i sydöstra Själland, 17 km. från Ringsted. 3,430 inv. (1906). Som station vid den sydsjälländska järnvägen sedan 1870 har H. nått en utomordentlig utveckling och fått en alldeles stadsliknande prägel (byn H. har 2,772 inv.) med gas- och elektricitetsverk, bank, real- och folkhögskola samt flera fabriker. Mest bekant är "Trifolium", Danmarks största och mest ansedda mejeri (anlagdt 1900), som med sina 2 filialer får mjölk från 80 sydsjälländska herrgårdar med 10—11,000 kor. Sanatorium för tuberkulösa (sedan 1903). ^{E. Ebg.} Haslidalen. Se Hasledalen. Haslingden [hä'sliȵdən], stad i engelska grefsk. Lancaster, 12 km. s. ö. om Blackburn, genom en kanal förenad med Manchester, Liverpool o. a. städer. 18,543 inv. (1901). Bomulls- och yllefabriker samt järnverk. I nejden kolgrufvor samt sten- och skifferbrott. (^{J. F. N.}) Haslinger, tysk musikfirma, grundad af Tobias H., f. 1787, d. 1842, hvilken först var associé i